Bibel 2000 (B2000)
20

Sofars andra tal

201Sofar från Naama sade:

2Jag blir så upprörd att jag måste svara,

min bestörtning tvingar mig.

3Jag får lyssna på kränkande klander,

du har svarat mig med prat i vädret.

4Vet du inte detta: Sedan urminnes tid,

sedan människan blev satt på jorden,

5varar de ondas jubel en kort stund,

den gudlöses glädje ett ögonblick.

6Om han också växer ända upp i himlen,

om hans huvud når till molnen,

7skall han ändå försvinna för alltid, som träck.

De som såg honom undrar: »Vart tog han vägen?«

8Som en dröm flyr han spårlöst bort,

drivs undan som en syn om natten.

9De ögon som sett honom ser honom inte mer,

platsen där han fanns återser honom aldrig.

10Hans söner måste gottgöra de fattiga,

hans barn återlämna hans rikedomar.

11Även om hans kropp är full av ungdomskraft

måste den läggas i mullen.

12Om än ondskan är söt för hans gom

och han gömmer den under tungan,

13är rädd om den, sparar den,

håller den kvar i munnen,

14förvandlas den när han svalt den

och blir som huggormsetter i hans mage.

15Det rika byte han slukat får han spy upp,

Gud tvingar det ut ur hans buk.

16Det är ormgift han suger i sig,

och han dödas av huggormens tunga.

17Aldrig får han skåda strömmar av olja,

floder av honung och grädde.

18Lönen för sin möda får han inte behålla,

sin stora förtjänst får han ingen glädje av,

19ty han har knäckt de svaga och övergett dem

och roffat åt sig hus som andra byggt.

20Eftersom han inte får nog i sin lystnad

kan han aldrig rädda det han har kärt.

21Hans glupskhet skonar ingen,

därför skall hans välstånd inte bestå.

22Mitt i sitt överflöd råkar han i nöd,

med full kraft drabbar ofärden honom.

23I sin lystnad får han mer än nog:

Gud släpper lös sin glödande vrede

och låter slagen hagla över honom.

24Lyckas han fly från vapen av järn

genomborras han av kopparbågen.

25Han drar ut pilen ur ryggen,

udden kommer ut ur hans lever.

Han grips av ångest,

26djupaste mörker väntar honom.

Han förtärs av den eld som tänts för honom,

och ingen i hans hus slipper undan.

27Himlen röjer hans brott,

jorden träder upp mot honom.

28Hans hus spolas bort av floden,

av vattenmassor på vredens dag.

29Detta är den lott som beskärs en gudlös,

den del som våldsmannen får av Gud.