Bibel 2000 (B2000)
10

Släkttavlan för Noas söner

101Detta är släkttavlan för Noas söner, Sem, Ham och Jafet. De fick söner efter floden. 2Jafets söner var Gomer, Magog, Madaj, Javan, Tuval, Meshek och Tiras. 3Gomers söner var Ashkenas, Rifat och Togarma. 4Javans söner var Elisha och Tarshish, kitteerna och rodaneerna. 5Från dem kom folken som spred sig till öarna och kustlandet, vart och ett i sitt land och med sitt språk, i olika stammar och folk.

6Hams söner var Kush, Misrajim, Put och Kanaan. 7Kushs söner var Seba, Havila, Savta, Ragma och Savteka. Ragmas söner var Saba och Dedan.

8Kush blev far till Nimrod, som var den förste härskaren på jorden. 9Han var en väldig jägare inför Herren; det är därför man säger »som Nimrod, en väldig jägare inför Herren«. 10Hans rike omfattade från början Babel, Erek, Ackad och Kalne i Shinar. 11Från detta land kom han till Assyrien och byggde Nineve, Rechovot Ir, Kelach 12och Resen mellan Nineve och Kelach; det är den stora staden.

13Misrajim blev far till ludeerna, anameerna, lehaveerna, naftucheerna, 14patruseerna, kaslucheerna, från vilka filisteerna härstammar, och kaftoreerna.

15Kanaan blev far till Sidon, den förstfödde, och till Het, 16till jevuseerna, amoreerna, girgasheerna, 17hiveerna, arkeerna, sineerna, 18arvadeerna, semareerna och hamateerna. Sedan utbredde sig de kanaaneiska stammarna, 19så att deras område sträckte sig från Sidon fram till Gerar och ända bort till Gaza, vidare fram till Sodom och Gomorra, Adma och Sevojim, ända bort till Lasha. 20Detta var Hams söner, stam för stam och språk för språk, land efter land och folk efter folk.

21Också Sem, Jafets äldste bror, fick söner. Han blev stamfar till alla Evers ättlingar. 22Sems söner var Elam, Assur, Arpakshad, Lud och Aram. 23Arams söner var Us, Hul, Geter och Mash. 24Arpakshad blev far till Shelach och Shelach till Ever. 25Ever fick två söner. Den ene hette Peleg, ty på hans tid delades jorden upp. Hans bror hette Joktan. 26Joktan blev far till Almodad, Shelef, Hasarmavet, Jerach, 27Hadoram, Usal, Dikla, 28Oval, Avimael, Saba, 29Ofir, Havila och Jovav. Alla dessa var Joktans söner. 30De hade sina boplatser från Mesha fram till Sefar, bergsområdet i öster. 31Detta var Sems söner, stam för stam och språk för språk, land efter land och folk efter folk.

32Detta var Noas söners stammar efter deras härkomst, folk för folk. Från dem har folken spritts ut över jorden, efter floden.

11

Babels torn och språkförbistringen

111Hela jorden hade samma språk och samma ord. 2När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. 3»Nu skall vi slå tegel och bränna det«, sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. 4De sade: »Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.«

5Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. 6Herren sade: »De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. 7Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.« 8Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. 9Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.

Sems släkttavla

10Detta är Sems släkttavla. Sem hade levt i 100 år när han blev far till Arpakshad, två år efter floden. 11Efter Arpakshads födelse levde Sem 500 år och fick söner och döttrar.

12Arpakshad var 35 år när han blev far till Shelach. 13Efter Shelachs födelse levde Arpakshad 403 år och fick söner och döttrar.

14Shelach var 30 år när han blev far till Ever. 15Efter Evers födelse levde Shelach 403 år och fick söner och döttrar.

16När Ever var 34 år blev han far till Peleg. 17Efter Pelegs födelse levde Ever 430 år och fick söner och döttrar.

18När Peleg var 30 år blev han far till Regu. 19Efter Regus födelse levde Peleg 209 år och fick söner och döttrar.

20När Regu var 32 år blev han far till Serug. 21Efter Serugs födelse levde Regu 207 år och fick söner och döttrar.

22När Serug var 30 år blev han far till Nachor. 23Efter Nachors födelse levde Serug 200 år och fick söner och döttrar.

24När Nachor var 29 år blev han far till Terach. 25Efter Terachs födelse levde Nachor 119 år och fick söner och döttrar.

26När Terach var 70 år blev han far till Abram, Nachor och Haran.

Terachs släkt

27Detta är berättelsen om Terachs släkt. Terach blev far till Abram, Nachor och Haran, och Haran blev far till Lot. 28Haran dog medan hans far Terach ännu levde i sitt hemland, i Ur i Kaldeen. 29Abram och Nachor tog sig hustrur: Abrams hustru hette Saraj, Nachors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var far till Milka och Jiska. 30Saraj var ofruktsam; hon hade inga barn.

31Terach tog med sig sin son Abram, sin sonson Lot, Harans son, och sin svärdotter Saraj, hustrun till hans son Abram, och lämnade tillsammans med dessa Ur i Kaldeen för att utvandra till Kanaan. Men när de kom till Harran slog de sig ner där. 32Terachs livstid blev 205 år; Terach dog i Harran.

12

Herren kallar och välsignar Abram

121Herren sade till Abram: »Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig. 2Jag skall göra dig till ett stort folk, jag skall välsigna dig och göra ditt namn så stort att det skall brukas när man välsignar. 3Jag skall välsigna dem som välsignar dig, och den som smädar dig skall jag förbanna. Och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som du har fått.«

4Abram bröt upp, som Herren hade befallt, och Lot följde med honom. Abram var 75 år när han lämnade Harran. 5Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, all egendom och alla slavar som de hade förvärvat i Harran. Så började de sin vandring mot Kanaan.

När de kom fram till Kanaan 6fortsatte de in i landet, ända till den heliga platsen vid Shekem, till Orakelterebinten. På den tiden bodde kanaaneerna i landet. 7Herren uppenbarade sig för Abram och sade: »Åt dina ättlingar skall jag ge detta land.« Abram byggde där ett altare åt Herren, som hade uppenbarat sig för honom. 8Därifrån fortsatte han till bergen öster om Betel och slog läger så att han hade Betel i väster och Aj i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade honom. 9Sedan flyttade Abram längre och längre ner mot Negev.

Abram och Saraj i Egypten

10Det blev hungersnöd i landet. Den blev så svår att Abram måste bege sig till Egypten för att bo där en tid. 11När han var nästan framme sade han till sin hustru Saraj: »Du är ju en vacker kvinna. 12När egypterna får se dig och förstår att du är min hustru dödar de mig och låter dig leva. 13Säg därför att du är min syster, så kommer allt att gå mig väl tack vare dig, och jag får leva.«

14När Abram kom till Egypten såg egypterna att Saraj var en mycket vacker kvinna. 15Också faraos hovmän såg henne och prisade hennes skönhet inför sin herre, och så blev hon förd till faraos hov. 16Abram behandlades väl tack vare henne: han fick får och kor, slavar och slavinnor, åsnor och kameler.

17Men Herren lät svåra plågor drabba farao och hans hov för Sarajs, Abrams hustrus, skull. 18Då kallade farao till sig Abram och sade: »Vad är det du har gjort mot mig? Varför talade du inte om för mig att hon var din hustru? 19Varför sade du att hon var din syster, så att jag tog henne till hustru? Här har du din hustru. Ta henne och gå!« 20Och farao befallde sina män att föra Abram ut ur landet med hans hustru och allt han ägde.