Bibel 2000 (B2000)
11

Josua erövrar Hasor

111När Javin, kungen i Hasor, fick höra detta skickade han bud till Jovav, kungen i Madon, till kungen i Shimron och kungen i Akshaf, 2till kungarna i bergsbygden i norr, i ökentrakterna söder om Kinneret, i Låglandet och i Dors uppland i väster, 3till kanaaneerna i öster och i väster, till amoreerna, hettiterna, perisseerna och jevuseerna i bergsbygden och till hiveerna vid foten av Hermon i trakten kring Mispa. 4De ryckte ut med alla sina trupper, en väldig här, talrik som sanden på havets strand, och med en väldig mängd hästar och vagnar. 5Alla dessa kungar tågade gemensamt till Meroms vatten och slog läger där för att strida mot Israel.

6Herren sade till Josua: »Var inte rädd för dem! I morgon vid den här tiden låter jag dem alla ligga dräpta av israeliterna. Du skall skära av hälsenorna på deras hästar och bränna upp deras vagnar.« 7Josua och hans krigsfolk överrumplade dem vid Meroms vatten och gick till anfall. 8Herren gav dem i israeliternas våld, och de slog dem och förföljde dem ända till det stora Sidon, till Misrefot Majim och till Mispadalen i öster. De slog dem så grundligt att ingen kom undan. 9Och Josua gjorde som Herren hade sagt: han skar av hälsenorna på deras hästar och brände upp deras vagnar.

10Josua vände nu tillbaka, intog Hasor och högg ner dess kung; Hasor var en gång det främsta av alla dessa kungadömen. 11Allt levande i staden vigdes åt förintelse och höggs ner, ingen lämnades vid liv. Hasor brände han ner. 12Alla dessa kungastäder och deras kungar underkuvades av Josua, och han vigde dem åt förintelse och högg ner alla, så som Mose, Herrens tjänare, hade befallt. 13Men ingen av städerna på kullarna brändes ner av israeliterna, utom Hasor, som Josua brände ner. 14Allt byte i dessa städer och all boskap behöll israeliterna. Människorna högg de ner tills de utrotat alla. De lät ingen förbli vid liv.

15De befallningar som Herren hade gett sin tjänare Mose, dem hade Mose gett Josua, och dem lydde Josua. Han försummade inte något av det som Herren hade befallt Mose.

Återblick på erövringen av landet

16Allt detta land intog Josua: bergsbygden och hela Negev, hela Goshenområdet, Låglandet och Jordandalen, Israels bergsbygd och lågland, 17från Halakberget, som sträcker sig upp till Seir, ända till Baal-Gad på Libanonslätten vid foten av Hermonberget. Alla kungarna där tillfångatog han och slog ihjäl. 18Länge förde Josua krig mot dessa kungar. 19Ingen stad slöt fred med israeliterna utom hiveerna i Givon, alla togs med vapen. 20Det var Herren som förhärdade dem och fick dem att strida mot Israel, för att de skulle vigas åt förintelse utan förskoning och utplånas så som Herren hade befallt Mose.

21Det var då Josua utrotade anakiterna i bergsbygden, i Hebron, Devir och Anav och i hela Judas och hela Israels bergsbygd, och vigde dem och deras städer åt förintelse. 22Inga anakiter lämnades kvar i israeliternas land, bara i Gaza, Gat och Ashdod blev några kvar.

23Josua intog alltså hela landet, alldeles så som Herren hade sagt till Mose. Han gav det som egendom åt Israel, fördelat på stammarna. Nu hade landet ro och slapp krig.

12

121Detta är de kungar i landet som israeliterna besegrade och vilkas länder de tog i besittning på andra sidan Jordan, den östra sidan, från Arnons floddal till Hermonberget, hela östra Jordandalen: 2den amoreiske kungen Sichon, som hade sitt säte i Heshbon och härskade från Aroer vid randen av Arnons floddal, med gränsen mitt i dalen, och över halva Gilead fram till Jabboks floddal, som är gräns mot Ammon, 3samt över Jordandalen mellan östsidan av Gennesaretsjön och östsidan av Aravasjön, Döda havet, åt Bet Hajshimot till och söderut till trakten nedanför Pisgas branter, 4och vidare Og, kungen av Bashan, en av dem som var kvar av refaeerna; han hade sitt säte i Ashtarot och Edrei 5och härskade över Hermon, Salka och hela Bashan fram till geshureernas och maakateernas område och över halva Gilead fram till det område som tillhörde Sichon, kungen i Heshbon. 6Det var Mose, Herrens tjänare, och israeliterna som besegrade dem, och Mose, Herrens tjänare, gav landet som egendom åt rubeniterna, gaditerna och halva Manasses stam.

7Detta är de kungar i landet som Josua och israeliterna besegrade på andra sidan Jordan, den västra sidan, från Baal-Gad på Libanonslätten till Halakberget, som sträcker sig upp till Seir, och vilkas länder Josua fördelade som egendom åt Israels stammar, 8i bergsbygden, i Låglandet, i Jordandalen, på branterna, i öknen och i Negev — hettiternas, amoreernas, kanaaneernas, perisseernas, hiveernas och jevuseernas land: 9kungen i Jeriko, kungen i Aj nära Betel, 10kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, 11kungen i Jarmut, kungen i Lakish, 12kungen i Eglon, kungen i Geser, 13kungen i Devir, kungen i Geder, 14kungen i Horma, kungen i Arad, 15kungen i Livna, kungen i Adullam, 16kungen i Mackeda, kungen i Betel, 17kungen i Tappuach, kungen i Hefer, 18kungen i Afek vid Sharon, 19kungen i Madon, kungen i Hasor, 20kungen i Shimron, kungen i Meron, kungen i Akshaf, 21kungen i Tanak, kungen i Megiddo, 22kungen i Kedesh, kungen i Jokneam vid Karmel, 23kungen i Dor vid Dors uppland, kungen i Gojim i Galileen 24och kungen i Tirsa. Allt som allt trettioen kungar.

13

Områden som ännu inte erövrats

131Josua var nu mycket gammal. Herren sade till honom: »Du är en gammal man, men av landet återstår mycket att ta i besittning. 2Detta är vad som återstår: filisteernas alla områden och allt geshureiskt land 3från Shichor öster om Egypten fram till Ekrons gräns i norr — det räknas som kanaaneiskt land — med filisteernas fem hövdingadömen Gaza, Ashdod, Ashkelon, Gat och Ekron samt avveernas land 4i söder, och allt kanaaneiskt land från Meara, som tillhör sidonierna, fram till Afek, till amoreernas område, 5och därtill gevaleernas land och hela Libanonberget i öster från Baal-Gad vid foten av Hermon till Levo-Hamat. 6Alla som bor i bergsbygden, från Libanon till Misrefot Majim, alla sidonier, skall jag själv driva undan för israeliterna, men du skall utskifta området som egendom åt Israel, så som jag har befallt dig.

7Detta land skall du fördela som egendom åt de nio och en halv stammarna.«

Rubens, Gads och Manasses områden öster om Jordan

Halva Manasses stam 8liksom rubeniterna och gaditerna hade redan tagit sin egendom i besittning, den som Mose gett dem på andra sidan Jordan, den östra sidan, så som Herrens tjänare Mose hade bestämt: 9landet från Aroer vid randen av Arnons floddal och från staden nere i dalen med hela högslätten från Medeva till Divon, 10och alla städer som lytt under den amoreiske kungen Sichon, som regerade i Heshbon, fram till gränsen mot Ammon, 11och därtill Gilead, geshureernas och maakateernas område, hela Hermon och hela Bashan fram till Salka, 12hela det rike som tillhört Og av Bashan; han regerade i Ashtarot och Edrei och var en av dem som var kvar av refaeerna, som Mose hade besegrat och drivit bort. 13Men israeliterna drev inte bort geshureerna och maakateerna, och än i dag bor det geshureer och maakateer bland israeliterna.

14Det var bara Levis stam som inte fick någon egendom. Herren, Israels Gud, är deras egendom, så som han har lovat dem.

15Rubeniternas stam tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 16De fick området från Aroer vid randen av Arnons floddal och från staden nere i dalen med hela högslätten fram till Medeva, 17Heshbon med underlydande städer på högslätten, Divon, Bamot Baal, Bet Baal Meon, 18Jahas, Kedemot, Mefaat, 19Kirjatajim, Sivma, Seret Hashachar på berget i dalen, 20Bet Pegor, Pisgas branter, Bet Hajshimot 21och alla de andra städerna på högslätten, hela det rike som tillhört den amoreiske kungen Sichon, som regerade i Heshbon. Mose besegrade honom jämte de midjanitiska furstarna Evi, Rekem, Sur, Hur och Reva, Sichons hövdingar som bodde i landet. 22Förutom alla andra som de dräpte högg israeliterna också ner spåmannen Bileam, Beors son. 23Jordan utgjorde gräns för rubeniterna. Detta var rubeniternas egendom, släkt för släkt, med städer och omgivande orter.

24Gads stam, gaditerna, tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 25De fick området med Jaser och alla städerna i Gilead och hälften av ammoniternas land fram till Aroer nära Rabba, 26området från Heshbon till Ramat Hammispa och Betonim och från Machanajim till Lo Devars område 27samt i dalen Bet Haram, Bet Nimra, Suckot och Safon, resten av det rike som tillhört Sichon, kungen i Heshbon. Jordan utgjorde gräns upp till änden av Gennesaretsjön på flodens östra sida. 28Detta var gaditernas egendom, släkt för släkt, med städer och omgivande orter.

29Halva Manasses stam tilldelades land av Mose, släkt för släkt. 30Deras område sträckte sig från Machanajim och omfattade hela Bashan, hela det rike som tillhört Og, kungen av Bashan, och alla Jairs byar i Bashan, sextio städer, 31därtill halva Gilead med Ashtarot och Edrei, Ogs kungastäder i Bashan. Det gavs åt ättlingarna till Makir, Manasses son, åt ena hälften av makiriterna, släkt för släkt. 32Detta var den egendom som Mose fördelade på Moabs hedar på andra sidan Jordan, mitt emot Jeriko, på östra sidan.

33Men åt Levis stam gav Mose ingen egendom. Herren, Israels Gud, är deras egendom, så som han har lovat dem.