Bibel 2000 (B2000)
53

531Vem av oss trodde på det vi hörde,

för vem var Herrens makt uppenbar?

2Som en späd planta växte han upp inför oss,

som ett rotskott ur torr mark.

Han hade inget ståtligt yttre

som drog våra blickar till sig,

inget utseende som tilltalade oss.

3Han var föraktad och övergiven av alla,

en plågad man, van vid sjukdom,

en som man vänder sig bort ifrån.

Han var föraktad, utan värde i våra ögon.

4Men det var våra sjukdomar han bar,

våra plågor han led,

när vi trodde att han blev straffad,

slagen av Gud, förnedrad.

5Han blev pinad för våra brott,

sargad för våra synder,

han tuktades för att vi skulle helas,

hans sår gav oss bot.

6Vi gick alla vilse som får,

var och en tog sin egen väg,

men Herren lät vår skuld drabba honom.

7Han fann sig i lidandet,

han öppnade inte sin mun.

Han var som lammet som leds till slakt

eller tackan som är tyst när hon klipps,

han öppnade inte sin mun.

8Han blev fängslad och dömd och fördes bort,

men vem ägnade hans öde en tanke?

Han blev utestängd från de levandes land,

straffad för sitt folks brott.

9Han fick sin grav bland de gudlösa,

fick vila bland ogärningsmän,

fastän han aldrig hade gjort något orätt,

aldrig tagit en lögn i sin mun.

10Men Herren tog sig an den han sargat,

botade den som gjort sig till ett skuldoffer.

Han skall få ättlingar och ett långt liv,

och Herrens vilja skall förverkligas genom honom.

11När hans elände är över skall han se ljuset

och bli mättad av insikt.

Min tjänare, den rättfärdige,

ger rättfärdighet åt många

och bär deras skuld.

12Jag skall ge honom hans andel bland de stora,

låta honom dela byte med de mäktiga,

för att han var beredd att dö

och blev räknad som syndare,

när han bar de mångas skuld

och bad för syndarna.

54

Sions upprättelse

541Jubla, du ofruktsamma,

som aldrig har fått barn,

brist ut i jubelrop,

du som aldrig har fött!

Den övergivna skall få fler barn

än den gifta kvinnan,

säger Herren.

2Gör mer plats åt ditt tält,

spänn ut dina tältdukar,

snåla inte,

gör linorna längre,

slå ner pluggarna stadigt.

3Åt söder och norr skall du utbreda dig,

dina ättlingar skall fördriva de främmande folken

och bosätta sig i de övergivna städerna.

4Var inte rädd, du skall inte behöva skämmas,

blygs inte, du skall inte förödmjukas.

Nej, du skall glömma din ungdoms skam,

inte mer minnas änketidens smälek.

5Ty din man är han som har skapat dig,

han vars namn är Herren Sebaot,

din befriare är Israels Helige,

han som kallas hela jordens Gud.

6Herren kallar på dig,

övergivna och olyckliga kvinna.

Inte sviker man sin ungdoms hustru,

säger din Gud.

7Ett kort ögonblick övergav jag dig,

men i stor kärlek tar jag dig åter.

8Jag dolde mitt ansikte för dig

i häftig vrede ett ögonblick,

men evigt trofast visar jag dig nu min kärlek,

säger din befriare, Herren.

9Det är som på Noas tid,

då jag svor att Noas flod

aldrig mer skulle dränka jorden.

Så svär jag nu att inte mer vredgas

och inte mer rasa mot dig.

10Om än bergen rubbas

och höjderna vacklar,

skall min trohet mot dig inte rubbas

och mitt fredsförbund inte vackla,

säger han som älskar dig, Herren.

Det nya Jerusalems härlighet

11Du plågade, härjade,

du som ingen tröstar,

jag låter dina stenar vila på spetsglans,

jag lägger grunden med safirer,

12jag gör dina tinnar av granater,

dina portar av beryller

och hela staden av ädla stenar.

13Alla dina barn skall fostras av Herren,

i fred och välgång skall dina barn leva.

14Rättfärdighet skall vara din grund.

Du skall vara långt från förtrycket

— du har inget att frukta —

långt från fördärvet

— det skall inte nå dig.

15Om någon går till angrepp

är det inte jag som vållat det,

och vem som än angriper dig

skall falla för din hand.

16Det är jag som skapar smeden,

han som blåser på kolelden

och formar vapnen för deras värv,

jag skapar förgöraren som skall förinta.

17Men inget vapen som smids mot dig

skall ha framgång,

alla som för talan mot dig

skall du få fällda.

Detta är Herrens tjänares lott,

jag ger dem segern,

säger Herren.

55

Herrens förbund består

551Kom, alla ni som törstar,

kom hit och få vatten,

kom, även om ni inte har pengar!

Förse er med säd, så att ni får äta!

Kom och få säd utan pengar,

vin och mjölk utan att betala!

2Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd,

er lön på sådant som inte mättar?

Lyssna till mig, så får ni äta gott

och njuta av feta rätter.

3Kom till mig och hör noga på,

lyssna, så får ni liv.

Jag sluter ett evigt förbund med er,

den nåd jag visat David skall bestå.

4Honom gjorde jag till ett vittne för folken,

till furste och härskare över dem.

5Du skall kalla på folkslag du inte känner,

folkslag som inte känner dig skyndar till

för Herrens, din Guds, skull,

Israels Helige, som skänkt dig härlighet.

Maning att lita på Herrens ord

6Sök Herren medan han låter sig finnas,

åkalla honom medan han är nära.

7Må den gudlöse överge sin väg,

den ondskefulle sina planer.

Må han vända om till Herren,

så skall han förbarma sig över honom,

vända om till vår Gud,

som alltid vill förlåta.

8Mina planer är inte era planer

och era vägar inte mina vägar,

säger Herren.

9Liksom himlen är högt över jorden,

så är mina vägar högt över era vägar,

mina planer högt över era planer.

10Liksom regn och snö faller från himlen

och inte vänder tillbaka dit

utan vattnar jorden,

får den att grönska och bära frukt,

och ger säd att så och bröd att äta,

11så är det med ordet

som kommer från min mun:

det vänder inte fruktlöst tillbaka

utan gör det jag vill

och utför mitt uppdrag.

12I glädje skall ni tåga ut

och ledas hem i trygghet.

När ni kommer

brister berg och höjder ut i jubel,

markens alla träd klappar händer.

13I stället för törne skall det växa cypresser,

i stället för nässlor myrten.

Det skall vara ett äreminne åt Herren,

ett evigt, oförgängligt tecken.