Bibel 2000 (B2000)
2

Förteckning över dem som återvände från fångenskapen

21Detta är de män från vår provins som återvände från deportation och fångenskap. Den babyloniske kungen Nebukadnessar hade fört bort dem till Babylonien, men nu kom de tillbaka till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad. 2De kom tillsammans med Serubbabel, Jeshua, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordokaj, Bilshan, Mispar, Bigvaj, Rechum och Baana.

Antalet israelitiska män: 3Paroshs släkt 2 172, 4Shefatjas släkt 372, 5Arachs släkt 775, 6Pachat Moabs släkt, dvs. Jeshuas och Joavs släkt, 2 812, 7Elams släkt 1 254, 8Sattus släkt 945, 9Sackajs släkt 760, 10Banis släkt 642, 11Bevajs släkt 623, 12Asgads släkt 1 222, 13Adonikams släkt 666, 14Bigvajs släkt 2 056, 15Adins släkt 454, 16Aters, dvs. Hiskias, släkt 98, 17Besajs släkt 323, 18Joras släkt 112, 19Hashums släkt 223, 20Gibbars släkt 95, 21männen från Betlehem 123, 22männen från Netofa 56, 23männen från Anatot 128, 24männen från Asmavet 42, 25männen från Kirjat-Jearim, Kefira och Beerot 743, 26männen från Rama och Geva 621, 27männen från Mikmas 122, 28männen från Betel och Aj 223, 29männen från Nebo 52, 30Magbishs släkt 156, 31den andre Elams släkt 1 254, 32Harims släkt 320, 33männen från Lod, Hadid och Ono 725, 34männen från Jeriko 345 35och Senaas släkt 3 630.

36Präster: Jedajas släkt, dvs. Jeshuas familj, 973, 37Immers släkt 1 052, 38Pashchurs släkt 1 247 39och Harims släkt 1 017.

40Leviter: Jeshuas och Kadmiels släkt, dvs. Hodavjas släkt, 74.

41Sångare: Asafs släkt 128.

42Dörrvaktare: Shallums släkt, Aters släkt, Talmons släkt, Ackuvs släkt, Hatitas släkt och Shovajs släkt, sammanlagt 139.

43Tempeltjänare: Sichas släkt, Hasufas släkt, Tabbaots släkt, 44Keros släkt, Sias släkt, Padons släkt, 45Levanas släkt, Hagavas släkt, Ackuvs släkt, 46Hagavs släkt, Salmajs släkt, Hanans släkt, 47Giddels släkt, Gachars släkt, Reajas släkt, 48Resins släkt, Nekodas släkt, Gassams släkt, 49Ussas släkt, Paseachs släkt, Besajs släkt, 50Asnas släkt, meuniternas släkt, nefusiternas släkt, 51Bakbuks släkt, Hakufas släkt, Harchurs släkt, 52Basluts släkt, Mechidas släkt, Harshas släkt, 53Barkos släkt, Siseras släkt, Temachs släkt, 54Nesiachs släkt och Hatifas släkt.

55Ättlingar till Salomos slavar: Sotajs släkt, Hassoferets släkt, Perudas släkt, 56Jalas släkt, Darkons släkt, Giddels släkt, 57Shefatjas släkt, Hattils släkt, Pokeret Hassevajims släkt och Amis släkt. 58Tempeltjänarna och ättlingarna till Salomos slavar var sammanlagt 392.

59De som vänt tillbaka från Tel Melach, Tel Harsha, Keruv, Addan och Immer men som inte kunde uppge om deras familj och släkt härstammade från Israel: 60Delajas, Tobias och Nekodas släkter 652.

61Av prästernas släkter: Hovajas släkt, Hackos släkt och Barsillajs släkt, han som tog en av gileaditen Barsillajs döttrar till hustru och antog dennes namn. 62De letade i släktregistren, men eftersom de inte fanns med där var de inte behöriga till prästämbetet. 63Provinsguvernören förbjöd dem att äta av det högheliga tills det framträdde en präst med urim och tummim.

64Hela församlingen bestod av inalles 42 360 personer 65förutom deras slavar och slavinnor som var 7 337. Dessutom hade de 200 sångare och sångerskor. 66De hade 736 hästar, 245 mulor, 67435 kameler och 6 720 åsnor. 68När de kom till templet i Jerusalem gav några av familjeöverhuvudena frivilliga gåvor till Guds hus för att det skulle byggas upp på sin gamla plats. 69Var och en gav efter förmåga till tempelfonden, 61 000 gulddareiker, 5 000 silverminor och 100 prästdräkter. 70Prästerna, leviterna och en del av folket bosatte sig i Jerusalem, medan sångarna, dörrvaktarna och tempeltjänarna slog sig ner i sina hemstäder liksom alla övriga israeliter.

3

Offrandet börjar på nytt

31Den sjunde månaden närmade sig, och israeliterna bodde nu i sina städer. Då samlades folket mangrant i Jerusalem, 2och Jeshua, Josadaks son, hans ämbetsbröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder grep sig an med att bygga altaret åt Israels Gud. På det skulle man offra brännoffer, som det är skrivet i gudsmannen Moses lag. 3De uppförde altaret på dess gamla plats, ty de fruktade folken i landet, och på det offrade de morgon och kväll brännoffer åt Herren. 4De firade lövhyddefesten som det är föreskrivet, med det bestämda antalet dagliga brännoffer, varje dag det för den dagen bestämda antalet. 5Och sedan offrade de det dagliga brännoffret och särskilda brännoffer för nymånadsdagarna och för alla andra högtider helgade åt Herren. Till detta kom alla de gåvor som var och en frivilligt offrade åt Herren.

6Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, fastän grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd. 7De betalade stenhuggare och hantverkare med pengar och folket från Sidon och Tyros med mat, dryck och olja för att de sjövägen skulle föra cederträ från Libanon till Jafo, vilket den persiske kungen Kyros hade gett dem tillstånd till.

Grunden läggs till det nya templet

8Andra året efter deras ankomst till Guds hus i Jerusalem, i andra månaden, påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och alla deras landsmän: prästerna, leviterna och alla andra som kommit till Jerusalem från fångenskapen. De leviter som var tjugo år och däröver satte de till att leda arbetet på Herrens hus. 9Jeshua, hans släkt och fränder, och Kadmiel och hans söner, dvs. Hodavjas släkt, åtog sig gemensamt ledningen för dem som arbetade på Guds hus, liksom Henadads söner och deras söner och ämbetsbröder, leviterna.

10När de som byggde hade lagt grunden till Herrens tempel steg prästerna i full skrud fram med trumpeter och leviterna, Asafs söner, med cymbaler för att lovsjunga Herren efter de anvisningar som getts av David, Israels kung. 11Under lovsång och tacksägelser prisade de Herren: »Ty han är god, evigt varar hans nåd mot Israel.« Och allt folket jublade högt och lovsjöng Herren för att grunden till Herrens hus var lagd. 12Många av prästerna, leviterna och familjeöverhuvudena som var så gamla att de hade sett det förra templet grät högljutt. Men många jublade och ropade ut sin glädje för full hals, 13så att det inte gick att urskilja gråten i det väldiga jublet. Folket jublade så högt att det hördes vida omkring.

4

Tempelbygget hindras

41När Judas och Benjamins fiender fick höra att de som hade återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt Herren, Israels Gud, 2vände de sig till Serubbabel, Jeshua och familjeöverhuvudena och sade till dem: »Vi vill bygga tillsammans med er! Vi dyrkar samme Gud som ni, och åt honom har vi offrat ända sedan kung Assarhaddon av Assyrien förde oss hit.« 3Men Serubbabel, Jeshua och alla Israels familjeöverhuvuden svarade dem: »Det går inte an att vi bygger ett hus åt vår Gud tillsammans med er. Vi tänker ensamma bygga åt Herren, Israels Gud, så som kung Kyros av Persien har befallt oss.«

4Folket i landet gjorde allt för att judarna skulle tappa modet och avskräckte dem från att bygga. 5De mutade också kungens rådgivare för att omintetgöra deras planer. Detta fortgick så länge Persiens kung Kyros levde och ända tills Dareios blev kung över Persien.

Judarna anklagas hos Artaxerxes

6Sedan Xerxes blivit kung, alldeles i början av hans regering, skrevs en anklagelseskrift mot invånarna i Juda och Jerusalem. 7Och under Artaxerxes tid skrev Bishlam, Mitredat och Taveel och hans kolleger ett brev till kung Artaxerxes av Persien. Brevet var skrivet på arameiska och blev översatt.

(Arameiska:) 8Landshövdingen Rechum och sekreteraren Shimshaj skrev ett brev angående Jerusalem till kung Artaxerxes med nedanstående innehåll. 9Avsändare var landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger, domarna, ämbetsmännen, förvaltningsmännen, tjänstemännen, männen från Erek, Babylon och Susa, dvs. elamiterna, 10och alla andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bo i Samariens städer och i övriga delar av provinsen Väster om Eufrat. 11Detta är en avskrift av brevet som de sände till honom:

»Till konung Artaxerxes. Från dina tjänare, männen från provinsen Väster om Eufrat. 12Må det härmed bli känt för konungen att de judar som begett sig från dig till oss har kommit till Jerusalem. De är i färd med att bygga upp den upproriska och onda staden; de sätter murar och grunder i stånd. 13Må det nu bli känt för konungen att om denna stad blir uppbyggd och dess murar sätts i stånd, då kommer den inte att ge vare sig skatt, avgifter eller tull, vilket till slut vållar riket skada. 14Eftersom vi står i konungens tjänst och inte stillatigande kan åse hur konungen vanäras, överlämnar vi detta till konungens kännedom 15för att man må företa efterforskningar i dina fäders krönikor. I dessa krönikor kommer du att finna att detta är en upprorisk stad som vållat riket och dess provinser skada. Sedan gammalt har man där anstiftat oroligheter, och det är skälet till att staden blev ödelagd. 16Vi låter nu konungen veta att om staden byggs upp och dess murar sätts i stånd, då kommer du att mista provinsen Väster om Eufrat.«

17Kungen sände detta svar: »Till landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger i Samaria och övriga delar av provinsen Väster om Eufrat. Var hälsade! 18Den skrivelse ni har sänt till oss har i översättning blivit uppläst för mig. 19Jag gav befallning om efterforskningar, och det har framkommit att denna stad sedan gammalt har satt sig upp mot riket och att uppror och oroligheter har uppstått där. 20Mäktiga kungar har härskat över Jerusalem och regerat över hela området Väster om Eufrat, och skatt, avgifter och tull har betalats till dem. 21Ge nu befallning om att dessa män skall hindras. Staden får inte byggas upp förrän jag ger befallning om det. 22Se till att ni inte handlar försumligt i denna sak; då kan skadan förvärras, till men för kungariket!«

23Så snart en avskrift av kung Artaxerxes skrivelse hade lästs upp för landshövdingen Rechum, sekreteraren Shimshaj och deras kolleger, skyndade de till judarna i Jerusalem och hindrade dem med vapenmakt.

24Arbetet på Guds hus i Jerusalem avbröts och låg nere till det andra året av den persiske kungen Dareios regering.