Bibel 2000 (B2000)
22

Herrens varningar

221Så sade Herren: Gå bort till judakungens palats och tala där dessa ord: 2Hör Herrens ord, du Judas konung, som sitter på Davids tron, du och ditt hov och ditt folk, de som går in genom dessa portar. 3Så säger Herren: Handla rättvist och rättfärdigt och rädda den utplundrade ur förtryckarens våld. Kränk inte invandraren, den faderlöse och änkan, bruka inte våld mot dem. Låt inte oskyldigt blod flyta på denna plats! 4Om ni rättar er efter denna befallning skall kungar som sitter på Davids tron och som har hästar och vagnar färdas genom portarna till detta palats, följda av sitt hov och sitt folk. 5Men om ni inte lyder dessa befallningar, så svär jag vid mig själv, säger Herren, att detta palats skall läggas i ruiner. 6Ty så säger Herren om judakungens palats:

Du är för mig som Gilead,

som berget Libanons krön,

men jag skall göra dig till ödemark,

till städer där ingen bor.

7Jag inviger män

till att förhärja dig med sina yxor.

De skall hugga ner dina yppersta cedrar

och kasta dem i elden.

8Folk från många länder skall ha sin väg förbi denna stad, och när de undrar varför Herren handlat så mot denna stora stad 9skall svaret bli: Därför att folket övergav förbundet med Herren, sin Gud, och föll ner för andra gudar och dyrkade dem.

Om Shallum

10Gråt inte över den döde,

sörj honom inte.

Gråt i stället över den som vandrar bort,

ty han skall aldrig återvända

och se det land där han föddes.

11Ty så säger Herren om Shallum, Josias son, kungen av Juda, som efterträdde sin far Josia och som fördes bort från denna plats: Han skall aldrig återvända hit. 12Han skall dö på den plats dit han förvisats, och han skall aldrig återse detta land.

Om Jojakim

13Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighet

och murar övervåningen med orätt,

som låter sin nästa arbeta utan betalning

och inte ger honom lön,

14den som säger: »Jag skall bygga ett väldigt hus

med rymlig övervåning,

förse det med fönster

och paneler av cederträ

och måla det lysande rött!«

15Är det att vara konung,

att pråla med cederträ?

Tänk på din far: han åt och drack

och gjorde det som var rätt och riktigt —

då gick allt honom väl.

16Han värnade den svages och fattiges rätt —

då gick allt väl.

Är inte det att känna mig?

säger Herren.

17Du har inte ögon för annat,

inte tanke på annat,

än att roffa åt dig,

att låta oskyldigt blod flyta

och hänge dig åt våld och tyranni.

18Därför säger Herren så om Jojakim, Josias son, kungen av Juda:

Ingen skall hålla dödsklagan över honom:

»Ack, min broder! Ack, syster!«

Ingen skall hålla dödsklagan över honom:

»Ack, herre! Ack, all din prakt!«

19Han skall få en åsnebegravning, han skall släpas bort och slängas utanför Jerusalems portar.

Om Jerusalem

20Stig upp på Libanon och ropa,

låt din röst ljuda i Bashan,

ropa högt från Avarim,

ty alla dina älskare är krossade.

21Jag talade till dig när du levde i trygghet,

men du svarade: »Jag vill inte lyssna.«

Sådan har du varit sedan din ungdom:

du har inte lyssnat på mig.

22Dina herdar skall vallas av vinden,

dina älskare föras bort i fångenskap.

Du skall stå där skamsen och förödmjukad

för all din ondskas skull.

23Du som bor på ett Libanon

och har byggt ditt näste bland cedrarna,

du skall stöna när värkarna kommer över dig,

du skall plågas som en födande kvinna!

Om Jojakin

24Så sant jag lever, säger Herren, även om du, Konja, Jojakims son, Judas konung, vore en sigillring på min högra hand, skulle jag slita bort den. 25Jag skall utlämna dig åt dina dödsfiender, åt dem du fruktar, åt kung Nebukadnessar av Babylonien och åt kaldeerna. 26Dig själv och din mor som födde dig skall jag slunga bort till ett annat land, ett land där ni inte är födda. Och där skall ni dö. 27Till det land dit de längtar skall de aldrig återvända.

28Är då denne Konja ett kasserat kärl som skall krossas, en kruka som ingen vill ha? Varför kastas han och hans barn bort och slungas i väg till ett land de inte känner?

29Land, land, land, hör Herrens ord! 30Så säger Herren: Uppteckna denne man som barnlös, en som aldrig lyckats med något i livet. Ty ingen av hans efterkommande skall lyckas bestiga Davids tron och åter regera i Juda.