Det hotande straffet

9¹Gläd dig inte, Israel,

jubla inte som de andra folken,

du som har horat dig bort från din Gud.

Du vill gärna ha horlön

på alla tröskplatser för säd.

²Tröskplats och vinpress skall svika dem,

och druvmusten skall tryta.

³De får inte bo i Herrens land,

Efraim måste tillbaka till Egypten,

måste äta oren föda i Assyrien.

⁴De skall inte få offra vin åt Herren,

inte frambära sina slaktoffer åt honom,

deras bröd skall vara som sorgebröd,

och alla som äter av det blir orena.

Deras mat stillar deras hunger,

men den kommer inte in i Herrens hus.

⁵Vad skall ni göra på festdagen,

den dag det är Herrens högtid?

⁶Om de drar bort från förödelsen

får Egypten samla ihop dem,

Memfis begrava dem.

Deras silverskatter blir övervuxna av tistlar,

törnen frodas i deras hus.

⁷Straffets dagar är inne,

vedergällningens dagar är nära,

Israel skall få erfara det.

»Profeten är en dåre,

denne andans man är galen!«

Nej, det sker för att din synd är stor,

din hätskhet så stark.

⁸För väktaren över Efraim, min Guds folk,

för profeten läggs snaror var han än går,

och hätskhet råder i hans Guds hus.

⁹De har sjunkit i djupt fördärv

som den gången i Giva.

Han minns deras brott,

han straffar deras synder.

Dom över folkets avfall

¹⁰Som druvor i öknen

fann jag Israel,

som tidig frukt på fikonträdet

— den allra första —

såg jag era fäder.

Men när de kom till Baal-Pegor

vigde de sig åt skamguden.

De blev lika vidriga

som den de älskade.

¹¹Efraims ära flyger bort som en fågel,

ingen skall föda, ingen vänta barn,

ingen bli havande.

¹²Och de barn de har

tar jag ifrån dem,

ingen blir kvar.

Ja, ve över dem

när jag lämnar dem.

¹³[---]

Efraim skall få leda

sina egna barn till bödeln.

¹⁴Ge dem, Herre, vad de skall ha!

Ge dem ofruktsamma sköten

och förtorkade bröst!

¹⁵Allt ont de gjorde i Gilgal

fick mig att hata dem.

För deras onda gärningars skull

skall jag driva dem ut ur mitt hus.

Jag kan inte älska dem mer,

alla deras furstar är upprorsmän.

¹⁶Efraim är slagen,

förtorkad från roten.

Folket skall inte bära frukt.

Även om de föder

skall jag döda deras dyrbara livsfrukt.

¹⁷Min Gud förkastar dem,

ty de lyssnade inte till honom.

De skall bli flyktingar bland folken.