Bibel 2000 (B2000)
3

Offrandet börjar på nytt

31Den sjunde månaden närmade sig, och israeliterna bodde nu i sina städer. Då samlades folket mangrant i Jerusalem, 2och Jeshua, Josadaks son, hans ämbetsbröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder grep sig an med att bygga altaret åt Israels Gud. På det skulle man offra brännoffer, som det är skrivet i gudsmannen Moses lag. 3De uppförde altaret på dess gamla plats, ty de fruktade folken i landet, och på det offrade de morgon och kväll brännoffer åt Herren. 4De firade lövhyddefesten som det är föreskrivet, med det bestämda antalet dagliga brännoffer, varje dag det för den dagen bestämda antalet. 5Och sedan offrade de det dagliga brännoffret och särskilda brännoffer för nymånadsdagarna och för alla andra högtider helgade åt Herren. Till detta kom alla de gåvor som var och en frivilligt offrade åt Herren.

6Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, fastän grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd. 7De betalade stenhuggare och hantverkare med pengar och folket från Sidon och Tyros med mat, dryck och olja för att de sjövägen skulle föra cederträ från Libanon till Jafo, vilket den persiske kungen Kyros hade gett dem tillstånd till.

Grunden läggs till det nya templet

8Andra året efter deras ankomst till Guds hus i Jerusalem, i andra månaden, påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och alla deras landsmän: prästerna, leviterna och alla andra som kommit till Jerusalem från fångenskapen. De leviter som var tjugo år och däröver satte de till att leda arbetet på Herrens hus. 9Jeshua, hans släkt och fränder, och Kadmiel och hans söner, dvs. Hodavjas släkt, åtog sig gemensamt ledningen för dem som arbetade på Guds hus, liksom Henadads söner och deras söner och ämbetsbröder, leviterna.

10När de som byggde hade lagt grunden till Herrens tempel steg prästerna i full skrud fram med trumpeter och leviterna, Asafs söner, med cymbaler för att lovsjunga Herren efter de anvisningar som getts av David, Israels kung. 11Under lovsång och tacksägelser prisade de Herren: »Ty han är god, evigt varar hans nåd mot Israel.« Och allt folket jublade högt och lovsjöng Herren för att grunden till Herrens hus var lagd. 12Många av prästerna, leviterna och familjeöverhuvudena som var så gamla att de hade sett det förra templet grät högljutt. Men många jublade och ropade ut sin glädje för full hals, 13så att det inte gick att urskilja gråten i det väldiga jublet. Folket jublade så högt att det hördes vida omkring.

4

Tempelbygget hindras

41När Judas och Benjamins fiender fick höra att de som hade återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud, 2vände de sig till Serubbabel, Jeshua och familjeöverhuvudena och sade till dem: »Vi vill bygga tillsammans med er! Vi dyrkar samme Gud som ni, och åt honom har vi offrat ända sedan kung Assarhaddon av Assyrien förde oss hit.« 3Men Serubbabel, Jeshua och alla Israels familjeöverhuvuden svarade dem: »Det går inte an att vi bygger ett hus åt vår Gud tillsammans med er. Vi tänker ensamma bygga åt Herren, Israels Gud, så som kung Kyros av Persien har befallt oss.«

4Folket i landet gjorde allt för att judarna skulle tappa modet och avskräckte dem från att bygga. 5De mutade också kungens rådgivare för att omintetgöra deras planer. Detta fortgick så länge Persiens kung Kyros levde och ända tills Dareios blev kung över Persien.

Judarna anklagas hos Artaxerxes

6Sedan Xerxes blivit kung, alldeles i början av hans regering, skrevs en anklagelseskrift mot invånarna i Juda och Jerusalem. 7Och under Artaxerxes tid skrev Bishlam, Mitredat och Taveel och hans kolleger ett brev till kung Artaxerxes av Persien. Brevet var skrivet på arameiska och blev översatt.

(Arameiska:) 8Landshövdingen Rechum och sekreteraren Shimshaj skrev ett brev angående Jerusalem till kung Artaxerxes med nedanstående innehåll. 9Avsändare var landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger, domarna, ämbetsmännen, förvaltningsmännen, tjänstemännen, männen från Erek, Babylon och Susa, dvs. elamiterna, 10och alla andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bo i Samariens städer och i övriga delar av provinsen Väster om Eufrat. 11Detta är en avskrift av brevet som de sände till honom:

»Till konung Artaxerxes. Från dina tjänare, männen från provinsen Väster om Eufrat. 12Må det härmed bli känt för konungen att de judar som begett sig från dig till oss har kommit till Jerusalem. De är i färd med att bygga upp den upproriska och onda staden; de sätter murar och grunder i stånd. 13Må det nu bli känt för konungen att om denna stad blir uppbyggd och dess murar sätts i stånd, då kommer den inte att ge vare sig skatt, avgifter eller tull, vilket till slut vållar riket skada. 14Eftersom vi står i konungens tjänst och inte stillatigande kan åse hur konungen vanäras, överlämnar vi detta till konungens kännedom 15för att man må företa efterforskningar i dina fäders krönikor. I dessa krönikor kommer du att finna att detta är en upprorisk stad som vållat riket och dess provinser skada. Sedan gammalt har man där anstiftat oroligheter, och det är skälet till att staden blev ödelagd. 16Vi låter nu konungen veta att om staden byggs upp och dess murar sätts i stånd, då kommer du att mista provinsen Väster om Eufrat.«

17Kungen sände detta svar: »Till landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger i Samaria och övriga delar av provinsen Väster om Eufrat. Var hälsade! 18Den skrivelse ni har sänt till oss har i översättning blivit uppläst för mig. 19Jag gav befallning om efterforskningar, och det har framkommit att denna stad sedan gammalt har satt sig upp mot riket och att uppror och oroligheter har uppstått där. 20Mäktiga kungar har härskat över Jerusalem och regerat över hela området Väster om Eufrat, och skatt, avgifter och tull har betalats till dem. 21Ge nu befallning om att dessa män skall hindras. Staden får inte byggas upp förrän jag ger befallning om det. 22Se till att ni inte handlar försumligt i denna sak; då kan skadan förvärras, till men för kungariket!«

23Så snart en avskrift av kung Artaxerxes skrivelse hade lästs upp för landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger, skyndade de till judarna i Jerusalem och hindrade dem med vapenmakt.

24Arbetet på Guds hus i Jerusalem avbröts och låg nere till det andra året av den persiske kungen Dareios regering.

5

Arbetet på templet börjar på nytt

51Men profeterna Haggaj, profeten, och Sakarja, Iddos son, talade i Israels Guds namn till judarna i Juda och Jerusalem. 2Då började Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, bygga upp Guds hus i Jerusalem. Guds profeter var med dem och stödde dem.

3Vid samma tid kom Tattenaj, ståthållaren i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och deras kolleger och sade till dem: »Vem har gett er befallning att bygga och inreda detta tempel?« 4Och de frågade: »Vad heter de män som låter uppföra denna byggnad?« 5Men Gud vakade över judarnas äldste; de tilläts fortsätta medan man sände en rapport till Dareios och väntade på besked i saken.

6Det följande är en avskrift av det brev som Tattenaj, ståthållare i provinsen Väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och hans kolleger, inspektörerna i provinsen, sände till kung Dareios. 7I skrivelsen de sände honom stod:

»Var hälsad, konung Dareios! 8Må det bli känt för konungen att vi for till provinsen Juda och såg att den store Gudens tempel byggs upp i huggen sten, med trävirke i väggarna. Arbetet görs grundligt och går stadigt framåt. 9Vi förhörde de äldste och frågade vem som hade gett dem befallning att bygga och inreda templet. 10Vi frågade dem också vad de hette för att skriva upp namnen på deras ledare och kunna underrätta dig. 11Vi fick detta svar:

Vi tjänar himlens och jordens Gud. Vi bygger upp det tempel som en gång för många år sedan uppfördes här. En stor konung i Israel byggde och färdigställde det. 12Men eftersom våra fäder gjorde himlens Gud vred utlämnade han dem åt kaldén Nebukadnessar, den babyloniske konungen. Och han förstörde detta hus och förde bort folket till Babylonien. 13Men under sitt första regeringsår gav konung Kyros av Babylonien befallning att detta tempel skulle återuppbyggas. 14Och de kärl av guld och silver som tillhört Guds hus, men som Nebukadnessar hade tagit från Jerusalems tempel och fört till templet i Babylon, hämtade nu konung Kyros därifrån och överlämnade åt en man vid namn Sheshbassar, som han hade utnämnt till ståthållare. 15Han sade: ’Ta dessa kärl och för dem till templet i Jerusalem, ty Guds hus skall byggas upp på sin gamla plats.’ 16Så kom Sheshbassar hit och lade grunden till Guds hus i Jerusalem. Och från den tiden tills i dag har man byggt, och det är ännu inte färdigt. 17Om det behagar konungen må man efterforska i den kungliga skattkammaren i Babylon om konung Kyros verkligen gav befallning att bygga detta tempel i Jerusalem. Låt sedan meddela oss konungens beslut i denna fråga.«