Bibel 2000 (B2000)

Dina och Shekem

341Dina, den dotter som Lea hade fött åt Jakob, gick en dag ut för att träffa flickorna i trakten. 2Shekem, som var son till hivén Hamor, hövdingen i landet, fick syn på henne, och han överföll och våldtog henne. 3Men han fäste sig vid Dina, Jakobs dotter, han blev förälskad i flickan och sökte vinna hennes hjärta. 4Han sade till sin far Hamor: »Ordna så att den flickan blir min hustru.«

5Jakob fick veta att hans dotter Dina hade blivit skändad, men eftersom hans söner var ute på fälten med boskapen väntade han med att säga något tills de kom tillbaka. 6Hamor, Shekems far, gick för att tala med Jakob. 7Då hade Jakobs söner kommit hem från fälten. När de hörde vad som hänt kände de sig djupt kränkta och fylldes av vrede, eftersom Shekem hade gjort något som hölls för ett nidingsdåd i Israel, något som inte får ske, när han låg med Jakobs dotter.

8Hamor vände sig till dem och sade: »Min son Shekem har fattat kärlek till er syster. Låt honom få henne till hustru. 9Knyt släktskapsband med oss, ge era döttrar åt oss och tag ni våra döttrar. 10Ni kan bo bland oss, landet skall ligga öppet för er. Här kan ni vistas och flytta omkring som ni vill och skaffa er egendom.« 11Och Shekem sade till Dinas far och hennes bröder: »Visa mig er välvilja, så skall jag ge er allt vad ni begär. 12Sätt brudpriset så högt ni vill och kräv vad ni vill i gåva! Jag skall ge er vad ni begär, bara ni ger mig flickan till hustru.«

13Jakobs söner gav Shekem och hans far Hamor ett svekfullt svar, eftersom Shekem hade skändat deras syster Dina. 14De sade till dem: »Så kan vi aldrig göra, ge vår syster åt en man med förhud. Det vore en skam för oss. 15Bara på ett villkor kan vi ge vårt samtycke: att ni blir som vi och låter omskära alla av manligt kön. 16Då skulle vi kunna ge våra döttrar åt er och själva ta era döttrar, och då kunde vi bo bland er så att vi blev till ett enda folk. 17Men om ni inte går med på att omskära er, då tar vi flickan och ger oss i väg.«

18Hamor och hans son Shekem godtog deras förslag, 19och den unge mannen gick strax till verket, eftersom han var så betagen i Jakobs dotter. Och han var den främste i hela sin fars släkt.

20Hamor och hans son Shekem gick till stadsporten och talade till männen i sin stad. 21»Dessa män är vänligt sinnade«, sade de. »Låt dem få vistas bland oss här i landet och flytta omkring här — landet räcker ju till för dem också. Så tar vi deras döttrar till hustrur och ger dem våra döttrar. 22Men det är bara på ett villkor de samtycker till att bo bland oss så att vi blir till ett enda folk: att vi låter omskära alla av manligt kön, liksom de är omskurna. 23Deras boskap och bohag och alla deras lastdjur kommer ju att tillhöra oss. Låt oss nu bara ge dem vårt samtycke så att de bosätter sig bland oss.« 24Alla män i staden biföll Hamors och hans son Shekems förslag, och alla av manligt kön lät omskära sig, alla som bodde i staden.

25På tredje dagen, när männen led av sina sår, tog två av Jakobs söner, Simon och Levi, Dinas bröder, sina svärd och gick in i staden utan att möta motstånd och dödade alla av manligt kön. 26De dödade Hamor och hans son Shekem med svärd och tog sedan med sig Dina från Shekems hus och gav sig i väg. 27Jakobs söner gick fram över de slagna och plundrade staden, därför att deras syster hade blivit skändad. 28De tog deras får och kor och åsnor, både inne i staden och utanför. 29De förde bort alla deras ägodelar och alla barn och kvinnor och tog allt som fanns i husen.

30Men Jakob sade till Simon och Levi: »Ni har dragit olycka över mig och gjort mig förhatlig för dem som bor i landet, kanaaneerna och perisseerna. Vi är så få, och går de nu samman och anfaller mig, kommer både jag och min familj att förintas.« 31De svarade: »Skall man få behandla vår syster som en hora?«