Bibel 2000 (B2000)
12

121Detta är de kungar i landet som israeliterna besegrade och vilkas länder de tog i besittning på andra sidan Jordan, den östra sidan, från Arnons floddal till Hermonberget, hela östra Jordandalen: 2den amoreiske kungen Sichon, som hade sitt säte i Heshbon och härskade från Aroer vid randen av Arnons floddal, med gränsen mitt i dalen, och över halva Gilead fram till Jabboks floddal, som är gräns mot Ammon, 3samt över Jordandalen mellan östsidan av Gennesaretsjön och östsidan av Aravasjön, Döda havet, åt Bet Hajshimot till och söderut till trakten nedanför Pisgas branter, 4och vidare Og, kungen av Bashan, en av dem som var kvar av refaeerna; han hade sitt säte i Ashtarot och Edrei 5och härskade över Hermon, Salka och hela Bashan fram till geshureernas och maakateernas område och över halva Gilead fram till det område som tillhörde Sichon, kungen i Heshbon. 6Det var Mose, Herrens tjänare, och israeliterna som besegrade dem, och Mose, Herrens tjänare, gav landet som egendom åt rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam.

7Detta är de kungar i landet som Josua och israeliterna besegrade på andra sidan Jordan, den västra sidan, från Baal-Gad på Libanonslätten till Halakberget, som sträcker sig upp till Seir, och vilkas länder Josua fördelade som egendom åt Israels stammar, 8i bergsbygden, i Låglandet, i Jordandalen, på branterna, i öknen och i Negev — hettiternas, amoreernas, kanaaneernas, perisseernas, hiveernas och jevuseernas land: 9kungen i Jeriko, kungen i Aj nära Betel, 10kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, 11kungen i Jarmut, kungen i Lakish, 12kungen i Eglon, kungen i Geser, 13kungen i Devir, kungen i Geder, 14kungen i Horma, kungen i Arad, 15kungen i Livna, kungen i Adullam, 16kungen i Mackeda, kungen i Betel, 17kungen i Tappuach, kungen i Hefer, 18kungen i Afek vid Sharon, 19kungen i Madon, kungen i Hasor, 20kungen i Shimron, kungen i Meron, kungen i Akshaf, 21kungen i Tanak, kungen i Megiddo, 22kungen i Kedesh, kungen i Jokneam vid Karmel, 23kungen i Dor vid Dors uppland, kungen i Gojim i Galileen 24och kungen i Tirsa. Allt som allt trettioen kungar.

13

Områden som ännu inte erövrats

131Josua var nu mycket gammal. Herren sade till honom: »Du är en gammal man, men av landet återstår mycket att ta i besittning. 2Detta är vad som återstår: filisteernas alla områden och allt geshureiskt land 3från Shichor öster om Egypten fram till Ekrons gräns i norr — det räknas som kanaaneiskt land — med filisteernas fem hövdingadömen Gaza, Ashdod, Ashkelon, Gat och Ekron samt avveernas land 4i söder, och allt kanaaneiskt land från Meara, som tillhör sidonierna, fram till Afek, till amoreernas område, 5och därtill gevaleernas land och hela Libanonberget i öster från Baal-Gad vid foten av Hermon till Levo-Hamat. 6Alla som bor i bergsbygden, från Libanon till Misrefot Majim, alla sidonier, skall jag själv driva undan för israeliterna, men du skall utskifta området som egendom åt Israel, så som jag har befallt dig.

7Detta land skall du fördela som egendom åt de nio och en halv stammarna.«

Rubens, Gads och Manasses områden öster om Jordan

Halva Manasses stam 8liksom rubeniterna och gaditerna hade redan tagit sin egendom i besittning, den som Mose gett dem på andra sidan Jordan, den östra sidan, så som Herrens tjänare Mose hade bestämt: 9landet från Aroer vid randen av Arnons floddal och från staden nere i dalen med hela högslätten från Medeva till Divon, 10och alla städer som lytt under den amoreiske kungen Sichon, som regerade i Heshbon, fram till gränsen mot Ammon, 11och därtill Gilead, geshureernas och maakateernas område, hela Hermon och hela Bashan fram till Salka, 12hela det rike som tillhört Og av Bashan; han regerade i Ashtarot och Edrei och var en av dem som var kvar av refaeerna, som Mose hade besegrat och drivit bort. 13Men israeliterna drev inte bort geshureerna och maakateerna, och än i dag bor det geshureer och maakateer bland israeliterna.

14Det var bara Levis stam som inte fick någon egendom. Herren, Israels Gud, är deras egendom, så som han har lovat dem.

15Rubeniternas stam tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 16De fick området från Aroer vid randen av Arnons floddal och från staden nere i dalen med hela högslätten fram till Medeva, 17Heshbon med underlydande städer på högslätten, Divon, Bamot Baal, Bet Baal Meon, 18Jahas, Kedemot, Mefaat, 19Kirjatajim, Sivma, Seret Hashachar på berget i dalen, 20Bet Pegor, Pisgas branter, Bet Hajshimot 21och alla de andra städerna på högslätten, hela det rike som tillhört den amoreiske kungen Sichon, som regerade i Heshbon. Mose besegrade honom jämte de midjanitiska furstarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reva, Sichons hövdingar som bodde i landet. 22Förutom alla andra som de dräpte högg israeliterna också ner spåmannen Bileam, Beors son. 23Jordan utgjorde gräns för rubeniterna. Detta var rubeniternas egendom, släkt för släkt, med städer och omgivande orter.

24Gads stam, gaditerna, tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 25De fick området med Jaser och alla städerna i Gilead och hälften av ammoniternas land fram till Aroer nära Rabba, 26området från Heshbon till Ramat Hammispa och Betonim och från Machanajim till Lo Devars område 27samt i dalen Bet Haram, Bet Nimra, Suckot och Safon, resten av det rike som tillhört Sichon, kungen i Heshbon. Jordan utgjorde gräns upp till änden av Gennesaretsjön på flodens östra sida. 28Detta var gaditernas egendom, släkt för släkt, med städer och omgivande orter.

29Halva Manasses stam tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 30Deras område sträckte sig från Machanajim och omfattade hela Bashan, hela det rike som tillhört Og, kungen av Bashan, och alla Jairs byar i Bashan, sextio städer, 31därtill halva Gilead med Ashtarot och Edrei, Ogs kungastäder i Bashan. Det gavs åt ättlingarna till Makir, Manasses son, åt ena hälften av makiriterna, släkt för släkt. 32Detta var den egendom som Mose fördelade på Moabs hedar på andra sidan Jordan, mitt emot Jeriko, på östra sidan.

33Men åt Levis stam gav Mose ingen egendom. Herren, Israels Gud, är deras egendom, så som han har lovat dem.

14

Judas område

141Detta är de områden som israeliterna fick som egendom i Kanaan och som prästen Elasar och Josua, Nuns son, och stammarnas familjeöverhuvuden tilldelade dem. 2Genom lottning fördelade de områdena som egendom åt nio stammar och en halv stam, så som Herren hade befallt genom Mose. 3Två stammar och en halv stam hade redan fått områden av Mose på andra sidan Jordan; åt leviterna gav han inget område som åt de andra. 4Josefs ättlingar utgjorde nämligen två stammar, Manasse och Efraim, och leviterna fick ingen del av landet men städer att bo i och betesmarker för den boskap de ägde. 5När israeliterna fördelade landet gjorde de alltså som Herren hade befallt Mose.

6Judas stam vände sig till Josua i Gilgal, och kenissén Kalev, Jefunnes son, sade till honom: »Du vet ju vad Herren sade till gudsmannen Mose i Kadesh Barnea angående mig och dig. 7Jag var fyrtio år när Mose, Herrens tjänare, sände ut mig från Kadesh Barnea för att spionera i landet, och jag berättade ärligt vad jag sett. 8Mina bröder som hade varit med gjorde folket modlöst, jag däremot var Herren, min Gud, trogen. 9Den dagen svor Mose denna ed: Den mark din fot har trampat skall för all framtid vara din och dina ättlingars egendom, ty du har varit Herren, min Gud, trogen. — 10Och se, Herren har låtit mig leva, som han lovade. Det är fyrtiofem år sedan Herren gav Mose det löftet, medan Israel vandrade i öknen, och nu är jag åttiofem. 11Än i dag är jag lika stark som den dagen Mose sände ut mig, krigarlivet klarar jag lika bra nu som då. 12Så ge mig nu denna bergsbygd som Herren lovade mig då. Du hörde själv den gången att där finns anakiter och stora, befästa städer. Kanske är Herren med mig, så att jag kan driva bort dem, som han lovade.«

13Då välsignade Josua Kalev, Jefunnes son, och gav honom Hebron som egendom. 14Och eftersom kenissén Kalev, Jefunnes son, varit Herren, Israels Gud, trogen, är Hebron hans egendom än i dag. 15Hebron hette tidigare Kirjat Arba; Arba var den störste bland anakiterna.

Nu hade landet ro och slapp krig.