Jerusalems kommande härlighet
601Res dig, stråla i ljus!
Ditt ljus är här,
Herrens härlighet går upp över dig.
2Jorden är höljd i mörker,
töcken omger folken,
men över dig skall Herren stråla,
över dig skall hans härlighet visa sig.
3Folken skall vandra mot ditt ljus,
kungar mot glansen av din soluppgång.
4Lyft blicken och se dig omkring!
Alla samlas och kommer till dig.
Dina söner kommer från fjärran,
dina döttrar bär man i famnen.
5När du ser det skall du stråla av lycka,
ditt hjärta skall bäva och bulta,
när havets skatter kommer i din ägo
och folkens rikedomar blir dina.
6Kameler i mängd skall fylla ditt land,
dromedarer från Midjan och Efa.
Från Saba kommer de alla
med last av guld och rökelse,
och de förkunnar Herrens ära.
7Kedars fårhjordar samlas hos dig,
baggar från Nevajot står till din tjänst.
Jag skall ta emot dem som offer på mitt altare
och öka mitt tempels härlighet.
8Vad är det som kommer flygande som moln,
som duvor till ett duvslag?
9Det är kustländernas fartyg som samlas
med Tarshish-skepp i täten
för att hämta dina söner från fjärran land
med allt deras silver och guld,
till ära för Herren, din Gud,
Israels Helige, som skänker dig härlighet.
10Främlingar skall bygga upp dina murar
och deras kungar stå till din tjänst.
Jag straffade dig i min vrede
men visar dig barmhärtighet i min kärlek.
11Dina portar skall aldrig stängas,
de skall stå öppna dag och natt,
så att folkens rikedomar kan föras till dig
och deras kungar ledas dit in.
12Det folk och det rike som inte tjänar dig skall gå under — folken skall förintas.13Libanons prakt skall föras till dig,
cypress, alm och pinje,
för att skänka härlighet åt min helgedom.
Jag skall ära platsen där mina fötter vilar.
14Bugande skall dina förtryckare komma till dig,
de som föraktat dig skall knäfalla vid dina fötter.
De skall kalla dig »Herrens stad«,
»Sion som tillhör Israels Helige«.
15Du var övergiven och försmådd,
ingen besökte dig,
men jag skall låta dig bli till evig stolthet,
en glädje för alla släkten.
16Du skall dia folkens mjölk,
dia kungars bröst.
Då skall du inse
att jag, Herren, är den som räddar dig,
att Jakobs Mäktige befriar dig.
17Jag ger dig guld i stället för koppar,
ger dig silver i stället för järn,
koppar i stället för trä,
järn i stället för sten.
Freden skall vara din överhet,
rättfärdigheten din fogde.
18Man skall inte mer se våld i ditt land,
förtryck och förödelse inom dina gränser.
Dina murar skall du kalla »räddning«,
dina portar »lovsång«.
19Solen skall inte mer vara ditt ljus om dagen
och månen inte lysa dig med sitt sken.
Nej, Herren skall vara ditt eviga ljus,
din Gud skall vara din härlighet.
20Din sol skall aldrig gå ner
och din måne aldrig avta,
ty Herren är ditt eviga ljus,
din sorgetid är förbi.
21Alla i ditt folk skall vara rättfärdiga,
och de skall för evigt äga landet.
De är skott som jag har planterat,
jag har skapat dem för att visa min härlighet.
22Av den minste blir det en skara på tusen,
den ringaste blir till ett mäktigt folk.
Jag, Herren, skall låta det ske snabbt,
när tiden är inne.
Nådens år
611Herren Guds ande fyller mig,
ty Herren har smort mig.
Han har sänt mig
att frambära glädjebud till de betryckta
och ge de förkrossade bot,
att förkunna frihet för de fångna,
befrielse för de fjättrade,
2att förkunna ett nådens år från Herren,
en hämndens dag från vår Gud,
att trösta alla som sörjer
3och ge de sörjande i Sion
huvudprydnad i stället för aska,
glädjens olja i stället för sorgdräkt,
lovsång i stället för modlöshet.
De skall kallas »rättfärdighetens träd«,
som Herren planterat för att visa sin härlighet.
4De uråldriga ruinerna skall byggas upp,
det sedan länge förfallna sättas i stånd,
man skall på nytt bygga upp förstörda städer,
som legat öde släkte efter släkte.
5Främlingar skall valla hjordarna åt er,
era åkrar och vingårdar skötas av utlänningar.
6Ni själva skall kallas Herrens präster,
vår Guds tjänare skall ni heta.
Ni skall leva av folkens rikedomar,
deras skatter skall tillfalla er.
7De har fått dubbelt upp av skam,
spott och spe har kommit dem till del,
därför skall de få dubbel lott i sitt land,
evig glädje skall de få.
8Ty jag är Herren, som älskar rättvisa
och hatar plundring och brott.
Jag är trofast och skall löna dem,
sluta ett evigt förbund med dem.
9Deras barn skall aktas bland folken,
deras ättlingar bland alla folkslag.
Alla som ser dem skall märka
att de är ett släkte som Herren välsignat.
10Min glädje har jag i Herren,
jag jublar över min Gud,
ty han har klätt mig i segerns dräkt
och skrudat mig i rättfärdighetens mantel,
som när brudgummen sätter på sig turbanen
och bruden pryder sig med sina smycken.
11Liksom jorden får grödan att spira
och trädgården låter sådden skjuta upp,
så låter Herren Gud rättfärdigheten spira
och äran växa inför alla folk.
Jerusalems upprättelse
621För Sions skull skall jag inte tystna,
för Jerusalems skull inte tiga,
förrän upprättelsens morgon gryr
och hennes räddning lyser som ett bloss.
2Folken skall se din upprättelse,
alla kungar se din härlighet.
Du skall få ett nytt namn,
som Herren själv förkunnar,
3du blir en praktfull krona i Herrens hand,
ett kungligt diadem i din Guds händer.
4Du skall inte längre kallas »den övergivna«,
ditt land inte längre kallas »den förskjutna«,
utan du skall heta »hon som jag har kär«
och ditt land »den äkta makan«.
Ty Herren har dig kär
och ditt land skall äktas av honom.
5Som när en ung man äktar en flicka,
så skall han som bygger upp dig ta dig till äkta,
och som brudgummen gläds åt sin brud,
så skall din Gud glädjas över dig.
6På dina murar, Jerusalem, ställer jag väktare.
De skall aldrig tystna, varken dag eller natt.
Ni som ropar till Herren, ge er ingen ro!
7Och ge honom ingen ro,
förrän han upprättar Jerusalem
och hela jorden sjunger dess lov.
8Herren svär vid sin högra hand,
vid sin starka arm:
Aldrig mer skall jag ge din säd
som föda åt dina fiender,
främlingar skall inte dricka ditt vin,
det som du har arbetat med.
9Nej, de som bärgar säden skall äta den,
och de skall prisa Herren,
de som skördar vinet skall dricka det
på mina heliga förgårdar.
10Fram, fram genom portarna!
Bana väg för folket!
Bryt väg, bryt väg,
röj undan alla stenar!
Höj ett fälttecken för folken!
11Herren förkunnar över hela jorden:
Säg till dotter Sion:
Se, din räddare kommer.
Sin segerlön har han med sig,
de han vunnit går framför honom.
12De skall kallas »det heliga folket«,
»de som Herren befriat«,
och du skall heta »den man söker sig till«,
»staden som aldrig blir övergiven«.
