Bibel 2000 (B2000)
15

151Judas stam fick på sin lott, släkt för släkt, området fram till Edoms gräns vid Sinöknen längst i söder. 2Deras sydgräns börjar vid änden av Döda havet, vid viken längst i söder, 3och går söder om Akrabbimbranten och förbi Sin, fortsätter uppåt söder om Kadesh Barnea förbi Hesron upp till Addar, böjer av mot Karka, 4går förbi Asmon och sedan till Egyptens gränsflod och löper fram till havet. Detta är deras sydgräns.

5Östgränsen utgörs av Döda havet upp till Jordans utlopp. På norra sidan går gränsen från den vik av havet där Jordan har sitt utlopp, 6fortsätter upp till Bet-Hogla, går vidare norr om Bet Haarava och upp till Bohans, Rubens sons, sten. 7Från Akordalen fortsätter den upp till Devir, svänger av norrut mot Gelilot, som ligger mitt emot Adummimbranten söder om bäckravinen, går vidare till Shemeshkällan och löper fram till Rogelkällan. 8Gränsen fortsätter sedan upp genom Ben-Hinnoms dal söder om jevuseernas bergssluttning, dvs. Jerusalem, och upp till toppen av det berg som ligger väster om Hinnoms dal vid Refaimdalens norra ände. 9Från bergets topp går gränsen i en båge fram till Neftoachkällan, går därifrån till Ijim i Efrons bergsbygd och sedan i en båge till Baala, dvs. Kirjat-Jearim. 10Från Baala böjer den av åt väster mot Seirs berg, går vidare längs Jearimbergets norrsluttning, dvs. Kesalon, och fortsätter ner till Bet-Shemesh och förbi Timna. 11Den går sedan till Ekrons bergssluttning i norr och i en båge fram till Shickeron, går förbi Baalaberget fram till Javneel och löper fram till havet. 12Västgränsen utgörs av Medelhavet. Detta är gränserna runt Judas släkters område.

13Åt Kalev, Jefunnes son, gav Josua, som Herren hade befallt, en andel bland judeerna, nämligen Kirjat Arba, dvs. Hebron; Arba var anakiternas stamfar. 14Kalev drev bort de tre anakiterna därifrån, Sheshaj, Achiman och Talmaj, Anaks ättlingar. 15Därefter drog han ut mot invånarna i Devir; Devir hette tidigare Kirjat-Sefer. 16Kalev sade: »Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer skall få min dotter Aksa till hustru.« 17Otniel, son till Kalevs bror Kenas, intog staden, och Kalev gav honom sin dotter Aksa till hustru. 18När hon kom dit övertalade hon honom att be fadern om mark. Hon steg av sin åsna, och Kalev frågade vad hon ville. 19»Ge mig en gåva«, svarade hon. »Du har skänkt mig Negevöknen, skänk mig nu källor med vatten.« Han gav henne då Övre och Nedre källorna.

20Detta är den egendom som tillföll Judas stam, släkt för släkt. 21Här följer städerna i Judas stams ytterområde, mot gränsen till Edom i Negev: Kavseel, Eder, Jagur, 22Kina, Dimona, Adada, 23Kedesh, Hasar Jitnan, 24Sif, Telem, Bealot, 25Hasor Hadatta, Keriot Hesron, dvs. Hasor, 26Amam, Shema, Molada, 27Hasar Gadda, Heshmon, Bet Pelet, 28Hasar Shual, Beer Sheva med kringliggande byar, 29Baala, Ijim, Esem, 30Eltolad, Kesil, Horma, 31Siklag, Madmanna, Sansanna, 32Levaot, Shilchim, Ajin och Rimmon, sammanlagt tjugonio städer med omgivande orter.

33I Låglandet: Eshtaol, Sora, Ashna, 34Sanoach, En-Gannim, Tappuach, Enam, 35Jarmut, Adullam, Soko, Aseka, 36Shaarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim, fjorton städer med omgivande orter, 37Senan, Hadasha, Migdal-Gad, 38Dilan, Mispa, Jokteel, 39Lakish, Boskat, Eglon, 40Kabbon, Lachmas, Kitlish, 41Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda, sexton städer med omgivande orter, 42Livna, Eter, Ashan, 43Jefta, Ashna, Nesiv, 44Keila, Aksiv och Maresha, nio städer med omgivande orter, 45Ekron med kringliggande byar och orter, 46från Ekron och västerut alla städer med omgivande orter nära Ashdod, 47Ashdod med kringliggande byar och orter och Gaza med kringliggande byar och orter fram till Egyptens gränsflod och Medelhavet.

48I bergsbygden: Shamir, Jattir, Soko, 49Danna, Kirjat-Sanna, dvs. Devir, 50Anav, Eshtemoa, Anim, 51Goshen, Holon och Gilo, elva städer med omgivande orter, 52Arav, Duma, Eshan, 53Janum, Bet-Tappuach, Afeka, 54Humta, Kirjat Arba, dvs. Hebron, och Sior, nio städer med omgivande orter, 55Maon, Karmel, Sif, Jutta, 56Jisreel, Jokdeam, Sanoach, 57Kain, Giva och Timna, tio städer med omgivande orter, 58Halchul, Bet-Sur, Gedor, 59Maarat, Bet-Anot och Eltekon, sex städer med omgivande orter, Tekoa, Efrata, dvs. Betlehem, Pegor, Etam, Kulon, Tatam, Shoresh, Kerem, Gallim, Beter och Manocho, elva städer med omgivande orter, 60Kirjat-Baal, dvs. Kirjat-Jearim, och Rabba, två städer med omgivande orter.

61I öknen: Bet Haarava, Middin, Sekaka, 62Nivshan, Ir-Hammelach och En-Gedi, sex städer med omgivande orter.

63Men jevuseerna, som bodde i Jerusalem, kunde Judas stam inte driva bort, och än i dag bor det jevuseer bland judeerna i Jerusalem.

16

Efraims och Manasses områden

161Josefs ättlingar fick på sin lott området från Jordan vid Jeriko öster om Jerikos vatten i öknen. Från Jeriko går gränsen upp genom bergsbygden till Betel. 2Från Betel går den till Lus och vidare till arkeernas område, till Atarot, 3fortsätter ner åt väster till jafleteernas område och fram till Nedre Bet-Horons område och Geser och löper fram till havet.

4Josefs ättlingar, Manasse och Efraim, fick sin egendom. 5De efraimitiska släkternas område blev detta: gränsen för deras egendom går från Atrot Addar i öster till Övre Bet-Horon 6och därifrån ut till havet. Från Mikmetat i norr böjer den av åt öster mot Taanat Shilo, går vidare österut till Janoach, 7fortsätter ner från Janoach till Atarot och Naara, går fram till Jeriko och sedan till Jordan. 8Från Tappuach går gränsen västerut till Kanabäcken och löper sedan fram till havet. Detta är den egendom som tillföll efraimiternas stam och deras släkter. 9Därtill kom alla städer med omgivande orter som avskildes åt efraimiterna inne på manassiternas område. 10Men efraimiterna drev inte bort kanaaneerna som bodde i Geser, och än i dag bor det kanaaneer bland efraimiterna, fast de måste göra tvångsarbeten.

17

171Manasses stam fick sin lott: Manasse var Josefs förstfödde. Makir, Manasses förstfödde, Gileads far, som var krigare, fick Gilead och Bashan. 2Också övriga manassiter, Aviesers, Heleks, Asriels, Shekems, Hefers och Shemidas ättlingar, fick släkt för släkt sin lott. Detta var de manliga ättlingarna till Manasse, Josefs son, släkt för släkt.

3Men Selofchad, son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, hade inga söner utan bara döttrar. Hans döttrar hette Machla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. 4De trädde fram inför prästen Elasar, inför Josua, Nuns son, och inför ledarna och sade: »Herren befallde Mose att ge egendom åt oss liksom åt våra manliga släktingar.« Då gav man egendom åt dem liksom åt deras fars manliga släktingar, så som Herren hade befallt. 5Åt Manasse utskiftades tio andelar, förutom Gilead och Bashan på andra sidan Jordan. 6Ty Manasses döttrar tilldelades egendom liksom hans söner, och de övriga manassiterna fick Gilead.

7Manasses gräns går från Ashers område till Mikmetat mitt emot Shekem och därifrån söderut till Jashuv vid Tappuachkällan. 8Manasse fick landet kring Tappuach, medan själva Tappuach vid Manasses gräns tillföll efraimiterna. 9Gränsen fortsätter ner till Kanabäcken. Söder om bäcken ligger städer som hör till Efraim bland de manassitiska städerna. Manasses gräns går norr om bäcken och löper fram till havet. 10Området söderut tillhör Efraim, området norrut tillhör Manasse och har havet som gräns. I norr gränsar de till Asher och i öster till Isaskar. 11På Isaskars och Ashers områden fick Manasse Bet-Shean med lydstäder, Jivleam med lydstäder, invånarna i Dor med lydstäder, i En-Dor med lydstäder, i Tanak med lydstäder och i Megiddo med lydstäder. 12Men manassiterna kunde inte driva bort folket i dessa städer, och kanaaneerna lyckades hålla sig kvar i den delen av landet. 13När israeliterna blev starkare måste kanaaneerna utföra tvångsarbeten. Men de drevs inte bort.

14Josefs ättlingar vände sig till Josua och sade: »Varför har du gett oss bara en lott och en andel som egendom? Vi är ett talrikt folk, Herren har ju välsignat oss hitintills.« 15Josua svarade dem: »Om ni är ett så talrikt folk, dra då upp i skogen och röj ny mark åt er där, i perisseernas och refaeernas land, eftersom Efraims bergsbygd inte är stor nog åt er.« 16Josefs ättlingar sade: »I bergsbygden ryms vi inte, och alla kanaaneerna på slättlandet har järnbeslagna stridsvagnar, både de i Bet-Shean med lydstäder och de på Jisreelslätten.« 17Då svarade Josua Josefs stammar, Efraim och Manasse: »Ni är ett talrikt och mäktigt folk, ni får inte bara en lott. 18Ni får ännu ett bergsområde. Där växer skog, men röj den, så blir området ert så långt det sträcker sig. Kanaaneerna skall ni driva bort, fast de har järnbeslagna stridsvagnar och fast de är starka.«