Bibel 2000 (B2000)
14

Judas område

141Detta är de områden som israeliterna fick som egendom i Kanaan och som prästen Elasar och Josua, Nuns son, och stammarnas familjeöverhuvuden tilldelade dem. 2Genom lottning fördelade de områdena som egendom åt nio stammar och en halv stam, så som Herren hade befallt genom Mose. 3Två stammar och en halv stam hade redan fått områden av Mose på andra sidan Jordan; åt leviterna gav han inget område som åt de andra. 4Josefs ättlingar utgjorde nämligen två stammar, Manasse och Efraim, och leviterna fick ingen del av landet men städer att bo i och betesmarker för den boskap de ägde. 5När israeliterna fördelade landet gjorde de alltså som Herren hade befallt Mose.

6Judas stam vände sig till Josua i Gilgal, och kenissén Kalev, Jefunnes son, sade till honom: »Du vet ju vad Herren sade till gudsmannen Mose i Kadesh Barnea angående mig och dig. 7Jag var fyrtio år när Mose, Herrens tjänare, sände ut mig från Kadesh Barnea för att spionera i landet, och jag berättade ärligt vad jag sett. 8Mina bröder som hade varit med gjorde folket modlöst, jag däremot var Herren, min Gud, trogen. 9Den dagen svor Mose denna ed: Den mark din fot har trampat skall för all framtid vara din och dina ättlingars egendom, ty du har varit Herren, min Gud, trogen. — 10Och se, Herren har låtit mig leva, som han lovade. Det är fyrtiofem år sedan Herren gav Mose det löftet, medan Israel vandrade i öknen, och nu är jag åttiofem. 11Än i dag är jag lika stark som den dagen Mose sände ut mig, krigarlivet klarar jag lika bra nu som då. 12Så ge mig nu denna bergsbygd som Herren lovade mig då. Du hörde själv den gången att där finns anakiter och stora, befästa städer. Kanske är Herren med mig, så att jag kan driva bort dem, som han lovade.«

13Då välsignade Josua Kalev, Jefunnes son, och gav honom Hebron som egendom. 14Och eftersom kenissén Kalev, Jefunnes son, varit Herren, Israels Gud, trogen, är Hebron hans egendom än i dag. 15Hebron hette tidigare Kirjat Arba; Arba var den störste bland anakiterna.

Nu hade landet ro och slapp krig.

15

151Judas stam fick på sin lott, släkt för släkt, området fram till Edoms gräns vid Sinöknen längst i söder. 2Deras sydgräns börjar vid änden av Döda havet, vid viken längst i söder, 3och går söder om Akrabbimbranten och förbi Sin, fortsätter uppåt söder om Kadesh Barnea förbi Hesron upp till Addar, böjer av mot Karka, 4går förbi Asmon och sedan till Egyptens gränsflod och löper fram till havet. Detta är deras sydgräns.

5Östgränsen utgörs av Döda havet upp till Jordans utlopp. På norra sidan går gränsen från den vik av havet där Jordan har sitt utlopp, 6fortsätter upp till Bet-Hogla, går vidare norr om Bet Haarava och upp till Bohans, Rubens sons, sten. 7Från Akordalen fortsätter den upp till Devir, svänger av norrut mot Gelilot, som ligger mitt emot Adummimbranten söder om bäckravinen, går vidare till Shemeshkällan och löper fram till Rogelkällan. 8Gränsen fortsätter sedan upp genom Ben-Hinnoms dal söder om jevuseernas bergssluttning, dvs. Jerusalem, och upp till toppen av det berg som ligger väster om Hinnoms dal vid Refaimdalens norra ände. 9Från bergets topp går gränsen i en båge fram till Neftoachkällan, går därifrån till Ijim i Efrons bergsbygd och sedan i en båge till Baala, dvs. Kirjat-Jearim. 10Från Baala böjer den av åt väster mot Seirs berg, går vidare längs Jearimbergets norrsluttning, dvs. Kesalon, och fortsätter ner till Bet-Shemesh och förbi Timna. 11Den går sedan till Ekrons bergssluttning i norr och i en båge fram till Shickeron, går förbi Baalaberget fram till Javneel och löper fram till havet. 12Västgränsen utgörs av Medelhavet. Detta är gränserna runt Judas släkters område.

13Åt Kalev, Jefunnes son, gav Josua, som Herren hade befallt, en andel bland judeerna, nämligen Kirjat Arba, dvs. Hebron; Arba var anakiternas stamfar. 14Kalev drev bort de tre anakiterna därifrån, Sheshaj, Achiman och Talmaj, Anaks ättlingar. 15Därefter drog han ut mot invånarna i Devir; Devir hette tidigare Kirjat-Sefer. 16Kalev sade: »Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer skall få min dotter Aksa till hustru.« 17Otniel, son till Kalevs bror Kenas, intog staden, och Kalev gav honom sin dotter Aksa till hustru. 18När hon kom dit övertalade hon honom att be fadern om mark. Hon steg av sin åsna, och Kalev frågade vad hon ville. 19»Ge mig en gåva«, svarade hon. »Du har skänkt mig Negevöknen, skänk mig nu källor med vatten.« Han gav henne då Övre och Nedre källorna.

20Detta är den egendom som tillföll Judas stam, släkt för släkt. 21Här följer städerna i Judas stams ytterområde, mot gränsen till Edom i Negev: Kavseel, Eder, Jagur, 22Kina, Dimona, Adada, 23Kedesh, Hasar Jitnan, 24Sif, Telem, Bealot, 25Hasor Hadatta, Keriot Hesron, dvs. Hasor, 26Amam, Shema, Molada, 27Hasar Gadda, Heshmon, Bet Pelet, 28Hasar Shual, Beer Sheva med kringliggande byar, 29Baala, Ijim, Esem, 30Eltolad, Kesil, Horma, 31Siklag, Madmanna, Sansanna, 32Levaot, Shilchim, Ajin och Rimmon, sammanlagt tjugonio städer med omgivande orter.

33I Låglandet: Eshtaol, Sora, Ashna, 34Sanoach, En-Gannim, Tappuach, Enam, 35Jarmut, Adullam, Soko, Aseka, 36Shaarajim, Aditajim, Gedera och Gederotajim, fjorton städer med omgivande orter, 37Senan, Hadasha, Migdal-Gad, 38Dilan, Mispa, Jokteel, 39Lakish, Boskat, Eglon, 40Kabbon, Lachmas, Kitlish, 41Gederot, Bet-Dagon, Naama och Mackeda, sexton städer med omgivande orter, 42Livna, Eter, Ashan, 43Jefta, Ashna, Nesiv, 44Keila, Aksiv och Maresha, nio städer med omgivande orter, 45Ekron med kringliggande byar och orter, 46från Ekron och västerut alla städer med omgivande orter nära Ashdod, 47Ashdod med kringliggande byar och orter och Gaza med kringliggande byar och orter fram till Egyptens gränsflod och Medelhavet.

48I bergsbygden: Shamir, Jattir, Soko, 49Danna, Kirjat-Sanna, dvs. Devir, 50Anav, Eshtemoa, Anim, 51Goshen, Holon och Gilo, elva städer med omgivande orter, 52Arav, Duma, Eshan, 53Janum, Bet-Tappuach, Afeka, 54Humta, Kirjat Arba, dvs. Hebron, och Sior, nio städer med omgivande orter, 55Maon, Karmel, Sif, Jutta, 56Jisreel, Jokdeam, Sanoach, 57Kain, Giva och Timna, tio städer med omgivande orter, 58Halchul, Bet-Sur, Gedor, 59Maarat, Bet-Anot och Eltekon, sex städer med omgivande orter, Tekoa, Efrata, dvs. Betlehem, Pegor, Etam, Kulon, Tatam, Shoresh, Kerem, Gallim, Beter och Manocho, elva städer med omgivande orter, 60Kirjat-Baal, dvs. Kirjat-Jearim, och Rabba, två städer med omgivande orter.

61I öknen: Bet Haarava, Middin, Sekaka, 62Nivshan, Ir-Hammelach och En-Gedi, sex städer med omgivande orter.

63Men jevuseerna, som bodde i Jerusalem, kunde Judas stam inte driva bort, och än i dag bor det jevuseer bland judeerna i Jerusalem.

16

Efraims och Manasses områden

161Josefs ättlingar fick på sin lott området från Jordan vid Jeriko öster om Jerikos vatten i öknen. Från Jeriko går gränsen upp genom bergsbygden till Betel. 2Från Betel går den till Lus och vidare till arkeernas område, till Atarot, 3fortsätter ner åt väster till jafleteernas område och fram till Nedre Bet-Horons område och Geser och löper fram till havet.

4Josefs ättlingar, Manasse och Efraim, fick sin egendom. 5De efraimitiska släkternas område blev detta: gränsen för deras egendom går från Atrot Addar i öster till Övre Bet-Horon 6och därifrån ut till havet. Från Mikmetat i norr böjer den av åt öster mot Taanat Shilo, går vidare österut till Janoach, 7fortsätter ner från Janoach till Atarot och Naara, går fram till Jeriko och sedan till Jordan. 8Från Tappuach går gränsen västerut till Kanabäcken och löper sedan fram till havet. Detta är den egendom som tillföll efraimiternas stam och deras släkter. 9Därtill kom alla städer med omgivande orter som avskildes åt efraimiterna inne på manassiternas område. 10Men efraimiterna drev inte bort kanaaneerna som bodde i Geser, och än i dag bor det kanaaneer bland efraimiterna, fast de måste göra tvångsarbeten.