Judas och Simons erövringar
11
1:1 När Josua var död I tiden mellan den invandring i Kanaan som skildras i Josuas bok och kungamaktens införande genom Saul som behandlas i Första Samuelsboken (ca 1200–1020 f.Kr.) styrdes Israel av s.k. domare; se 2:16 med not. Domarboken är en historisk skildring av den perioden och ingår i det s.k. deuteronomistiska historieverket; Berättande skrifter. Boken bygger på ursprungligen fristående hjältesägner, delvis med rötter i tidiga israelitiska eller främreorientaliska myter, t.ex. berättelserna om Jefta (kap. 11–12) och Simson (kap. 13–18). Dessa sägner har infogats i ett enhetligt schema som presenteras i inledningen (2:11–23): domartiden skildras som en ständig växling mellan avfall, straff och räddning genom domare. I bokens avslutande partier (kap. 17–21) framhävs laglösheten i landet innan kungamakten infördes; se 17:6; 18:1; 19:1; 21:25.När Josua var död frågade israeliterna Herren: »Vem av oss skall först dra ut mot kanaaneerna och kämpa mot dem?« 2Herren svarade: »Juda. Jag ger landet i hans våld.« 31:3 Juda … Simon Stammarna framställs som personer; Stam.Då sade Juda till sin bror Simon: »Följ med mig till det område som föll på min lott. Låt oss kämpa tillsammans mot kanaaneerna. Sedan följer jag dig till ditt område.« Och Simon följde honom. 41:4 perisseer Se not till 1 Mos 13:7.1:4 Besek Troligen en stad nära Jerusalem. En stad med samma namn låg nordost om Shekem; se 1 Sam 11:8.Judeerna gick till angrepp, och Herren gav kanaaneer och perisseer i deras våld; de besegrade dem i Besek, 10 000 man. 5I Besek mötte de Adoni-Besek. De kämpade med honom och besegrade kanaaneerna och perisseerna. 6Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom, tog honom till fånga och högg av honom tummar och stortår. 7
1:7 sjuttio Uttryck för ett obestämt eller överdrivet antal; Tal.Då sade Adoni-Besek: »Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår plockade smulorna under mitt bord. Nu låter Gud mig plikta för vad jag har gjort.« Han fördes till Jerusalem och dog där.
8
1:8 Judeerna … intog Jerusalem Enligt 2 Sam 5:6 ff. intogs Jerusalem första gången i ett senare historiskt skede av kung David, som avstod från att utrota den jevuseiska befolkningen i staden.Judeerna anföll och intog Jerusalem. De högg ner invånarna och stack staden i brand. 91:9 Bergsbygden. Negev. Låglandet. De tre områden som tillsammans utgör området för Judas stam.Sedan drog de ut för att kämpa mot kanaaneerna som bodde i bergsbygden, i Negev och i Låglandet. 10
1:10 Sheshaj, Achiman och Talmaj Anakitiska folk, betecknade med stamfädernas namn; jfr 4 Mos 13:23 med not.Juda anföll de kanaaneer som bodde i Hebron – Hebron hette tidigare Kirjat Arba – och besegrade Sheshaj, Achiman och Talmaj. 111:11 Devir Stad i Juda, 22 km sydväst om Hebron.Därefter vände de sig mot invånarna i Devir – Devir hette tidigare Kirjat-Sefer. 121:12–15 Berättelsen återfinns med nästan samma ord i Jos 15:16–19.Kalev sade: »Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer skall få min dotter Aksa till hustru.« 13Otniel, son till Kalevs yngre bror Kenas, intog staden, och Kalev gav honom sin dotter Aksa till hustru. 141:14 Hon steg av Grundtextens innebörd osäker; jfr Jos 15:18.När hon kom dit övertalade hon honom att be fadern om mark. Hon steg av sin åsna, och Kalev frågade vad hon ville. 15»Ge mig en gåva«, svarade hon. »Du har skänkt mig Negevöknen, skänk mig nu källor med vatten.« Kalev gav henne då Övre och Nedre källorna.
16
1:16 den kenit Keniterna, som omtalas i 1 Mos 15:19, var en stam besläktad med midjaniterna; se not till 2 Mos 2:15 f. Moses svärfar var midjanit (2 Mos 2:16) men kan alltså också kallas kenit. Enligt 1 Mos 15:19 var keniterna ett av de folk som bodde i Palestina före israeliterna.1:16 Palmstaden Sannolikt avses här en stad strax söder om Döda havet. Vanligen avser dock beteckningen Jeriko, så i 3:13.1:16 Arad Stad i Negev, öster om Beer Sheva. Kanske identisk med Sefat (v. 17).1:16 amalekiterna Folkslag som enligt 1 Mos 36:12 räknas till edomeerna. Amalekiterna, som uppfattades som en arvfiende (se 2 Mos 17:16), levde troligen i gränsområdet till Edom, söder om Döda havet; Folknamn.Ättlingarna till den kenit som var svärfar till Mose hade följt med judeerna när de drog ut från Palmstaden mot Juda öken, i Negev nära Arad. Där slog de sig ner bland amalekiterna.
171:17 Sefat, Horma Stad i Negev, exakt läge osäkert. Namnet Horma anspelar på det hebreiska ordet för «förintelse«; jfr not till 4 Mos 14:45.Juda följde nu med sin bror Simon, och de besegrade kanaaneerna i Sefat. De vigde staden åt förintelse, och den kom därför att kallas Horma. 181:18 intog Enligt 3:1–3 kunde israeliterna inte erövra Filisteen vid denna tid. Uppgiften kan avspegla senare förhållanden. Området erövras mot slutet av 600-talet f.Kr.1:18 Gaza, Ashkelon, Ekron Filisteernas städer.Juda intog därefter Gaza med omland, Ashkelon med omland och Ekron med omland. 19Herren var med judeerna, och de erövrade bergsbygden. Men de kunde inte driva bort folket på slätten, som hade järnbeslagna stridsvagnar. 201:20 Anaks tre söner Se not till v. 10.Kalev fick Hebron, som Mose bestämt, och han drev bort Anaks tre söner därifrån. 21
1:21 benjaminiterna … jevuseerna … i Jerusalem Jerusalem ligger på gränsen mellan Judas och Benjamins områden; jfr not till v. 8.Men benjaminiterna drev inte bort jevuseerna, som bodde i Jerusalem, och än i dag bor det jevuseer bland benjaminiterna i Jerusalem.
Josefstammarnas erövringar och motgångar
221:22 Josefs stammar Efraim och Manasse.1:22 Betel.Också Josefs stammar drog ut. De gick mot Betel, och Herren var med dem. 23Under sin spaning mot Betel – det hette tidigare Lus – 24fick spejarna se en man komma ut från staden. De sade till honom: »Visa oss var vi kan ta oss in i staden, så skall vi skona dig.« 25Han visade var de kunde ta sig in. De högg ner invånarna men lät mannen och hela hans familj slippa undan. 261:26 hettiternas land Uttrycket är här använt för att ange ett område långt norrut, troligen i norra Syrien. Hettiter.Han gav sig i väg till hettiternas land, där han grundade en stad som han gav namnet Lus. Så heter den än i dag.
271:27 Bet-Shean … Megiddo Städer mellan Karmelberget och Jordandalen.Manasse kunde inte driva bort folket i Bet-Shean med lydstäder eller i Tanak med lydstäder och inte heller invånarna i Dor med lydstäder, i Jivleam med lydstäder eller i Megiddo med lydstäder. Kanaaneerna lyckades hålla sig kvar i den delen av landet. 28När israeliterna blev starkare måste kanaaneerna utföra tvångsarbeten, men de drevs inte bort.
291:29 Geser Stad 23 km väster om Jerusalem, strax norr om de filisteiska städerna.Efraim drev inte bort kanaaneerna som bodde i Geser, utan kanaaneerna bodde kvar där bland dem.
De övriga stammarnas bosättning i landet
301:30 Kitron, Nahalol Okända städer som troligen låg väster om Gennesaretsjön.Sebulon drev inte bort invånarna i Kitron och Nahalol, utan kanaaneerna bodde kvar bland dem men måste utföra tvångsarbeten.
311:31 Acko … Rechov Städer norr om Karmelberget. Alla kan inte identifieras.Asher drev inte bort invånarna i Acko och Sidon och inte heller folket i Achlav, Aksiv, Helba, Afik och Rechov. 32Asheriterna fick alltså bo bland kanaaneerna i landet, ty de kunde inte driva bort dem.
331:33 Bet-Shemesh och Bet-Anat Städer 30 resp. 40 km nordväst om Gennesaretsjön.Naftali drev inte bort invånarna i Bet-Shemesh och Bet-Anat utan fick bo bland kanaaneerna i landet. Men invånarna i Bet-Shemesh och Bet-Anat måste utföra tvångsarbeten.
341:34 f. Amoreerna.Amoreerna trängde undan daniterna till bergen och lät dem inte komma ner på slätten. 351:35 Har-Heres, Ajalon och Shaalvim Städer 20–30 km väster om Jerusalem.Amoreerna lyckades hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Shaalvim, men när Josefs stammar fick övertaget måste de utföra tvångsarbeten.
361:36 Versen utgör troligen ett brottstycke av en längre text, och innebörden är därför oklar. Möjligen rör det sig om en beskrivning av en amoreisk, dvs. kanaaneisk, sydgräns.Amoreernas område sträckte sig från Akrabbimbranten, från Sela och vidare uppåt.