Bibel 2000 (B2000)
14

AVSKEDSTALET (kap. 14–17)

Vägen till Fadern

141»Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. 2I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? 3Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. 4Och vägen dit jag går, den känner ni.« 5Tomas sade: »Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?« 6Jesus svarade: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader. Ni känner honom redan nu och ni har sett honom.« 8Filippos sade: »Herre, visa oss Fadern, det är nog för oss.« 9Jesus svarade: »Så länge har jag varit tillsammans med er, och ändå känner du mig inte, Filippos? Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du då säga: Visa oss Fadern? 10Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar. 11Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig. Eller tro åtminstone för gärningarnas skull. 12Sannerligen, jag säger er: den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större. Ty jag går till Fadern, 13och vad ni än ber om i mitt namn skall jag göra, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. 14Om ni ber om något i mitt namn skall jag göra det.

Hjälparen, den heliga anden

15Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. 16Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: 17sanningens ande. Världen kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er. 18Jag skall inte lämna er ensamma, jag skall komma till er. 19Ännu en kort tid, sedan ser världen mig inte längre, men ni skall se mig, eftersom jag lever och ni kommer att leva. 20Den dagen skall ni förstå att jag är i min fader och ni i mig och jag i er. 21Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar mig skall bli älskad av min fader, och jag skall älska honom och visa mig för honom.« 22Judas — inte Judas Iskariot — frågade: »Herre, hur kommer det sig att du skall visa dig för oss men inte för världen?« 23Jesus svarade: »Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom. 24Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt mig.

25Detta har jag sagt er medan jag är kvar hos er. 26Men Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. 27Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet. 28Ni hörde att jag sade till er: Jag går bort och kommer till er igen. Om ni älskade mig skulle ni vara glada över att jag går till Fadern, ty Fadern är större än jag. 29Detta säger jag er innan det sker, för att ni skall tro det när det har skett. 30Jag säger inte mycket mer till er, ty nu kommer världens härskare. Han har ingen makt över mig. 31Men världen måste få veta att jag älskar Fadern och gör som Fadern har befallt mig. Kom, låt oss gå härifrån.

15

Liknelsen om vinstocken

151Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. 2Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt. 3Ni är redan ansade genom ordet som jag har förkunnat för er. 4Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. 5Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. 6Den som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas ihop och läggs på elden och bränns upp. 7Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. 8Min fader förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar. 9Liksom Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, så som jag har hållit min faders bud och är kvar i hans kärlek.

Älska varandra

11Detta har jag sagt er för att min glädje skall vara i er och er glädje bli fullkomlig. 12Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er. 13Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. 14Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er. 15Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader. 16Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består, och då skall Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. 17Detta befaller jag er: att ni skall älska varandra.

Världens hat

18Om världen hatar er, kom då ihåg att den har hatat mig före er. 19Om ni tillhörde världen skulle världen älska er som sina egna. Men nu tillhör ni inte världen, utan jag har kallat er ut ur världen, och därför hatar världen er. 20Kom ihåg vad jag har sagt er: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig kommer de också att förfölja er. Har de bevarat mitt ord kommer de också att bevara ert. 21Men allt detta skall de göra med er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. 22Om jag inte hade kommit och talat till dem skulle de vara utan synd. Nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23Den som hatar mig hatar också min fader. 24Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, skulle de vara utan synd. Nu har de sett dem, och de hatar både mig och min fader. 25Men ordet som står skrivet i deras lag skulle uppfyllas: De har hatat mig utan grund.

26När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. 27Också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från början.

16

161Detta har jag sagt er för att ni inte skall komma på fall. 2De skall utesluta er ur synagogorna, ja, den tid kommer då den som dödar er tror sig bära fram ett offer åt Gud. 3Och detta skall de göra därför att de inte har lärt känna Fadern och inte heller mig. 4Jag har sagt er detta för att ni, när den tiden kommer, skall minnas att jag har sagt det.

Sanningens ande

Jag sade er det inte från början, eftersom jag var hos er. 5Men nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? 6utan det jag har sagt er fyller era hjärtan med sorg. 7Men jag säger er sanningen: det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er, 8och när han kommer skall han visa världen vad synd och rättfärdighet och dom är. 9Synd: de tror inte på mig. 10Rättfärdighet: jag går till Fadern, och ni ser mig inte längre. 11Dom: denna världens härskare är dömd.

12Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. 13Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. 14Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. 15Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.

En kort tid

16En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen.« 17Då sade några av lärjungarna till varandra: »Vad menar han när han säger: ’En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen’, och när han säger: ’Jag går till Fadern’?« 18De sade: »Vad menar han med ’en kort tid’? Vi förstår inte vad han säger.« 19Jesus märkte att de ville fråga honom och sade till dem: »Ni undrar varför jag sade: ’En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen’? 20Sannerligen, jag säger er: ni kommer att gråta och klaga, men världen skall glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. 21När en kvinna skall föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn minns hon inte längre sina plågor i glädjen över att en människa har fötts till världen. 22Nu har också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er. 23Den dagen kommer ni inte att fråga mig om någonting. Sannerligen, jag säger er: vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. 24Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.

Stunden då lärjungarna skall skingras

25Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. 26Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, 27ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. 28Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern.« 29Lärjungarna sade: »Nu talar du med klara ord och inte i bilder. 30Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.« 31Jesus svarade: »Nu tror ni. 32Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig. 33Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.«