Bibel 2000 (B2000)
3

Segern över kung Og

31Därefter slog vi in på vägen mot Bashan. Og, kungen av Bashan, drog ut med allt sitt folk för att möta oss i strid vid Edrei. 2Men Herren sade till mig: »Var inte rädd för honom. Jag ger honom i ditt våld, med allt hans folk och hela hans land. Du skall göra med honom som du gjorde med amoreernas kung Sichon, som härskade i Heshbon.« 3Så gav Herren, vår Gud, även Og, kungen av Bashan, och allt hans folk i vårt våld. Vi dödade dem och lät ingen komma undan. 4Då intog vi också alla hans städer. Det fanns inte en enda som vi inte tog från dem. Vi tog sextio städer, hela Argovområdet, Ogs rike i Bashan. 5Alla dessa städer var befästa med höga murar, portar och bommar. Därtill kom en stor mängd obefästa städer. 6Vi vigde dem åt förintelse, så som vi gjort med Sichon, kungen i Heshbon. Vi vigde alla männen i städerna åt förintelse, och även kvinnorna och barnen. 7All boskapen och det vi tagit i städerna behöll vi som krigsbyte.

8Från de två amoreiska kungarna öster om Jordan erövrade vi den gången allt land ända från Arnons floddal till berget Hermon — 9Hermon kallas Sirjon av fenikierna och Senir av amoreerna — 10alla städerna på högslätten, hela Gilead och hela Bashan ända till städerna Salka och Edrei, som ligger i Ogs rike, i Bashan. ( 11Kung Og av Bashan var den siste som fanns kvar av refaeerna. Hans sarkofag, som är av basalt, finns som bekant i Rabba i Ammon. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, mätt med vanligt alnmått.)

Landet öster om Jordan fördelas

12När vi väl hade erövrat detta land gav jag rubeniterna och gaditerna området närmast Aroer vid Arnons floddal samt hälften av Gileads berg och städerna där. 13Resten av Gilead och hela Bashan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasses stam — hela Argovområdet. (Allt detta, hela Bashan, gäller som refaeiskt land.)

14Manasses ättlingar jairiterna fick hela Argovområdet fram till gränsen mot geshureerna och maakateerna, och detta område, Bashan, gav de namn efter sig själva och kallade det för Jairs byar. Så heter landet än i dag. 15Åt makiriterna gav jag Gilead. 16Åt rubeniterna och gaditerna gav jag området från Gilead till Arnons floddal, med gränsen mitt i dalen. Jabbokdalen blev gräns mot ammoniterna. 17I Jordandalen blev själva floden gräns från Gennesaretsjön till Aravasjön, dvs. Döda havet, nedanför Pisgas branter i öster.

18Då gav jag er också dessa anvisningar: »Herren, er Gud, har gett er detta land att ta i besittning. Alla ni krigare skall rusta er och gå i spetsen för era israelitiska bröder. 19Bara era kvinnor och barn och er boskap — jag vet att ni har gott om boskap — skall stanna kvar i de städer jag har gett er, 20tills Herren har låtit era bröder bli bofasta liksom ni själva och även de har tagit sitt land i besittning, det som Herren, er Gud, skall ge dem på andra sidan Jordan. Sedan kan ni återvända, var och en till den egendom som jag har gett åt er.«

21Då gav jag också anvisningar åt Josua: »Du har med egna ögon sett allt vad Herren, er Gud, har gjort med dessa två kungar. Likadant skall Herren göra med alla de riken där du drar fram. 22Ni skall inte vara rädda för dem, ty Herren, er Gud, strider för er.«

Herren avvisar Moses bön

23Vid samma tid vädjade jag till Herren: 24»Herre, min Gud, du har börjat visa din storhet och din väldiga makt för din tjänare. Vilken gud i himlen och på jorden utför sådana mäktiga dåd som du? 25Låt mig gå över Jordan till andra sidan och se det rika landet där, dessa härliga berg, och Libanon.« 26Herren var förbittrad på mig för er skull och ville inte lyssna på mig. »Det är nog«, sade han, »tala inte mer med mig om detta. 27Gå upp på toppen av Pisga, se dig omkring åt väster och norr, åt söder och öster, och låt blicken vila på vad du ser, ty du kommer inte att gå över denna flod, över Jordan. 28Ge Josua uppdraget, ingjut mod och styrka i honom, ty det är han som skall gå över floden i spetsen för detta folk. Det land som du ser skall han göra till deras egendom.«

29Sedan stannade vi i dalen mitt emot Bet Pegor.