Bibel 2000 (B2000)
45

Herrens och furstens andelar av landet

451När ni utskiftar landet som egendom skall ni avskilja ett heligt område, 25 000 alnar långt och 20 000 alnar brett, som offergåva åt Herren. Hela detta område skall vara heligt. 2Därav hör till helgedomen en kvadrat om 500 gånger 500 alnar, med 50 alnar betesmark runt om. 3Av det uppmätta området skall ni mäta ut en del som är 25 000 alnar lång och 10 000 alnar bred. Där skall helgedomen ligga, det högheliga. 4Detta skall vara en helig del av landet. Den skall tillhöra prästerna som gör tjänst i helgedomen, de som får vara nära Herren och tjäna honom. Den skall rymma deras hus och ge betesmark åt deras boskap. 5Ett 25 000 alnar långt och 10 000 alnar brett område skall tillfalla leviterna som gör tjänst på tempelområdet. Det skall vara deras egendom, och där skall de ha städer att bo i. 6Utmed den helgade marken skall ni låta staden förfoga över ett område som är 5 000 alnar brett och 25 000 alnar långt. Detta skall tillhöra hela Israels folk. 7Fursten skall tilldelas ett område på vardera sidan om den helgade marken och stadens ägor. Det skall gränsa till den helgade marken och stadens ägor och på västra sidan utbreda sig åt väster, på östra sidan åt öster. Längden skall vara densamma som stamlotternas utsträckning från västgräns till östgräns. 8Detta skall utgöra furstens mark, hans egendom i Israel. Mina furstar skall inte längre förtrycka mitt folk utan överlåta landet åt Israels folk, stam för stam.

Mått och vikt

9Så säger Herren Gud: Israels furstar, nu är det nog! Upphör med våld och förtryck, handla rätt och rättfärdigt, sluta att driva mitt folk från gård och grund, säger Herren Gud. 10Riktig våg, riktigt efamått och riktigt batmått skall ni ha. 11Efa och bat skall hålla samma mått: en bat skall vara en tiondels homer, en efa likaså en tiondels homer. Måtten skall bestämmas efter homern. 12På en sikel skall det gå 20 gera. Tio siklar är en femtedels mina, fem siklar en tiondels mina. 50 siklar är en mina.

Offergåvorna till templet vid högtiderna

13Följande offergåvor skall ni lämna: en sjättedels efa av varje homer vete och en sjättedels efa av varje homer korn. 14För olja gäller ett tiondels batmått av varje kor. Olja mäts i bat. Det går tio bat på en homer. 15Av all småboskap skall ett djur av 200 lämnas av Israels släkter till matoffer, brännoffer och gemenskapsoffer för att bringa försoning åt folket, säger Herren Gud. 16Denna offergåva skall hela folket överlämna till fursten i Israel. 17Fursten har i sin tur ansvar för brännoffret, matoffret och dryckesoffret vid högtider, på nymånadsdagar och sabbater och vid alla fester som israeliterna firar. Han skall ombesörja syndoffret, matoffret, brännoffret och gemenskapsoffret för att bringa försoning åt israeliterna.

18Så säger Herren Gud: Första dagen i första månaden skall du offra en felfri ungtjur och rena helgedomen. 19Prästen skall ta av syndoffrets blod och stryka på dörrposterna i templet, på altaravsatsens fyra hörn och dörrposterna i porten till inre förgården. 20Sjunde dagen i månaden skall du göra likadant för den som har syndat utan uppsåt eller av okunnighet. Så utför ni soningsriten för templet.

21Fjortonde dagen i första månaden skall ni fira påsk, fira högtid. I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. 22Fursten skall den dagen ge en tjur som syndoffer för sig själv och folket i landet. 23Under högtidens sju dagar skall han ge sju felfria tjurar och sju felfria baggar om dagen som brännoffer åt Herren, och som syndoffer skall han varje dag offra en getabock. 24Som matoffer skall han ge en efa mjöl för varje tjur och en efa för varje bagge och därtill en hin olja för varje efa. 25Och vid högtiden på femtonde dagen i sjunde månaden skall han offra lika många syndoffer, brännoffer och matoffer och lika mycket olja som under dessa sju dagar.

46

Offerbestämmelser

461Så säger Herren Gud: Porten till inre förgården, den som vetter mot öster, skall vara stängd under de sex arbetsdagarna men hållas öppen på sabbatsdagen och även på nymånadsdagen. 2Fursten skall komma utifrån och gå genom porthusets förhall och stanna framme vid dörrposten, medan prästerna offrar hans brännoffer och gemenskapsoffer. Innan han går ut igen skall han falla ner i tillbedjan vid tröskeln. Porten får inte stängas förrän på kvällen. 3Vid ingången till denna port skall folket i landet på sabbatsdagar och nymånadsdagar falla ner och tillbe Herren. 4Det brännoffer som fursten på sabbatsdagen frambär till Herren skall bestå av sex felfria lamm och en felfri bagge. 5Matoffret skall för baggen vara en efa mjöl och för lammen en valfri mängd och därtill en hin olja för varje efa. 6På nymånadsdagen skall han offra en ungtjur, sex lamm och en bagge; de skall vara felfria. 7Som matoffer skall han för tjuren ge en efa mjöl, för baggen en efa och för lammen så mycket han har råd med och därtill en hin olja för varje efa. 8När fursten kommer skall han gå in genom portens förhall, och samma väg skall han gå ut.

9Då folket i landet vid högtiderna träder fram inför Herren skall den som har gått in genom norra porten för att falla ner i tillbedjan gå ut genom den södra. Den som har gått in genom den södra porten skall gå ut genom den i norr. Ingen får gå tillbaka genom den port han har gått in genom, man måste gå ut genom den på motsatta sidan. 10Deras furste skall gå in när folket går in och gå ut när de går ut.

11Vid högtider och fester skall matoffret vara en efa mjöl för tjuren, en efa för baggen och för lammen en valfri mängd och därtill en hin olja för varje efa. 12När fursten ger ett frivilligt offer till Herren, ett brännoffer eller gemenskapsoffer, skall porten som vetter mot öster öppnas för honom, så att han kan ge sitt brännoffer och gemenskapsoffer på samma sätt som på sabbatsdagen. Sedan skall han gå ut igen, och när han har gått ut skall porten stängas.

13Ett årsgammalt felfritt lamm skall du dagligen ge som brännoffer till Herren. Varje morgon skall du göra det. 14Dessutom skall du som matoffer varje morgon ge en sjättedels efa mjöl och en tredjedels hin olja att fukta mjölet med. Denna ordning för Herrens matoffer skall vara en oföränderlig stadga. 15Lammet, matoffret och oljan skall offras varje morgon. Detta är det dagliga brännoffret.

Bestämmelser om furstens egendom

16Så säger Herren Gud: Om fursten ger en del av sin egendom som gåva till någon av sina söner skall den tillhöra sönerna. De skall äga den, den skall vara deras egendom. 17Om han ger en del av sin egendom som gåva till någon av sina tjänare får denne behålla gåvan fram till friåret. Då skall den återgå till fursten. Endast hans söner får behålla sin egendom. 18Fursten får inte ta något som tillhör folket och tvinga bort någon från vad som är hans. Av sin egendom skall han ge åt sina söner. Bland mitt folk skall ingen drivas bort från vad som är hans.

Köken för tillredning av offren

19Han förde mig genom ingången bredvid porten till prästernas heliga kamrar, de som låg åt norr. På baksidan fanns ett rum, åt väster. 20Han sade till mig: »I detta rum kokar prästerna skuldoffret och syndoffret och bakar matoffret. Det är för att de inte skall ta ut offren på yttre förgården och överföra deras helighet på folket.« 21Han förde mig ut på yttre förgården och runt till förgårdens fyra hörn. I varje hörn av förgården fanns en gård. 22Dessa mindre gårdar i förgårdens fyra hörn var 40 alnar långa och 30 alnar breda. Alla fyra hade samma mått. 23En mur omgav de fyra gårdarna på alla sidor, och längs foten av muren hade man anordnat kokplatser. 24Han sade till mig: »I dessa kök kokar tempelområdets tjänare folkets slaktoffer.«

47

Tempelkällan

471Han förde mig tillbaka till templets ingång. Då såg jag vatten tränga fram under tröskeln och rinna österut. Templets framsida vette åt öster. Vattnet kom från höger sida av templet och rann söder om altaret. 2Han förde mig ut genom norra porten och lät mig sedan följa utsidan fram till porten mot öster. Där flödade vattnet fram på höger sida. 3Mannen började gå österut med mätsnöre i handen. Han mätte upp 1 000 alnar och lät mig sedan vada genom vattnet, som nådde mig till fotknölarna. 4Han mätte upp 1 000 alnar till och lät mig vada genom vattnet, som nu nådde mig till knäna. Han mätte upp 1 000 alnar till och lät mig vada genom vattnet, som nu nådde mig till midjan. 5Han mätte upp 1 000 alnar till. Nu var det en flod, jag kunde inte vada över den. Vattnet var så djupt att man måste simma. Det var en flod man inte kunde vada över. 6Han sade till mig: »Ser du, människa?« Han förde mig tillbaka till strandkanten. 7Då jag kom tillbaka såg jag att det växte tätt med träd längs flodens båda stränder. 8Han sade till mig: »Detta vatten flyter genom landet österut, strömmar ner i Jordandalen och rinner sedan ut i havet, så att det salta vattnet där blir friskt. 9Där floden rinner ut skall det vimla av liv i vattnet, fisk skall finnas i överflöd. Där detta vatten rinner ut blir allt vatten friskt. Där floden rinner ut kan allt leva. 10Fiskare skall stå längs stranden, från En-Gedi till En Eglajim skall deras nät ligga på tork. Fisk av alla de slag skall finnas där, i samma överflöd som i Medelhavet. 11Men gölar och dammar skall inte bli friska, de tjänar till utvinning av salt. 12Längs floden, utmed båda stränderna, skall alla slags fruktträd växa. Deras blad skall inte vissna och deras frukt aldrig ta slut. Varje månad bär de ny frukt, ty de får sitt vatten från helgedomen. Deras frukt skall ge föda och deras blad läkedom.«

Israels gränser

13Så säger Herren Gud: Detta är de gränser som skall gälla när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar. Josef skall ha två andelar. 14Var och en skall få sin del av landet. Jag svor att ge det åt era fäder, och därför skall detta land tilldelas er som egendom. 15Detta är landets gränser: I norr går gränsen från Medelhavet via Hetlon, Levo-Hamat, Sedad, 16Berota och Sivrajim, som ligger mellan Damaskus och Hamats områden, fram till Hasar Enon vid gränsen till Hauran. 17Gränsen går från havet fram till Hasar Enon; norr därom ligger Damaskus och Hamats områden. Detta är gränsen i norr. 18Östgränsen utgår från denna plats mellan Hauran och Damaskus. Jordan bildar gräns mellan Gilead och Israel fram till Östra havet, till Tamar. Detta är gränsen i öster. 19Sydgränsen går från Tamar söderut till källorna i Merivat Kadesh och sedan längs gränsfloden fram till Medelhavet. Detta är sydgränsen, i söder. 20I väster utgörs gränsen av Medelhavet, upp till en punkt i höjd med Levo-Hamat. Detta är gränsen i väster.

21Detta land skall ni fördela mellan Israels stammar. 22När ni utskiftar det som egendom skall de invandrare som bor hos er och har fått barn bland er räknas som infödda israeliter. Ni och de skall gemensamt utskifta landet som egendom mellan Israels stammar. 23Ni skall ge invandraren hans egendom hos den stam där han bor, säger Herren Gud.