Bibel 2000 (B2000)
2

Rika och fattiga

21Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus. 2Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. 3Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: »Här är en bra plats för dig«, men till den fattige: »Ställ dig där borta«, eller »Sätt dig på golvet vid mina fötter« — 4gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar?

5Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom? 6Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna? 7Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er?

8Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. 9Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare. 10Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. 11Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare. 12Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. 13Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro och gärningar

14Mina bröder, vad hjälper det om någon säger sig ha tro men inte har gärningar? Inte kan väl tron rädda honom? 15Om en broder eller syster är utan kläder och saknar mat för dagen, 16vad hjälper det då om någon av er säger: »Gå i frid, håll er varma och ät er mätta«, men inte ger dem vad kroppen behöver? 17Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död.

18Nu kanske någon frågar: »Har du tro?« — Ja, och jag har gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag med mina gärningar visa dig min tro. 19Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och darrar. 20Men inser du inte, tanklösa människa, att tro utan gärningar är utan verkan? 21Blev inte vår fader Abraham rättfärdig genom gärningar när han lade sin son Isak som offer på altaret? 22Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som hans tro blev fullkomlig. 23Så uppfylldes skriftens ord: Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig, och han kallades Guds vän. 24Ni ser att människan blir rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25Var det inte så med skökan Rachav? Blev hon inte rättfärdig genom gärningar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg? 26Liksom en kropp utan livsande är död, så är tron utan gärningar död.

3

Tungan är en eld

31Mina bröder, bli inte lärare allesammans, ni vet att vi får en strängare dom, 2ty vi felar alla på många sätt. Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, och han kan tygla hela sin kropp. 3När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp. 4Och tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. 5På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår. En liten eld kan sätta en hel skog i brand. 6Och tungan är en eld, själva den onda världen bland våra lemmar. Den fläckar hela vår kropp, den sätter livshjulet i brand och har själv sin eld från helvetet. 7Det finns ingen art bland fyrfotadjur, fåglar, kräldjur eller havsdjur som inte kan betvingas och har betvingats av människan. 8Men tungan kan ingen människa betvinga, oregerlig och ond som den är och full av dödligt gift. 9Med den tackar och lovar vi vår Herre och fader, med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbilder. 10Från samma mun kommer lovsång och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. 11Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten? 12Och, mina bröder, inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten.

Vishet från ovan

13Om någon av er är vis och erfaren skall han med sin goda vandel ge prov på den mildhet som hör visheten till. 14Men har ni bitter avund och självhävdelse i era hjärtan skall ni inte skryta och tala osanning. 15Sådan vishet kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig, demonisk. 16Där det finns avund och självhävdelse, där finns också oordning och allsköns uselhet. 17Visheten från ovan däremot är ren, men dessutom fridsam, försynt och foglig, rik på barmhärtighet och goda gärningar, omutlig och uppriktig. 18Rättfärdigheten utsås i frid och bär frukt för dem som håller frid.

4

41Varifrån kommer all kamp och strid ibland er? Är det inte från begären som för krig i era lemmar? 2Ni vill ha, men får ingenting. Ni dödar av avund, men uppnår ingenting. Ni kämpar och strider. Ni har ingenting, därför att ni inte ber. 3Ni ber, men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär.

4Ni trolösa, vet ni inte att vänskap med världen betyder fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud. 5Eller tror ni att det är tomma ord när skriften säger: Svartsjukt kräver Gud åt sig den ande han har låtit bo i oss? 6Större är dock den nåd han ger oss. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka visar han nåd. 7Böj er alltså under Gud. Stå emot djävulen, och han skall fly för er. 8Närma er Gud, och han skall närma sig er.

Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna. 9Sörj och gråt och klaga. Vänd skrattet i tårar och glädjen i sorg. 10Ödmjuka er inför Herren, och han skall upphöja er.

11Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen är du inte lagens görare utan dess domare. 12Det finns bara en lagstiftare och domare, han som kan rädda och förgöra. Men vem är du som dömer din nästa?

Varning för övermod

13Ni som säger: »I dag eller i morgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer«, 14ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. 15Ni borde säga: »Om Herren vill får vi leva och göra det eller det.« 16I stället är ni övermodiga och skryter. Allt sådant skryt är av ondo. 17Den som vet hur man handlar rätt, men inte gör det, han begår en synd.