2¹En dag när gudasönerna trädde fram inför Herren var också Anklagaren med bland dem. ²Herren frågade honom: »Var har du varit?« Anklagaren svarade: »Jag har vandrat kors och tvärs över jorden.« ³Herren frågade: »Lade du märke till min tjänare Job? På hela jorden finns ingen så oförvitlig och rättrådig som han, ingen som så fruktar Gud och skyr allt ont. Och han håller fortfarande fast vid sin oförvitlighet. Du uppeggade mig mot honom, och han störtades i fördärvet utan orsak.« ⁴2:4 Hud för hud Tydligen ett ordspråksliknande talesätt, vars närmare innebörd är okänd.Anklagaren svarade: »Hud för hud. Man kan ge allt man äger för att skydda sig själv. ⁵Men sträck ut din hand och rör hans egen kropp, då kommer han att förbanna dig rakt i ansiktet.« ⁶Herren sade till Anklagaren: »Gör vad du vill med honom, bara du skonar hans liv.«

⁷Så lämnade Anklagaren Herren. Han lät Job drabbas av varbölder från huvud till fot. ⁸Job tog en krukskärva att skrapa sig med, där han satt på askhögen. ⁹

¹¹2:11 Tre vänner Elifas, Bildad och Sofar, som här införs i ramberättelsen, spelar en viktig roll i diktverkets uppbyggnad. De tal som bildar bokens poetiska huvuddel kan fördelas på två stora avsnitt: tal av Job och vännerna (kap. 3–27; se not till kap. 28) och tal av Job och Gud (29:1–42:6, med avbrott för Elihus tal, kap. 32–37; se not). I det första av dessa huvudavsnitt, inlett av Jobs klagan, håller de tre vännerna i tre omgångar tal, som vart och ett besvaras av Job. I den tredje omgången bryts dock mönstret: där finns inget tal av den tredje vännen, Sofar.2:11 Teman Område eller ort med omstritt läge i Edom (se not till 1:1). Shuach, Naama Orter med okänt läge.Tre vänner till Job fick höra om alla olyckor som hade drabbat honom. Då kom de samman, var och en från sitt håll, för att gå och visa honom sin medkänsla och trösta honom. Det var Elifas från Teman, Bildad från Shuach och Sofar från Naama. ¹²