Bibel 2000 (B2000)
10

Josua besegrar de fem amoreiska kungarna

101När Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, fick höra att Josua hade intagit Aj och vigt det åt förintelse — att han gjort med Aj och dess kung som han gjort med Jeriko och dess kung — och att folket i Givon hade slutit fred med israeliterna och bodde i närheten av dem, 2blev han mycket rädd, ty Givon var en stor stad, lika stor som någon av kungastäderna, större än Aj, och alla männen där var tappra kämpar. 3Adoni-Sedek, kungen i Jerusalem, skickade bud till Hoham, kungen i Hebron, till Piram, kungen i Jarmut, till Jafia, kungen i Lakish, och till Devir, kungen i Eglon: 4»Kom hit och hjälp mig, så skall vi besegra Givon, som har slutit fred med Josua och israeliterna.« 5De fem amoreiska kungarna, kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish och kungen i Eglon, samlades med alla sina trupper, och de belägrade och anföll Givon. 6Men givoniterna skickade bud till Josua i lägret i Gilgal: »Lämna inte dina tjänare i sticket! Skynda hit till vår hjälp, rädda oss! Alla de amoreiska kungarna i bergsbygden har slutit sig samman mot oss.« 7Josua ryckte ut från Gilgal med allt sitt krigsfolk, alla sina tappra krigare.

8Herren sade till Josua: »Var inte rädd för dem, jag ger dem i ditt våld. Ingen av dem skall kunna hålla stånd mot dig.« 9Josua överrumplade amoreerna efter att hela natten ha ryckt fram från Gilgal. 10Herren spred förvirring bland dem när israeliterna kom, och de led ett svårt nederlag vid Givon. Israeliterna förföljde dem mot branten vid Bet-Horon och fortsatte dödandet hela vägen fram till Aseka och Mackeda. 11När amoreerna under sin flykt för Israel hade kommit till sluttningen ner från Bet-Horon kastade Herren stora hagel över dem från himlen hela vägen fram till Aseka, så att de dog. De som dödades av hagelstenarna var fler än de som israeliterna dräpte med svärd. 12Den dagen, då Herren gav amoreerna i israeliternas våld, talade Josua till Herren. I israeliternas närvaro sade han:

Sol, stå stilla i Givon,

måne, i Ajalons dal.

13Då stod solen stilla och månen stannade, tills han hämnats på fiendefolket.

Detta är nedtecknat i Den redliges bok. Solen stannade mitt på himlen hela dagen och väntade med att gå ner. 14Aldrig, varken förr eller senare, har Herren bönhört någon som den dagen. Ty Herren kämpade för Israel.

15Josua och alla israeliterna återvände till lägret i Gilgal. 16Men de fem kungarna flydde och gömde sig i en grotta i Mackeda. 17När Josua fick veta att de fem kungarna höll sig gömda i grottan i Mackeda 18sade han: »Vältra stora stenar för öppningen och ställ några män på vakt. 19Men ni andra får inte stanna. Förfölj fienderna och hugg ner eftersläntrarna, låt dem inte ta sig in i sina städer. Herren, er Gud, har gett dem i ert våld.« 20Josua och israeliterna tillfogade dem ett mycket svårt nederlag och förgjorde dem i grund; bara några undkom och tog sig in i de befästa städerna. 21Hela hären återvände därefter välbehållen till Josua i lägret i Mackeda. Ingen vågade trotsa israeliterna.

22Josua sade: »Öppna grottan och för ut de fem kungarna till mig.« 23De gjorde så, de förde ut de fem kungarna till honom från grottan, kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakish och kungen i Eglon. 24När kungarna förts ut till Josua kallade han till sig alla israeliter. Till anförarna för krigsfolket som följde honom sade han: »Gå fram och sätt foten på dessa kungars nackar.« Och de gick fram och satte foten på deras nackar. 25Josua sade: »Var inte rädda, fäll inte modet! Var tappra och starka! Så skall Herren göra med alla fiender ni kämpar mot.« 26Därefter slog Josua ihjäl de fem och hängde upp dem på fem pålar, där de fick hänga kvar till kvällen. 27Vid solnedgången befallde han att de skulle tas ner. Man slängde in dem i grottan där de hållit sig gömda. För öppningen lade man stora stenar, som finns där än i denna dag.

Josua intar och förstör sex städer

28Josua intog samma dag Mackeda, högg ner folket och kungen och vigde staden och allt levande i den åt förintelse. Han lät ingen komma undan. Med kungen i Mackeda gjorde han som han gjort med kungen i Jeriko.

29Från Mackeda fortsatte Josua och israeliterna till Livna, som han anföll. 30Även Livna och dess kung gav Herren i Israels våld. Josua högg ner folket och allt levande i staden. Han lät ingen komma undan. Med kungen där gjorde han som han gjort med kungen i Jeriko.

31Från Livna fortsatte Josua och israeliterna till Lakish, som han belägrade och anföll. 32Herren gav Lakish i Israels våld, och nästa dag intog Josua staden. Han högg ner folket och allt levande i staden, alldeles som han hade gjort i Livna. 33Då ryckte Horam, kungen i Geser, ut för att undsätta Lakish, men honom och hans här slog Josua så grundligt att ingen kom undan.

34Från Lakish fortsatte Josua och israeliterna till Eglon, som de belägrade och anföll. 35De intog staden samma dag och högg ner folket. Josua vigde denna dag allt levande i staden åt förintelse, alldeles som han hade gjort i Lakish.

36Från Eglon drog Josua och israeliterna vidare till Hebron, som de anföll. 37De intog staden och högg ner folket och kungen och allt levande där, liksom i alla underlydande städer. Josua lät ingen komma undan. Han gjorde som han hade gjort i Eglon: han vigde Hebron och allt levande där åt förintelse.

38Därefter vände Josua och israeliterna tillbaka mot Devir, som han anföll. 39Han intog staden med dess kung och alla underlydande städer, högg ner folket och vigde allt levande åt förintelse. Josua lät ingen komma undan. Han gjorde med Devir och dess kung som han gjort med Hebron och med Livna och dess kung.

40Josua erövrade hela landet, bergsbygden och Negev, Låglandet och branterna, och besegrade alla dess kungar. Han lät ingen komma undan. Han vigde allt levande åt förintelse, så som Herren, Israels Gud, hade befallt. 41Josua erövrade landet från Kadesh Barnea till Gaza samt hela Goshenområdet fram till Givon. 42Alla dessa kungar och länder underkuvade han på en enda gång. Ty Herren, Israels Gud, kämpade för Israel.

43Josua och israeliterna återvände sedan till lägret i Gilgal.