Bibel 2000 (B2000)
5

Arbetet på templet börjar på nytt

51Men profeterna Haggaj, profeten, och Sakarja, Iddos son, talade i Israels Guds namn till judarna i Juda och Jerusalem. 2Då började Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, bygga upp Guds hus i Jerusalem. Guds profeter var med dem och stödde dem.

3Vid samma tid kom Tattenaj, ståthållaren i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och deras kolleger och sade till dem: »Vem har gett er befallning att bygga och inreda detta tempel?« 4Och de frågade: »Vad heter de män som låter uppföra denna byggnad?« 5Men Gud vakade över judarnas äldste; de tilläts fortsätta medan man sände en rapport till Dareios och väntade på besked i saken.

6Det följande är en avskrift av det brev som Tattenaj, ståthållare i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och hans kolleger, inspektörerna i provinsen, sände till kung Dareios. 7I skrivelsen de sände honom stod:

»Var hälsad, konung Dareios! 8Må det bli känt för konungen att vi for till provinsen Juda och såg att den store Gudens tempel byggs upp i huggen sten, med trävirke i väggarna. Arbetet görs grundligt och går stadigt framåt. 9Vi förhörde de äldste och frågade vem som hade gett dem befallning att bygga och inreda templet. 10Vi frågade dem också vad de hette för att skriva upp namnen på deras ledare och kunna underrätta dig. 11Vi fick detta svar:

Vi tjänar himlens och jordens Gud. Vi bygger upp det tempel som en gång för många år sedan uppfördes här. En stor konung i Israel byggde och färdigställde det. 12Men eftersom våra fäder gjorde himlens Gud vred utlämnade han dem åt kaldén Nebukadnessar, den babyloniske konungen. Och han förstörde detta hus och förde bort folket till Babylonien. 13Men under sitt första regeringsår gav konung Kyros av Babylonien befallning att detta tempel skulle återuppbyggas. 14Och de kärl av guld och silver som tillhört Guds hus, men som Nebukadnessar hade tagit från Jerusalems tempel och fört till templet i Babylon, hämtade nu konung Kyros därifrån och överlämnade åt en man vid namn Sheshbassar, som han hade utnämnt till ståthållare. 15Han sade: ’Ta dessa kärl och för dem till templet i Jerusalem, ty Guds hus skall byggas upp på sin gamla plats.’ 16Så kom Sheshbassar hit och lade grunden till Guds hus i Jerusalem. Och från den tiden tills i dag har man byggt, och det är ännu inte färdigt. 17Om det behagar konungen må man efterforska i den kungliga skattkammaren i Babylon om konung Kyros verkligen gav befallning att bygga detta tempel i Jerusalem. Låt sedan meddela oss konungens beslut i denna fråga.«

6

Kyros befallning upptäcks

61Då befallde kung Dareios att man skulle göra efterforskningar i Babylon, i skattkammaren som rymde arkiven. 2På borgen i Ekbatana i provinsen Medien fann man en skriftrulle som innehöll följande minnesanteckning:

3»Under sitt första regeringsår gav konung Kyros denna befallning om templet i Jerusalem: Huset skall byggas upp igen så att offer kan förrättas där. Grunden skall behållas. Höjden skall vara 60 alnar och bredden 60 alnar, 4med tre lager huggen sten och ett lager trävirke. Kostnaden skall bestridas av kronan. 5Dessutom skall de kärl av guld och silver från Guds hus som Nebukadnessar tog från templet i Jerusalem och förde till Babylon lämnas tillbaka. De skall föras till templet i Jerusalem, där de hör hemma, och få sin plats i Guds hus.«

Dareios svar

6»Därför skall saken inte drivas vidare av er, Tattenaj, ståthållare i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och era kolleger, inspektörerna i provinsen. 7Låt arbetet på detta Guds hus fortgå ostört, och låt judarnas ståthållare och judarnas äldste bygga upp templet på dess gamla plats. 8Och härmed ger jag befallning om hur ni skall samarbeta med judarnas äldste vid byggandet av templet: deras utgifter skall sorgfälligt betalas med kronans skatteintäkter från provinsen Väster om Eufrat, så att arbetet inte hindras. 9Vad prästerna i Jerusalem uppger att de behöver, ungtjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud, vete, salt, vin och olja, det skall utan försumlighet ges åt dem varje dag. 10Så skall de kunna bära fram offer åt himlens Gud och be för konungens och hans söners liv. 11Vidare befaller jag att om någon överträder denna förordning skall en bjälke brytas loss ur hans hus och han skall hängas upp, fastnaglad vid den, och hans hus skall bli en grushög. 12Må den Gud som har låtit sitt namn bo i detta tempel i Jerusalem slå ner varje konung eller folk som vågar överträda förordningen och förstör templet! Jag, Dareios, har själv givit befallningen, må den utföras med största sorgfällighet!«

13Tattenaj, ståthållaren i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och deras kolleger rättade sig sorgfälligt efter det som kung Dareios hade förordnat. 14Och judarnas äldste byggde framgångsrikt vidare, sporrade av vad profeten Haggaj och Sakarja, Iddos son, förkunnade. Byggnaden fullbordades så som Israels Gud hade befallt och så som Kyros och Dareios och perserkungen Artaxerxes hade befallt.

15Huset stod färdigt på den tredje dagen i månaden adar, under kung Dareios sjätte regeringsår.

Templet invigs

16Israeliterna — prästerna och leviterna och de övriga som hade återvänt från fångenskapen — invigde Guds hus med en glädjefest. 17Vid denna invigning offrade de 100 tjurar, 200 baggar, 400 lamm och till syndoffer för hela Israel 12 bockar, motsvarande antalet av Israels stammar. 18De insatte prästerna enligt deras ordningar och leviterna enligt deras avdelningar till att göra tjänst i Guds hus i Jerusalem, som det är föreskrivet i Moses bok.

19De som hade återvänt firade påsk den fjortonde dagen i första månaden, 20ty prästerna och leviterna hade då allesammans renat sig. De övriga som återvänt hade inte renat sig, men leviterna var nu alla rena. De slaktade påsklammet för dem som hade återvänt från fångenskapen, för sina bröder prästerna och för sig själva. 21I måltiden deltog de israeliter som hade återvänt hem liksom alla de som tillsammans med dem ville dyrka Herren, Israels Gud, och därför hade avskilt sig från folken i landet och deras orenhet. 22I sju dagar firade de det osyrade brödets högtid. Glädjen var stor, ty Herren hade gjort dem glada genom att göra kungen av Assyrien välvilligt stämd, så att han stödde dem under arbetet på Guds, Israels Guds, hus.

7

Esra kommer till Jerusalem

71Efter en tid, under den persiske kungen Artaxerxes regering, återvände Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia, 2son till Shallum, son till Sadok, son till Achituv, 3son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4son till Serachja, son till Ussi, son till Bucki, 5son till Avishua, son till Pinechas, son till Elasar, son till översteprästen Aron. 6Denne Esra återvände från Babylon. Han var skriftlärd och mycket kunnig i Moses lag, den som Herren, Israels Gud, hade givit. Kungen lät honom få allt vad han begärde, eftersom Herren, hans Gud, höll sin hand över honom. 7Också en del israeliter, präster, leviter, sångare, dörrvaktare och tempeltjänare begav sig till Jerusalem under Artaxerxes sjunde regeringsår. 8Esra kom till Jerusalem i den femte månaden, under kungens sjunde regeringsår. 9Han hade bestämt sig för att resa från Babylon den första dagen i första månaden, och den första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, ty hans Gud höll sin skyddande hand över honom. 10Esra hade vigt sitt liv åt att studera Herrens lag, att följa den och att undervisa Israel i lag och rätt.

Brev från kung Artaxerxes till Esra

11Det följande är en avskrift av den skrivelse som kung Artaxerxes gav åt prästen Esra, den skriftlärde, sakkunnig i de bud och stadgar som Herren hade gett Israel:

12»Artaxerxes, konungarnas konung, till prästen Esra, sakkunnig i himlens Guds lag, etc. 13Härmed utfärdar jag en förordning om att var och en i mitt rike som tillhör Israels folk eller dess präster och leviter och vill resa till Jerusalem får resa med dig. 14Ty du är utsänd av konungen och hans sju rådgivare för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem med ledning av din Guds lag, som du förvaltar. 15Vidare skall du överlämna det silver och guld som konungen och hans rådgivare har skänkt som gåva åt Israels Gud, som har sin boning i Jerusalem. 16Du skall också ta med dig allt silver och guld som du får i hela provinsen Babylonien och de frivilliga gåvor som folket och prästerna skänker till sin Guds hus i Jerusalem.

17För dessa pengar skall du välja ut och köpa tjurar, baggar och lamm med tillhörande matoffer och dryckesoffer och offra dem på altaret i er Guds hus i Jerusalem. 18Med det silver och guld som blir över kan du och dina bröder förfara som ni efter er Guds vilja finner för gott. 19De kärl som du tagit emot för tjänsten i din Guds hus skall du överlämna inför Gud i Jerusalem. 20Det som du i övrigt behöver för din Guds hus och som det åligger dig att skaffa skall du få ut från de kungliga skattkamrarna.

21Jag, konung Artaxerxes, ger alla skattmästare i provinsen Väster om Eufrat denna befallning: Allt vad prästen Esra, sakkunnig i himlens Guds lag, begär av er skall sorgfälligt levereras, 22upp till 100 talenter silver, 100 kor vete, 100 bat vin, 100 bat olja och obegränsat med salt. 23Allt vad himlens Gud befaller skall omsorgsfullt göras för hans tempel, så att vreden inte drabbar konungens och hans söners rike. 24Och vi kungör för er att varken skatt, avgifter eller tull skall läggas på någon präst, levit, sångare, dörrvaktare eller tempeltjänare eller någon annan som gör tjänst i detta Guds hus.

25Men du, Esra, skall i enlighet med den vishet som din Gud har givit dig tillsätta domare och lagmän, som skall döma allt folk i provinsen Väster om Eufrat, alla dem som känner din Guds lagar. Och den som är okunnig skall ni undervisa. 26Var och en som inte lever efter din Guds lag och konungens lag skall dömas med största sorgfällighet: till dödsstraff, till prygel, till böter eller till fängelse.«

Esra berättar om uppbrottet

27Lovad vare Herren, våra fäders Gud, som ingav kungen att göra Herrens hus i Jerusalem så härligt 28och som lät mig möta välvilja från kungen och hans rådgivare och från kungens alla mäktiga ämbetsmän! Eftersom Herren, min Gud, höll sin hand över mig fick jag mod, och jag samlade några av Israels ledare för att de skulle återvända med mig.