Bibel 2000 (B2000)
32

Sorgesång över farao

321Under det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden, kom Herrens ord till mig: 2Människa! Sjung en sorgesång om farao, Egyptens kung:

Förintad är du, folkens lejon!

Du var som odjuret i havet.

Du frustade i dina floder,

rörde upp vattnet med fötterna

och grumlade dess flöden.

3Så säger Herren Gud:

Jag skall kasta mitt nät över dig,

ett uppbåd av många folk

skall dra upp dig i min not.

4Jag skall slunga dig upp på land,

kasta dig på bara marken,

så att himlens alla fåglar

kan flockas på dig

och markens alla djur

kan äta sig mätta på dig.

5Jag skall kasta din kropp på bergen,

fylla dalarna med ditt kadaver.

6Jag skall dränka jorden

med blodet som väller ur dig,

bäckarna skall fyllas av ditt blod.

7När jag släcker ditt liv

skall jag täcka över himlen

och fördunkla stjärnorna.

Solen höljer jag i moln,

månen slutar lysa.

8Alla ljus som lyser på himlen

skall jag fördunkla för din skull.

I mörker försänker jag ditt land,

säger Herren Gud.

9Jag skall skapa oro hos många då jag förkunnar din undergång bland folken, i länder som du aldrig hört talas om. 10Genom dig skall jag väcka fasa hos många folk, och kungarna skall rysa av skräck när de ser mig svinga svärdet. När du faller fångas de alla i ständig fruktan för sina liv.

11Så säger Herren Gud: Den babyloniske kungens svärd skall angripa dig. 12Jag skall låta din larmande hop falla för krigares svärd, för grymma hedningar. De förintar Egyptens stolthet, hela dess larmande hop görs till intet. 13Jag skall förgöra all boskap längs den stora floden. Vattnet skall aldrig mer röras upp av människors fötter eller kreaturs klövar, 14utan vattnet skall flyta klart, blankt som olja, säger Herren Gud. 15Jag skall göra Egypten till en ödemark, det skall ligga öde och folktomt, alla som bor där skall jag dräpa. Då skall de inse att jag är Herren.

16Detta är en sorgesång och som sorgesång skall den sjungas. Bland alla folk skall kvinnorna sjunga den, över Egypten och hela dess larmande hop skall de sjunga den, säger Herren Gud.

Sorgesång över Egypten och andra riken

17Under det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig: 18Människa! Klaga över Egyptens larmande hop och dess ädlingar, klaga, du och kvinnorna bland alla folk:

Ner i underjorden skall jag störta dem,

till dem som har lagts i graven.

19Var din glans förmer än andras?

Stig ner, gå till vila bland de oomskurna!

20Hos dem som dräpts med svärd

skall egypterna hamna.

Bädden står redo för Egypten

och hela dess larmande hop.

21De största hjältarna talar från dödsriket

till farao och dem som bistått honom:

Oomskurna har stigit ner och gått till vila,

de som dräpts med svärd.

22Där ligger Assur

med hela sin här

i gravarna runt omkring.

Alla är dräpta, fallna för svärd.

23De fick sina gravar i dödsrikets djup,

kring Assurs grav ligger hans här.

Alla är dräpta, fallna för svärd,

de som en gång spred skräck i de levandes land.

24Där ligger Elam,

och kring hans grav

ligger hela hans larmande hop.

Alla är dräpta, fallna för svärd.

Oomskurna steg de ner i underjorden,

de som en gång spred skräck i de levandes land.

Nu får de dela skammen

med dem som har lagts i graven.

25Bland dräpta fick Elam sin bädd,

med hela sin larmande hop

i gravarna runt omkring.

Alla är oomskurna och dräpta med svärd.

En gång spred de skräck i de levandes land.

Nu får de dela skammen

med dem som har lagts i graven.

Bland dräpta har de sin plats.

26Där ligger Meshek och Tuval

med hela sin larmande hop

i gravarna runt omkring.

Alla är oomskurna och dräpta med svärd.

En gång spred de skräck i de levandes land.

27De vilar inte bland hjältarna

som stupade i forna tider,

de som fick sina vapen med sig i dödsriket

och nu vilar med svärdet under huvudet

och skölden lagd över knotorna.

En gång spred hjältarna skräck i de levandes land.

28Du skall krossas med de oomskurna och ligga bland dem som dräpts med svärd.

29Där ligger Edom med sina kungar och furstar, som trots sin makt hamnade bland dem som dräpts med svärd. De vilar nu tillsammans med oomskurna och dem som har lagts i graven. 30Där ligger alla furstar från norr och alla från Sidon. Trots den skräck de spred störtades de ner bland de dräpta. Deras styrka vändes i skam. Oomskurna vilar de bland dem som dräpts med svärd. Nu får de dela skammen med dem som har lagts i graven.

31Farao ser dem alla och tröstar sig i sorgen över sin larmande hop. Dräpta med svärd är farao och hela hans här, säger Herren Gud. 32Jag lät honom sprida skräck i de levandes land. Nu skall han läggas bland oomskurna, hos dem som dräpts med svärd, farao och hela hans larmande hop, säger Herren Gud.