Bibel 2000 (B2000)
23

Löften om ett rättfärdigt styre

231Ve de herdar som låter fåren i min hjord gå vilse och skingras, säger Herren. 2Därför säger Herren, Israels Gud, om de herdar som vallar mitt folk: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem. Ni har inte tagit hand om dem, men nu skall jag ta hand om er och straffa era onda gärningar, säger Herren. 3Jag skall själv samla dem som finns kvar av mina får från alla de länder dit jag fördrivit dem och föra dem tillbaka till deras betesmarker. Där skall de bli fruktsamma och föröka sig. 4Och jag skall ge dem nya herdar, som skall valla dem så att de inte längre behöver vara ängsliga eller rädda, och ingen av dem skall komma bort, säger Herren.

5Det skall komma en tid, säger Herren,

då jag skall låta ett rättfärdigt skott

växa ur Davids stam.

Han skall vara konung och härska med vishet

och skapa rätt och rättfärdighet i landet.

6Under hans tid skall Juda vara skyddat

och Israel leva i trygghet.

Detta är det namn han skall bära:

Herren vår rättfärdighet.

7Därför skall det komma en tid, säger Herren, då man inte längre säger »Så sant Herren lever, han som förde israeliterna ut ur Egypten« 8utan »Så sant Herren lever, han som förde Israels ättlingar ut ur Nordlandet och hämtade hem dem från alla andra länder dit han fördrivit dem, för att låta dem bo i deras eget land.«

Dom över falska profeter

9Om profeterna.

Mitt hjärta slits sönder,

hela min kropp skakar.

Jag har blivit som en drucken,

som en man berusad av vin,

på grund av Herren,

på grund av hans heliga ord.

10Landet är fullt av äktenskapsbrytare,

för deras skull sörjer jorden

och utmarkernas beten vissnar.

Deras strävan är ondska,

deras styrka det orätta.

11Både profeter och präster är gudlösa,

ja, i mitt eget hus möter jag deras ondska,

säger Herren.

12Därför skall deras väg

bli slipprig och hal,

de skall knuffas ut i mörkret

och falla omkull där.

Ty jag låter olyckan drabba dem

när hemsökelsens år är inne,

säger Herren.

13Hos profeterna i Samaria

såg jag motbjudande ting:

de profeterade i Baals namn

och förde mitt folk Israel vilse.

14Men hos profeterna i Jerusalem

ser jag fasansfulla ting:

de begår äktenskapsbrott och far med lögn.

De ger ogärningsmän sitt stöd

så att ingen omvänder sig från sin ondska.

För mig är de alla som Sodom,

folket har blivit som Gomorra.

15Därför säger Herren Sebaot om profeterna:

Jag skall ge dem malört att äta

och förgiftat vatten att dricka.

Ty Jerusalems profeter har spritt

gudlöshet över hela landet.

16Så säger Herren Sebaot:

Lyssna inte till vad profeterna säger

när de profeterar för er.

De väcker tomma förhoppningar,

de predikar syner de själva hittat på,

de talar inte på Herrens uppdrag.

17De säger till dem som föraktar Herrens ord:

»Det skall gå er väl«

och till alla som lyder sina hårda hjärtan:

»Inget ont skall drabba er.«

18Men vem av dem har varit med vid Herrens rådslag, hört och uppfattat hans ord? Vem har lyssnat på hans ord och förkunnat det?

19Herrens stormvind, vreden, bryter lös,

virvelstormen.

Över de ondas huvuden virvlar den fram.

20Herrens vrede stillas inte

förrän han förverkligat sina planer.

I kommande dagar skall ni inse detta.

21Jag har inte sänt dessa profeter,

ändå rusar de i väg.

Jag har inte talat till dem,

ändå profeterar de.

22Om de varit med vid mitt rådslag

borde de förkunna mina ord för mitt folk

och få dem att lämna sin onda väg,

sina onda gärningar.

23Är jag bara Gud på nära håll,

säger Herren,

och inte Gud långt borta?

24Kan någon gömma sig så väl

att inte jag ser honom?

säger Herren.

Uppfyller inte jag både himmel och jord?

säger Herren.

25Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: »Jag har haft en dröm, en dröm, 26en dröm!« Är det jag som verkar i de profeter som profeterar lögn och predikar sina egna bedrägliga påfund? 27Med de drömmar de berättar för varandra tänker de få mitt folk att glömma mitt namn, så som deras fäder glömde mitt namn för Baal. 28Den profet som har haft en dröm, han berättar en dröm, men den som har fått ta emot mitt ord, han förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren.

29Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, en slägga som krossar klippan? 30Därför vänder jag mig nu mot profeterna, säger Herren, mot dem som stjäl mina ord från varandra. 31Jag vänder mig mot profeterna, säger Herren, mot dem som låter tungan löpa och låtsas att det är Herrens ord. 32Jag vänder mig mot dem som profeterar lögndrömmar, säger Herren, och som berättar dem och för mitt folk vilse med sina lögner och sina skrönor, fastän jag inte har sänt dem och inte gett dem något uppdrag. De är inte till någon nytta för detta folk, säger Herren.

Herrens börda

33När detta folk eller en profet eller en präst frågar dig: »Vilka tunga ord bär du fram från Herren?« skall du svara dem: »Det är ni som är en tung börda, och jag skall kasta av er«, säger Herren. 34Och om en profet eller en präst eller någon av folket säger »Herrens tunga ord«, då skall jag straffa den mannen och hans familj. 35Nej, så skall ni säga till varandra när ni talar med varandra: »Vad har Herren svarat?« eller »Vad har Herren talat?« 36Men »Herrens tunga ord« skall ni aldrig mera nämna. Skulle hans ord vara en tung börda för någon, så att ni därför skulle förvanska orden från den levande Guden, Herren Sebaot, vår Gud? 37Så skall du säga till profeten: »Vad har Herren svarat?« eller »Vad har Herren talat?« 38Men om ni säger »Herrens tunga ord«, då säger Herren: Ni talar om »Herrens tunga ord«, trots att jag har sänt bud till er och förbjudit er att säga så. 39Därför lyfter jag er nu som en tung börda och kastar er bort ur min åsyn, er och den stad jag gett åt er och era fäder. 40Och jag skall låta er drabbas av evig skam, av en smälek som aldrig skall glömmas.