Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti
11
1:1 Det som här berättas Handlingen i Esters bok är förlagd till Persiens huvudstad Susa under 480–470-talen f.Kr. Ester är en judisk kvinna som räddar sitt folk från undergång och instiftar purimfesten. I berättelsen blandas historiskt korrekta eller trovärdiga uppgifter med skönlitterära och sagobetonade inslag. Boken kan vara skriven någon gång mellan ca 400 och 100 f.Kr. Berättande skrifter. Septuagintas version av Esters bok ingår i Tillägg till GT som »Ester enligt den grekiska texten«; jfr not till Est Gr A:1.1:1 Xerxes Av allt att döma avses den persiske kungen Xerxes I (486–465 f.Kr). Den traditionella återgivningen Ahasveros utgår från den hebreiska namnformen, som är ett försök att efterbilda persiskan. I översättningen används i stället den vanliga grekiska formen. – I Est Gr kallas kungen Artaxerxes, namnet på ett par av Xerxes efterträdare; se not till Est Gr A:1.1:1 127 provinser Persien indelades i 20 satrapier av Dareios I (522–486 f.Kr.). Då riket utvidgades tillkom redan på hans tid ytterligare några, bl.a. Indien och Kush. Provinserna kan avse mindre enheter inom satrapierna (jfr 3:8; Dan 3:2 med not), men antalet kan, i likhet med andra sifferuppgifter i Est, vara en medveten överdrift; jfr 1:4; 3:9; 5:14; 9:16.1:1 från Indien ända till Kush På ett formelartat sätt som är känt från persiska inskrifter anges rikets omfattning. Indien, dvs. området kring floden Indus nedre lopp, var den östligaste satrapin; Kush var den sydvästligaste och motsvarar Nubien i södra Egypten.Det som här berättas tilldrog sig på Xerxes tid, den Xerxes som härskade över 127 provinser från Indien ända till Kush. 21:2 Susa Perserrikets huvudstad, 370 km öster om Babylon. Kungen residerade även i Babylon, Persepolis och Ekbatana, medernas gamla huvudstad.Han satt nu på kungatronen i borgen i Susa. 31:3 Persien och Medien De viktigaste länderna i det persiska imperiet. Medien, med centrum i området söder om Kaspiska havet, hade uppgått i perserriket 550 f.Kr. Under århundradet dessförinnan var det en betydande makt i Främre orienten.Under sitt tredje regeringsår gav han ett gästabud för alla sina furstar och ämbetsmän. Krigsbefälhavarna i Persien och Medien och adeln och furstarna i provinserna hade alla samlats hos honom, 4och under en lång tid, 180 dagar, visade han dem sitt väldes rikedom och sin lysande kungliga prakt. 5Som avslutning gav kungen under sju dagar ett gästabud för alla på borgen i Susa, från den högste till den lägste. Festen ägde rum på den öppna platsen i slottsträdgården. 6Där hängde draperier av finaste vita och violetta tyger i vita och purpurröda snören på stänger av silver och pelare av alabaster. Där stod divaner av guld och silver på ett golv av marmor, alabaster, pärlemor och ädelsten. 7Dryckerna serverades i gyllene bägare, alla olika, och kungens vin flödade med kunglig frikostighet. 8Men det rådde inget dryckestvång; kungen hade befallt marskalkarna att rätta sig efter vars och ens önskan. 91:9 Vashti Namnet är inte känt från andra källor. Den historiske kung Xerxes gemål hette Amestris.Samtidigt höll drottning Vashti ett gästabud för kvinnorna inne i kung Xerxes palats.
10Den sjunde dagen, då kungen var upprymd av vinet, befallde han Mehuman, Bisseta, Harvona, Bigta, Avagta, Setar och Karkas, de sju hovmän som var hans personliga tjänare, 11att föra drottning Vashti till honom, med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet – hon var mycket vacker. 12Men då hovmännen framförde kungens befallning vägrade drottning Vashti att komma. Kungen blev ursinnig, vreden brann inom honom. 13Han vände sig till de visa, de som visste vad stunden krävde, eftersom det var brukligt att kungen rådgjorde med alla som var förfarna i lag och rätt. 14Hans närmaste förtrogna var Karshena, Shetar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar från Persien och Medien som när som helst kunde få företräde hos honom och var de främsta i riket. 15Dem frågade han vad som enligt lagen borde ske med drottning Vashti, då hon inte hade gjort som kungen befallde henne genom sina hovmän.
16Memukan tog till orda inför kungen och furstarna: »Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har förbrutit sig utan mot alla furstar och folk i alla kung Xerxes provinser. 17Drottningens handlingssätt blir bekant för alla kvinnor och får dem att ringakta sina män och säga: Kung Xerxes skickade efter drottning Vashti, och hon kom inte! 18Redan i dag börjar furstinnorna i Persien och Medien som har hört vad drottningen sade att föra det på tal med sina män, och då blir det försmädligheter och gräl utan ände. 19
Dan 6:8
Om du finner det lämpligt, min konung, bör du därför utfärda en kunglig förordning som skall skrivas in bland Persiens och Mediens lagar så att den inte kan återkallas: ett förbud för Vashti att någonsin visa sig inför kungen. Ge sedan hennes drottningvärdighet åt någon annan, som är bättre än hon. 20När detta kungliga påbud blir känt i ditt rike, i hela ditt väldiga rike, kommer varje kvinna att visa respekt för sin make, hög som låg.«
21Förslaget tilltalade kungen och furstarna, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 221:22 herre i sitt hus Med Septuaginta; MT tillägger »och tala sitt folks språk«.Han lät sända ut skrivelser till alla sina provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, för att var man skulle vara herre i sitt hus.