Bibel 2000 (B2000)
28

Välsignelser och förbannelser

281Om du lyssnar till Herren, din Gud, och troget följer alla hans bud, som jag i dag ger dig, skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla andra folk på jorden. 2Alla dessa välsignelser skall nå dig och komma över dig, när du lyder Herren, din Gud:

3Välsignelse över dig inne i staden och välsignelse ute på åkern.

4Välsignelse över de barn du får, den skörd du bärgar och de djur som föds, kornas kalvar och tackornas lamm.

5Välsignelse över dina korgar och dina baktråg.

6Välsignelse över dig när du kommer och välsignelse över dig när du går.

7När dina fiender angriper dig skall Herren låta dig besegra dem. Om de anfaller dig från ett håll, skall de fly för dig åt sju håll. 8Herren skall se till att du får välsignelse över dina lador och över allt ditt arbete, han skall välsigna dig i det land Herren, din Gud, vill ge dig. 9Herren skall upphöja dig till ett folk som är helgat åt honom, så som han med ed har lovat dig, när du håller Herrens, din Guds, bud och vandrar hans vägar. 10Alla jordens folk skall bli varse att Herrens namn har utropats över dig, och de skall frukta dig. 11Herren skall skänka dig allt gott i överflöd, genom de barn du får, de djur som föds och den skörd du bärgar i det land som Herren med ed lovade dina fäder att ge dig. 12Herren skall öppna sitt rika himmelska förråd för dig, så att ditt land får regn i rätt tid, och han skall välsigna dig i allt du gör, så att du kan låna ut till andra folk men aldrig själv behöver låna. 13Herren skall göra dig till huvud, inte svans. Du skall komma i överläge, inte underläge, när du lyder Herrens, din Guds, bud, som jag i dag ger dig, och följer dem troget, 14utan att vika av åt vare sig höger eller vänster från något av de bud jag i dag ger dig, utan att följa och tjäna andra gudar.

15Men om du inte lyssnar till Herren, din Gud, och inte troget följer alla hans bud och stadgar, som jag i dag ger dig, då skall alla dessa förbannelser nå dig och komma över dig:

16Förbannelse över dig inne i staden och förbannelse ute på åkern.

17Förbannelse över dina korgar och dina baktråg.

18Förbannelse över de barn du får och den skörd du bärgar, över kornas kalvar och tackornas lamm.

19Förbannelse över dig när du kommer och förbannelse över dig när du går.

20Herren skall sända förbannelse, förvirring och fruktan över dig i allt arbete du utför, tills du utplånas och möter en snar förintelse på grund av dina onda gärningar, för att du övergav mig. 21Herren skall låta pesten få dig i sitt grepp, tills han har utrotat dig från det land du kommer till och tar i besittning. 22Herren skall slå dig med sjukdom, feber, hetta och frossa, med torka, rost och sot, och allt detta skall förfölja dig tills du har förintats. 23Himlen över ditt huvud skall bli koppar och marken under dig järn. 24Herren skall förvandla regnet över ditt land till damm och sand, som faller över dig från himlen tills du har utplånats. 25Herren skall låta dina fiender besegra dig. Om du anfaller dem från ett håll, skall du fly för dem åt sju håll. Du skall bli en skräckbild för alla riken på jorden. 26Dina fallna skall bli till föda åt alla himlens fåglar och åt markens djur, ty ingen finns som kan jaga bort dem. 27Herren skall slå dig med Egyptens bölder och med svulster, skabb och klåda, så att du aldrig kan botas. 28Herren skall slå dig med vanvett, blindhet och skräck. 29Mitt på dagen skall du famla dig fram som en blind i mörker. Du skall inte lyckas med något utan ständigt förtryckas och utnyttjas, och ingen skall hjälpa dig.

30När du trolovar dig med en kvinna kommer en annan man att lägra henne. När du bygger ett hus kommer du inte att få bo i det. När du planterar en vingård kommer du inte att få skörda frukten. 31Din oxe skall slaktas inför dina ögon utan att du får äta av köttet. Din åsna rövas bort, och du får den aldrig tillbaka. Dina fiender tar dina får, och ingen hjälper dig. 32Dina söner och döttrar skall i din åsyn utlämnas åt ett främmande folk, och du skall gråta efter dem dagen lång, men du kan ingenting göra. 33Ett folk du inte känner skall äta din skörd och frukten av all din möda, och du skall ständigt bli förtryckt och misshandlad. 34Du kommer att bli galen av allt dina ögon tvingas se.

35Herren skall slå dig med elakartade och obotliga bölder på knän och lår, ja, från huvud till fot. 36Till ett folk, okänt för både dig och dina fäder, skall Herren fördriva dig och din kung, honom som du har gjort till din härskare. Där skall du tjäna andra gudar, gudar av trä och sten. 37Du skall väcka fasa och bli till en skam och en visa bland alla folk till vilka Herren driver bort dig.

38Fastän du sår mycket skall du skörda litet, ty gräshopporna förstör din gröda. 39Planterar du vingårdar och arbetar i dem får du ändå inget vin att dricka eller lagra, ty larverna äter upp alltsammans. 40Har du olivträd över hela ditt område får du ändå ingen olja att smörja dig med, ty oliverna faller av. 41Får du söner och döttrar förlorar du dem, ty de förs bort i fångenskap. 42Alla dina träd och allt som växer på dina åkrar härjas av skadedjur. 43Invandraren som bor hos dig skall höja sig över dig, högre och högre, medan du skall sjunka, djupare och djupare. 44Han skall ge lån till dig, men du kan inte ge lån till honom. Han skall bli huvud, du skall bli svans.

45Alla dessa förbannelser skall nå dig, de skall förfölja dig och komma över dig tills du har utplånats, därför att du inte lyssnade till Herren, din Gud, och inte följde de bud och stadgar han gav dig. 46Förbannelserna som drabbar dig och dina efterkommande skall bli till varnande tecken för alla tider. 47Eftersom du inte tjänade Herren, din Gud, när du levde glad och mätt och hade överflöd på allt, 48måste du i stället, hungrig och törstig, naken och utblottad, tjäna den fiende som Herren sänder ut mot dig. Han skall lägga ett ok av järn på din nacke tills han har utplånat dig.

49Herren skall sända ett folk mot dig långt bortifrån jordens ände, och det skall slå ner på dig som en örn, ett folk vars språk du inte förstår, 50ett folk med ansikten av sten, ett folk som inte vördar de gamla och inte skonar de unga. 51Detta folk skall äta de djur som föds hos dig och den skörd du bärgar tills du har utplånats. De skall inte låta dig behålla något av säden, vinet eller oljan, av kornas kalvar eller tackornas lamm, utan fortsätta tills de har förintat dig. 52De skall belägra dig i alla dina städer tills murarna faller överallt i ditt land, de höga befästningsverk som du sätter din lit till. De skall belägra dig i alla dina städer överallt i ditt land, det som Herren, din Gud, har gett dig.

53I den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig kommer du att äta dina egna barn, köttet av sönerna och döttrarna som Herren, din Gud, har gett dig. 54En man i ditt folk som är vek och bortskämd skall inte unna sin bror, sin egen hustru och de barn han ännu har kvar 55att få ett stycke av hans barns kött, det enda han har att äta i den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig i alla dina städer. 56En kvinna i ditt folk som är vek och bortskämd, så bortskämd och vek att hon aldrig har behövt gå med sina fötter på marken, skall missunna sin egen man, sin son och sin dotter 57både efterbörden som kommer ut ur hennes sköte och de barn hon föder, och hon skall själv äta upp detta i hemlighet, det enda hon har i den fruktansvärda nöd som fienden vållar dig i dina städer.

58Om du inte troget följer allt som står i denna lag, allt som skrivits här i boken, och inte fruktar detta ärorika och fruktansvärda namn, Herren, din Gud, 59då skall Herren slå dig och dina efterkommande med ofattbara plågor, väldiga plågor som inte går över, svåra sjukdomar som inte går över. 60Alla de farsoter som du darrade för i Egypten skall han skicka mot dig, så att de får dig i sitt grepp. 61Även alla sjukdomar och plågor som inte har nämnts i denna lagbok skall Herren låta hemsöka dig, tills du har utplånats. 62Av er som förut var talrika som stjärnorna på himlen skall bara ett fåtal leva kvar, därför att du inte lyssnade till Herren, din Gud. 63Liksom Herren gladde sig åt att låta det gå er väl och göra er talrika, så skall han glädja sig åt att förinta och utplåna er, och ni skall ryckas bort från det land du nu kommer till och tar i besittning.

64Herren skall skingra dig bland alla folken, från jordens ena ände till den andra. Där skall du tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har känt till, gudar av trä och sten. 65Hos dessa folk får du ingen ro, ingen vila för din fot. Där skall Herren göra ditt hjärta ängsligt, låta din blick slockna och ditt livsmod vissna. 66Du kommer att känna att ditt liv hänger på en tråd. Dag och natt skall du vara rädd och inte veta om du får leva. 67På morgonen skall du säga: »Om det ändå vore kväll!« och på kvällen: »Om det ändå vore morgon!« Sådan skräck skall du känna, sådana ting skall dina ögon tvingas se. 68Herren skall föra dig tillbaka till Egypten på skepp, fastän jag hade sagt till dig: »Den vägen skall du aldrig mer behöva se.« Där skall ni bjuda ut er som slavar och slavinnor till era fiender, men ingen vill köpa er.

29

291Detta är villkoren för det förbund som Herren befallde Mose att sluta med israeliterna i Moab, utöver det förbund som han slöt med dem vid Horeb.

Varningar för förbundsbrott

2Mose kallade samman hela Israel och sade: Ni har själva sett allt vad Herren gjorde i Egypten med farao och hela hans hov och hela hans land. 3Med egna ögon blev du vittne till dessa stora prövningar, dessa stora tecken och under. 4Men ännu i denna dag har Herren inte gett er hjärtan som förstår, ögon som ser och öron som hör. — 5Jag ledde er genom öknen i fyrtio år, och era kläder blev aldrig utslitna, inte heller sandalerna på era fötter. 6Bröd var inte er föda, vin och öl var inte er dryck, ty ni skulle inse att jag är Herren, er Gud. — 7Då ni kom hit drog kung Sichon i Heshbon och kung Og i Bashan ut i strid mot oss, men vi besegrade dem. 8Vi intog deras land och gav det som egendom åt rubeniterna och gaditerna och åt ena hälften av Manasses stam. 9Uppfyll troget villkoren i detta förbund, så får ni framgång i allt ni gör.

10Ni har alla i dag trätt fram inför Herren, er Gud, stamhövdingar, äldste och förmän och alla israelitiska män 11med era barn och kvinnor samt de invandrare som finns i ditt läger, de som hugger din ved och bär ditt vatten. 12Nu skall du träda i förbund med Herren, din Gud, ett edsförbund som Herren, din Gud, i dag sluter med dig. 13Han vill i dag upphöja dig till sitt folk och bli din Gud, enligt sitt löfte till dig och enligt sin ed till dina fäder Abraham, Isak och Jakob. 14Det är inte bara med er som jag sluter detta förbund med dess edsvillkor. 15Jag gör det både med dem som i dag står här tillsammans med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som i dag ännu inte finns hos oss.

16Ni vet själva hur vi levde i Egypten och hur vi tågade fram bland folken längs vägen. 17Ni såg deras vidriga beläten, gudabilder av trä och sten, silver och guld. 18Hos er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam, som i dag vänder sitt hjärta från Herren, vår Gud, för att tjäna de folkens gudar. Hos er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, 19ingen som efter att ha hört förbannelseorden välsignar sig själv och tänker att allt skall gå honom väl fast han följer sitt hårda hjärta. Då förstör han både åker och öken. 20Herren vägrar att förlåta honom; han låter sin svartsjuka vrede blossa upp mot den mannen. All den förbannelse som skrivits ner i denna bok skall vila på honom, och Herren skall utplåna hans namn från jorden. 21Herren skall skilja ut honom från alla Israels stammar och låta honom drabbas av olycka, i enlighet med alla förbundets förbannelser som står i denna lagbok.

22När kommande släkten, era egna avkomlingar, eller främlingar som kommer hit från fjärran länder får se de plågor och sjukdomar som Herren har låtit drabba detta land — 23svavel och salt, hela landet förbränt, det kan inte odlas eller grönska, inte ett strå växer där, som efter förödelsen i Sodom och Gomorra, Adma och Sevojim, som Herren ödelade i vrede och raseri — 24då skall både de och de andra folken fråga: »Varför har Herren handlat så mot detta land? Varför flammade hans vrede upp så våldsamt?« 25Och svaret blir: »Därför att de övergav förbundet med Herren, sina fäders Gud, det som han slöt med dem när han förde dem ut ur Egypten. 26De började tjäna andra gudar och tillbad dem, gudar de inte kände och som Herren inte hade tilldelat dem. 27Därför flammade Herrens vrede över detta land, och han lät det drabbas av all den förbannelse som skrivits ner i denna bok. 28I vrede, ursinne och vilt raseri ryckte Herren upp dem ur deras jord och kastade dem ända bort till det land där de lever än i dag.«

29Det fördolda hör Herren, vår Gud, till, och det uppenbarade tillhör oss och våra barn för all framtid, denna lag som vi skall lyda i allt.

30

Den kommande omvändelsen

301När allt detta når dig, de välsignelser och förbannelser som jag ställer dig inför, och du besinnar dig, var du än bor bland alla de folk till vilka Herren, din Gud, har fördrivit dig, 2så att du vänder tillbaka till Herren, din Gud, och lyssnar till honom av hela ditt hjärta och med hela din själ, både du och dina barn, alldeles så som jag i dag befaller dig, 3då skall Herren, din Gud, vända ditt öde och förbarma sig över dig. Herren, din Gud, skall åter samla in dig från alla de folk bland vilka han har skingrat dig. 4Även om du har fördrivits till världens ände skall Herren, din Gud, samla in dig och hämta dig därifrån. 5Herren, din Gud, skall föra dig till det land som dina fäder fick som egendom. Du skall ta det i besittning, och han skall låta det gå dig väl och göra dig talrik, mer än dina fäder. 6Herren, din Gud, skall omskära ditt och dina efterkommandes hjärtan, så att du älskar Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ. Då kommer du att få leva. 7Herren, din Gud, skall lägga alla förbannelserna på dina fiender och på dem som hatar och förföljer dig. 8Då skall du åter lyssna till Herren och lyda alla hans bud, som jag i dag ger dig. 9Herren, din Gud, skall skänka dig allt gott i överflöd genom allt du gör, genom de barn du får, de djur som föds och den skörd du bärgar. Ty liksom Herren gladde sig över dina fäder skall han åter glädja sig över dig och låta det gå dig väl 10när du lyssnar till Herren, din Gud, och följer hans bud och stadgar, allt som har skrivits ner i denna lagbok, och när du vänder tillbaka till Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ.

11Denna lag som jag i dag ger dig är inte ofattbar eller ouppnåelig för dig. 12Den finns inte uppe i himlen, så att du måste fråga: Vem kan fara upp till himlen och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? 13Den finns inte bortom havet, så att du måste fråga: Vem kan fara över havet och hämta den åt oss, så att vi får höra den och kan följa den? 14Nej, dess ord är mycket nära dig, i din mun och i ditt hjärta, och därför kan du följa den.

Valet mellan liv och död

15Se, jag ställer dig i dag inför liv och lycka eller död och olycka. 16Om du lyssnar till Herrens, din Guds, bud, som jag i dag ger dig, och om du älskar Herren, din Gud, vandrar hans vägar och följer hans bud, stadgar och föreskrifter, då skall du få leva och bli talrik, och Herren, din Gud, skall välsigna dig i det land som du kommer till och tar i besittning. 17Men om du stänger ditt hjärta och inte vill lyssna utan låter dig förledas att tillbe andra gudar och tjäna dem, 18då säger jag er i dag att ni skall förintas. Ni får inte leva länge i det land som du kommer till och tar i besittning när du går över Jordan. 19Jag tar i dag himmel och jord till vittnen på att jag har ställt dig inför liv och död, välsignelse och förbannelse. Du skall välja livet, så att du och dina efterkommande får leva. 20Du skall älska Herren, din Gud, lyssna till honom och hålla dig till honom, ty detta ger dig liv, och du får leva länge i det land som Herren med ed har lovat att ge dina fäder Abraham, Isak och Jakob.