Bibel 2000 (B2000)
37

De förtorkade benen får liv

371Herrens hand rörde vid mig, och med sin ande förde han mig bort och satte ner mig i dalen. Den var full av benknotor. 2Han ledde mig runt, och jag såg dem ligga överallt i dalen, helt förtorkade. 3Han frågade mig: »Människa, kan dessa ben få liv igen?« Jag svarade: »Herre, min Gud, det vet bara du.« 4Han sade: »Profetera och säg till dessa ben: Förtorkade ben, hör Herrens ord! 5Så säger Herren Gud: Jag skall fylla er med ande och ge er liv. 6Jag skall fästa senor på er, bädda in er i kött och dra hud över er, jag skall fylla er med ande och ge er liv. Då skall ni inse att jag är Herren.«

7Jag profeterade som jag hade blivit befalld. Medan jag profeterade hördes ett rasslande — det var ben som sattes till ben och fogades samman. 8Jag såg att de fick senor och bäddades in i kött och att hud drogs över dem. Men det fanns ingen ande i dem.

9Han sade till mig: »Profetera, människa, profetera och säg till anden: Så säger Herren Gud: Kom, ande, från de fyra väderstrecken! Blås på dessa dräpta och ge dem liv!«

10Jag profeterade som han hade befallt mig. Då fylldes de av anden, de fick liv och reste sig upp, en väldig här.

11Han sade till mig: »Människa! Dessa ben är Israels folk. De säger: Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute, vi är förlorade. 12Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Gud: Jag skall öppna era gravar och hämta upp er ur dem, mitt folk, och föra er hem till Israels land. 13När jag öppnar era gravar och hämtar upp er ur dem, mitt folk, då skall ni inse att jag är Herren. 14Jag skall fylla er med min ande och ge er liv och låta er bo i ert eget land. Då skall ni inse att jag är Herren. Jag har talat, och jag skall göra som jag har sagt, säger Herren.«

De två stavarna förenas

15Herrens ord kom till mig: 16Människa! Tag en trästav och skriv på den: »Juda och israeliterna, hans förbundna.« Tag sedan en annan trästav, den som tillhör Efraim, och skriv på den: »Josef och alla israeliter, hans förbundna.« 17För samman dem så att de blir en enda stav i din hand. 18När dina landsmän ber dig förklara vad detta betyder 19skall du svara dem: Så säger Herren Gud: Jag tar den stav som tillhör Efraim och som avser Josef och Israels stammar, hans förbundna, och lägger Judas stav intill den. Jag gör dem till en enda stav i min hand. 20Trästavarna som du har skrivit på skall du hålla fram så att folket ser dem. 21Säg sedan: Så säger Herren Gud: Jag skall hämta israeliterna hos de folk som de har kommit till, jag skall samla in dem från alla håll och föra dem till deras eget land. 22I detta land, på Israels berg, gör jag dem till ett enda folk, och de skall alla lyda under en enda kung. Aldrig mer skall de vara två folk, aldrig mer skall de delas i två kungariken. 23De skall sluta att orena sig med sina avgudabilder och vidriga beläten och med alla sina brott. Jag skall rädda dem ur den trolöshet som de har gjort sig skyldiga till, och jag skall göra dem rena. Så skall de vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud. 24Min tjänare David skall vara kung över dem. De skall alla ha en enda herde. De skall leva efter mina lagar och trofast hålla mina bud. 25De skall få bo i det land jag gav åt min tjänare Jakob, landet där deras förfäder bodde. De och deras barn och efterkommande skall bo där för all framtid, och min tjänare David skall vara deras furste för evig tid. 26Jag skall sluta ett fredsförbund med dem, ett evigt förbund. Jag skall låta dem föröka sig. Min helgedom skall stå hos dem för all framtid. 27Min boning skall finnas hos dem. Så skall jag vara deras Gud, och de skall vara mitt folk. 28Då skall de andra folken inse att jag är Herren, som helgar Israel genom att min helgedom finns hos dem för all framtid.

38

Gog från Magog: hans krigsförberedelser mot Israel

381Herrens ord kom till mig: 2Människa! Vänd dig mot Gog i landet Magog, storfursten av Meshek och Tuval, och profetera mot honom. 3Säg: Så säger Herren Gud: Jag skall ta itu med dig, Gog, storfurste av Meshek och Tuval, 4jag skall släpa fram dig med krokar i käkarna. Jag skall se till att du drar ut med hela din här, hästar och ryttare, alla i praktfulla kläder, ett stort uppbåd med långsköld och rundsköld, alla med svärd i hand. 5Även folk från Persien, från Kush och Put kommer med, alla rustade i sköld och hjälm. 6Gomer med alla sina trupper, Bet Togarma långt norrifrån med alla sina trupper — många folk ansluter sig till dig. 7Gör dig redo och var beredd, du och hela det uppbåd som har samlats kring dig — du skall stå till mitt förfogande. 8I sinom tid skall du mönstras för att en dag rycka fram mot ett land som återhämtat sig från svärdets härjningar. De som bor där har hämtats hem från många olika folk och åter samlats på Israels berg, som så länge låg öde. De har förts från främmande folk för att få bo i trygghet. 9Du skall dra fram som ett oväder, komma likt ett moln som täcker landet, du och alla dina trupper och de många folken vid din sida.

10Så säger Herren Gud: Den dagen tar tankar form hos dig, du smider onda planer 11och säger: »Jag skall rycka fram mot ett oskyddat land, mot människor som lever lugnt och tryggt, utan murar, port och bommar.« 12Du vill ta byte och plundra, lyfta din hand mot ruiner som åter är bebodda och mot ett folk som samlats in från främmande länder, som har skaffat sig boskap och ägodelar, ett folk som bor vid världens navel. 13Folket i Saba och i Dedan liksom handlare och köpmän från Tarshish skall fråga dig: »Kommer du för att ta byte, har du samlat ditt uppbåd för att plundra, för att röva silver och guld, stjäla boskap och ägodelar? Är det för att ta ett rikt byte du kommer?«

14Profetera därför, människa, och säg till Gog: Så säger Herren Gud: Den dag då mitt folk Israel lever i trygghet skall du bryta upp 15och lämna ditt hem långt uppe i norr, du och de många folken vid din sida, alla till häst, tillsammans ett stort uppbåd, en väldig här. 16Mot mitt folk Israel skall du dra fram likt ett moln som täcker landet. I kommande dagar skall det ske. Jag skall låta dig rycka fram mot mitt land. Genom dig, Gog, skall jag visa min helighet inför folken, för att de skall inse vem jag är.

Guds bestraffning av Gog

17Så säger Herren Gud: Du är den som jag för länge sedan talade om genom mina tjänare, Israels profeter, som på den tiden profeterade att jag skulle låta dig anfalla Israel. 18Den dag då Gog beträder Israels mark skall min vrede väckas, säger Herren Gud. Med harm 19och lidelse och i brinnande vrede svär jag att en väldig jordbävning den dagen skall drabba Israels land. 20De skall darra inför mig, havets fiskar och himlens fåglar, de vilda djuren och markens alla kräldjur och alla människor på jorden. Bergen skall rasa och klipporna falla, och alla murar skall jämnas med marken. 21På alla mina berg skall jag mana fram svärdet mot Gog, säger Herren Gud. De skall gripa till svärd mot varandra. 22Jag skall straffa honom med pest och blod. Slagregn, hagel och brinnande svavel skall jag vräka ner över honom och hans trupper och de många folken vid hans sida. 23Så skall jag visa min makt och min helighet och ge mig till känna inför många folk. Då skall de inse att jag är Herren.

39

Profetia mot Gog

391Människa! Profetera mot Gog och säg: Så säger Herren Gud: Jag skall ta itu med dig, Gog, storfurste av Meshek och Tuval, 2släpa fram dig och tygla dig. Du skall dra ner långt uppifrån norr och rycka fram mot Israels berg. 3Då skall jag slå bågen ur din vänstra hand och vrida pilarna ur din högra. 4Du skall stupa på Israels berg, du och alla dina trupper och folken vid din sida. Åt vilda djur och rovfåglar av alla slag ger jag dig som föda. 5Du blir liggande på bara marken. Jag har talat, säger Herren Gud.

6Jag skall sända eld mot Magog och mot dem som lever i trygghet på öarna. Då skall de inse att jag är Herren. 7Mitt heliga namn skall jag göra känt hos mitt folk Israel. Jag tänker inte tillåta att det vanäras mer. Då skall de andra folken inse att jag är Herren, helig i Israel. 8Det skall komma, det är på väg, säger Herren Gud. Detta är den dag jag har talat om. 9De som bor i Israels städer skall dra ut och tända eld och bränna upp vapnen, rundsköldar och långsköldar, bågar och pilar, kastspjut och lansar. I sju år skall de elda med dem. 10De skall inte behöva hämta ved från marken eller hugga den i skogen, med vapen skall de elda. De skall röva från rövarna och plundra sina egna plundrare, säger Herren Gud.

11Den dagen skall jag ge Gog en gravplats i Israel, i Overimdalen som ligger öster om havet och är oframkomlig för dem som försöker färdas där. Där skall Gog begravas med hela sin larmande hop. Dalen skall sedan kallas Hamon Gogdalen. 12Sju månader skall det ta för israeliterna att begrava dem och rena landet. 13Allt folk i landet skall hjälpa till med begravningen. Detta skall ge dem ära när jag visar min makt, säger Herren Gud. 14Man skall utse män med uppgift att dra genom landet och begrava dem som ligger kvar ovan jord. Så skall de rena landet. Efter sju månader skall de börja sitt sökande. 15Om någon av dem finner människoben då han drar genom landet skall han märka ut platsen till dess att dödgrävarna hinner begrava dem i Hamon Gogdalen. 16(Det finns också en stad som heter Hamona.) Så skall de rena landet.

17Människa! Så säger Herren Gud: Säg till alla fåglar och vilda djur: Kom hit, samlas här! Kom från alla håll till min offermåltid, den väldiga offermåltid som jag ställer i ordning åt er på Israels berg. Ni får äta kött och dricka blod. 18Hjältars kött skall ni äta, blod från jordens furstar skall ni dricka — som vore de bockar, lamm och baggar eller gödtjurar från Bashan. 19Ät er mätta på fett och drick er rusiga på blod vid den offermåltid jag har ställt i ordning åt er. 20Vid mitt bord kan ni mätta er med ridhästar och vagnshästar, med hjältar och krigare, säger Herren Gud.

21Jag skall uppenbara min makt bland alla folk, de skall bli varse hur jag verkställer min dom och griper in mot dem. 22Från den dagen och för all framtid skall Israels folk inse att jag är Herren, deras Gud.

Israels återupprättelse

23De andra folken skall förstå att israeliterna blev förvisade därför att de var trolösa och syndade mot mig. Jag dolde mitt ansikte för dem och prisgav dem åt deras fiender, så att de alla föll för svärdet. 24Jag handlade mot dem som de genom sin orenhet och sina brott hade förtjänat. Jag dolde mitt ansikte för dem.

25Så säger Herren Gud: Nu skall jag vända Jakobs öde och visa barmhärtighet mot Israels folk, ty jag brinner av lidelse för mitt heliga namn. 26De skall bära skammen för sin trolöshet mot mig, när de lever tryggt i sitt eget land och ingen hotar dem, 27när jag har hämtat dem hos de främmande folken, samlat in dem från fiendeländerna. Så visar jag min helighet inför många folk. 28Jag som drev ut dem bland folken skall föra samman dem i deras eget land och inte låta en enda av dem lämnas kvar. Då skall de inse att jag är Herren, deras Gud. 29Sedan jag utgjutit min ande över Israels folk skall jag aldrig mer dölja mitt ansikte för dem, säger Herren Gud.