Bibel 2000 (B2000)
2

21En dag när gudasönerna trädde fram inför Herren var också Anklagaren med bland dem. 2Herren frågade honom: »Var har du varit?« Anklagaren svarade: »Jag har vandrat kors och tvärs över jorden.« 3Herren frågade: »Lade du märke till min tjänare Job? På hela jorden finns ingen så oförvitlig och rättrådig som han, ingen som så fruktar Gud och skyr allt ont. Och han håller fortfarande fast vid sin oförvitlighet. Du uppeggade mig mot honom, och han störtades i fördärvet utan orsak.« 4Anklagaren svarade: »Hud för hud. Man kan ge allt man äger för att skydda sig själv. 5Men sträck ut din hand och rör hans egen kropp, då kommer han att förbanna dig rakt i ansiktet.« 6Herren sade till Anklagaren: »Gör vad du vill med honom, bara du skonar hans liv.«

7Så lämnade Anklagaren Herren. Han lät Job drabbas av varbölder från huvud till fot. 8Job tog en krukskärva att skrapa sig med, där han satt på askhögen. 9Hans hustru sade till honom: »Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet? Förbanna Gud och dö!« 10Han svarade henne: »Du talar som en dåre. Vi tar emot det goda från Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?« — Under allt detta kom inte ett syndigt ord över Jobs läppar.

11Tre vänner till Job fick höra om alla olyckor som hade drabbat honom. Då kom de samman, var och en från sitt håll, för att gå och visa honom sin medkänsla och trösta honom. Det var Elifas från Teman, Bildad från Shuach och Sofar från Naama. 12De såg honom redan på avstånd men kände inte igen honom. Då grät de och klagade, de rev sönder sina mantlar och kastade upp jord över sina huvuden. 13Så satt de hos honom på marken i sju dagar och sju nätter. Ingen sade något till honom, ty de såg hur han led.