Herren har kallat Kyros

41¹

lägg handen för munnen, alla folk!

Må de stiga fram och få ordet.

Låt oss mötas till rättegång.

²41:2–5 Herrens plädering vid den rättegång som skall avgöra om han eller någon av de andra folkens gudar har den verkliga makten. Samma bildspråk återkommer i det följande, t.ex. 41:21–29 och 43:8–13.41:2 den man som segrar Den persiske kungen Kyros (559–530 f.Kr.), som omkring 550 f.Kr. började sitt segertåg västerut och 539 slutgiltigt besegrade babylonierna. Här beskrivs Kyros uppstigande till makten som ett verk av Herren.Vem har från öster manat fram

den man som segrar vart han går?

Vem lämnar folken i hans våld

och låter honom störta kungar?

Hans svärd gör dem till stoft,

hans båge gör dem till boss i vinden.

³Han förföljer dem och drar oskadd fram,

hans fötter snuddar knappt vid marken.

⁴

Han som i begynnelsen kallade fram släktena,

jag, Herren, som var den förste

och som ännu för de sista är densamme.

⁵Fjärran länder ser det och bävar,

hela jorden darrar.

De har kommit samman.

⁶Alla hjälper varandra

och sporrar sina kamrater.

⁷Guldsmeden sporras av gjutaren,

klensmeden av den som hamrar.

Han berömmer lödningen

och spikar fast gudabilden,

så att den står stadigt.

Tröst och löften till Israel

⁸

Jakob, som jag har utvalt,

ättling till Abraham, min vän,

⁹du som jag hämtade från jordens ände,

kallade från dess bortersta hörn –

till dig sade jag: Du är min tjänare,

jag har utvalt dig, jag förskjuter dig inte.

¹⁰Var inte rädd, jag är med dig.

Ängslas inte, jag är din Gud.

Jag ger dig styrka och hjälper dig,

stöder och räddar dig med min hand.

¹¹

får blygas och stå med skam.

De män som ligger i fejd med dig

skall bli till intet och förgås.

¹²De män som har slagits med dig

skall du söka men inte finna.

De män som fört krig mot dig

skall bli till intet, ett ingenting.

¹³Ty jag är Herren, din Gud,

jag tar dig vid handen

och säger till dig:

Var inte rädd, jag hjälper dig.

¹⁴41:14 befriare Ordet hör ursprungligen hemma inom familjerätten och avser en person, »skyldeman«, med plikt att hjälpa en nära släkting ur olika nödsituationer; se not till Rut 2:20. Det kan innefatta befrielse och friköpande från slaveri och förpantning; se 3 Mos 25:47–49. I Jes 40–55 används ordet om Gud för att beskriva hans förhållande till Israel. Familj.Var inte rädd, Jakob, lilla kryp,

Israel, du stackars mask.

Jag hjälper dig, säger Herren,

Israels Helige är din befriare.

¹⁵41:15 trösksläde Se not till 2 Sam 24:22.Jag gör dig till en skarpeggad trösksläde,

en ny med vassa taggar.

Du skall tröska bergen till stoft,

höjderna till agnar.

¹⁶41:16 vanna Den tröskade säden rensades genom att kastas upp i luften.Du skall vanna dem, vinden skall ta dem,

en stormvind skall skingra dem.

Men du skall glädjas över Herren,

över Israels Helige får du jubla.

¹⁷De fattiga och svaga söker vatten – förgäves.

Tungan torkar av törst.

Jag, Herren, hör deras bön,

Israels Gud sviker dem inte.

¹⁸

källor springa upp på slätten.

Jag gör öknen rik på vatten,

gör det torra landet till oaser.

¹⁹Ceder planterar jag i öknen,

akacia, myrten och vildoliv,

jag sätter cypresser i ödemarken

tillsammans med almar och pinjer.

²⁰Så skall alla se och veta,

besinna och förstå,

att Herrens hand har utfört detta,

att Israels Helige skapat det.

Herrens överlägsenhet över avgudarna

²¹

anför era bevis, säger Jakobs konung.

²²Må de stiga fram och förklara för oss

allt som sker.

Förklara det förflutna,

så att vi kan begrunda det

och förstå det som har skett.

Eller tala om för oss vad som skall hända,

²³berätta vad som skall ske härnäst,

så att vi förstår att ni är gudar.

Gör något, gott eller ont,

så att vi alla kan se och skåda.

²⁴Nej, ni är ingenting,

det ni gör är mindre än intet.

Avskyvärd är den som väljer er.

²⁵

från öster kallade jag honom.

Han trampar på furstar som på jord,

som en krukmakare trampar sin lera.

²⁶Vem berättade det i förväg, så att vi visste,

förutsade det, så att vi såg att det slog in?

Ingen förutsade, ingen förkunnade,

inte ett ord hördes från er.

²⁷Jag är den förste som säger det till Sion,

jag sänder en glädjebudbärare till Jerusalem.

²⁸Jag ser mig omkring, men ingen är här,

jag talar, men ingen vet råd,

ingen kan svara på mina frågor.

²⁹

Dessa beläten är luft och tomhet.