51När de amoreiska kungarna på andra sidan Jordan, den västra sidan, och de kanaaneiska kungarna vid havet fick höra hur Herren hade låtit Jordans vatten torka bort inför israeliterna tills de gått över floden, rann deras mod bort, och de kände sig maktlösa inför israeliterna.
2
5:2 omskär Omskärelsen var en förutsättning för påskfirandet i v. 10; jfr 2 Mos 12:43 ff.Nu sade Herren till Josua: »Gör dig flintknivar och omskär israeliterna på nytt, en andra gång.« 3Då gjorde Josua flintknivar och omskar israeliterna vid Förhudskullen. 4Skälet till att Josua omskar dem var att allt folk av mankön som dragit ut ur Egypten, alla vapenföra män, hade dött på vägen genom öknen, när de drog ut ur Egypten. 5Alla som drog ut var omskurna, men ingen av dem som fötts på vägen genom öknen, när de drog ut ur Egypten, hade blivit omskuren. 6
I fyrtio år hade israeliterna vandrat i öknen, tills alla vapenföra män som dragit ut ur Egypten var döda. De lyssnade inte till Herren, och därför svor Herren att inte låta dem se det land han med ed lovat deras fäder att ge oss, ett land som flödar av mjölk och honung. 7Men sönerna, som Herren låtit komma i deras ställe, dem omskar nu Josua. De hade förhuden kvar eftersom man inte omskurit dem på vägen. 8När alla var omskurna höll de sig stilla i lägret tills de hämtat sig. 95:9 lyft av I hebreiskan anspelning på Gilgal.Herren sade till Josua: »I dag har jag lyft av er vanäran från Egypten.« Därför fick platsen namnet Gilgal, och så heter den än i dag.
10
5:10 påsk Högtider.När nu israeliterna hade sitt läger i Gilgal firade de påsk i öknen vid Jeriko, på kvällen den fjortonde dagen i månaden. 11Dagen efter påsk åt de av vad landet gav, osyrat bröd och rostat korn, just den dagen. 12
Och från den dag de åt av vad landet gav kom inte längre något manna. Israeliterna fick inget manna mer utan åt detta år av skörden i Kanaan.
135:13 en man Ängel.En gång vid Jeriko fick Josua se en man som stod framför honom med draget svärd. Josua gick fram till honom och frågade: »Hör du till oss eller till våra fiender?« 145:14 Nu har jag kommit Grundtextens innebörd osäker. Möjligen inledde dessa ord en längre mening vars slut fallit bort.Han svarade: »Nej, jag är anförare för Herrens här. Nu har jag kommit.« Då föll Josua ner med ansiktet mot marken och hälsade underdånigt. Han frågade: »Herre, vad har du att säga till din tjänare?« 15
Anföraren för Herrens här svarade: »Ta av dig dina skor, du står på helig mark.« Josua gjorde så.