Bibel 2000 (B2000)
24

Lagar om äktenskap och skilsmässa

241Om en man har tagit sig en hustru och varit tillsammans med henne och sedan finner något motbjudande hos henne och inte vill ha henne, skriver ett skilsmässobrev, överlämnar det och låter henne gå, 2och om hon efter att ha lämnat hans hus gifter sig med en annan man 3och även den andre mannen slutar älska henne, skriver ett skilsmässobrev, överlämnar det och låter henne gå, eller om den andre mannen som tagit henne till hustru dör, 4då får hennes förste man, han som har låtit henne gå, inte åter ta henne till hustru efter det att hon har blivit oren för honom, ty sådant avskyr Herren. Det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom skall du inte besmitta med synd.

5En nygift man behöver inte gå ut i krig och får inte heller åläggas andra plikter. Ett år är han fri att vara hemma och glädja sin hustru.

Rättvisa och barmhärtighet

6Ingen får ta en handkvarn eller en kvarnsten som pant, ty då tar han livet i pant.

7Om det visar sig att en man har rövat bort en av sina bröder, en israelit, och sålt honom som en handelsvara, så skall den mannen dö. Du skall utrota det onda ur folket.

8Vid fall av spetälska måste du vara mycket noga med att följa alla anvisningar som de levitiska prästerna ger. Vad jag har befallt dem skall ni troget följa. 9Kom ihåg vad Herren, din Gud, gjorde med Mirjam på er väg, när ni drog ut ur Egypten.

10När du ger ett lån till någon får du inte gå in i hans hus för att ta en pant av honom. 11Stanna kvar utanför och låt mannen du ger lånet komma ut till dig med sin pant. 12Om det är en fattig man, får du inte ha hans pant som täcke när du sover. 13Ge honom panten tillbaka vid solnedgången, så att han själv får sova i sin mantel. Då välsignar han dig, och du blir rättfärdig inför Herren, din Gud.

14Du skall inte göra orätt mot en fattig och nödlidande daglönare, vare sig han är din landsman eller en invandrare i någon av städerna i ditt land. 15Du skall ge honom hans lön redan samma dag, före solnedgången, ty han är fattig och i trängande behov av den. Annars kan han klaga över dig inför Herren, och du får en synd att svara för.

16Fäderna skall inte straffas med döden för barnens skull och inte barnen för fädernas skull. Var och en skall dö för sitt eget brott.

17Du skall inte vränga rätten för invandraren eller den faderlöse, och en änkas kläder skall du inte ta som pant. 18Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig därifrån. Därför ger jag dig denna befallning att följa.

19Om du glömmer en kärve när du skördar din åker, skall du inte gå tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör. 20När du har slagit ner dina oliver skall du inte söka igenom grenarna efter fler utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. 21När du har plockat druvorna i din vingård skall du inte göra någon efterskörd utan lämna det som är kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. 22Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten. Därför ger jag dig denna befallning att följa.

25

251Om två män råkar i tvist och vänder sig till domstol, skall de som dömer fria den oskyldige och fälla den skyldige. 2Om den skyldige döms till spöstraff, skall domaren befalla honom att lägga sig ner och själv övervaka att han får så många slag som hans brott förtjänar. 3Fyrtio slag kan han få, inte fler. Man skall inte ge honom fler slag; din broder får inte vanäras genom att straffas hårdare.

4Du skall inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar.

Svågerplikt

5Om två bröder bor tillsammans och den ene dör utan att lämna någon son efter sig, skall änkan inte gifta om sig med någon utanför släkten, utan hennes svåger skall ligga med henne, han skall ta henne till hustru och göra sin svågerplikt mot henne. 6Den förste son hon föder skall räknas som den döde broderns, så att hans namn inte utplånas i Israel. 7Men om svågern inte är villig att gifta sig med sin svägerska, skall hon uppsöka de äldste i stadsporten och säga: »Min svåger vägrar att se till att hans brors namn bevaras i Israel. Han vill inte göra sin svågerplikt mot mig.« 8Då skall de äldste i staden kalla till sig mannen och tala med honom. Om han framhärdar och säger att han inte är villig att gifta sig med henne, 9skall svägerskan i de äldstes åsyn gå fram till honom, dra av honom skon, spotta honom i ansiktet och utropa: »Så gör man med den som inte vill föra sin brors släkt vidare.« 10Och i Israel skall sedan hans egen släkt få heta »Barfot«.

Rättvisa och vedergällning

11Om två män råkar i slagsmål och den enes hustru skyndar till för att hjälpa sin man och sträcker ut handen och griper tag om könet på den som slår hennes make, 12skall du utan förskoning hugga av hennes hand.

13Du skall inte ha dubbla vikter i påsen, större och mindre. 14Du skall inte ha dubbla mått i huset, större och mindre. 15Rätta och riktiga vikter skall du ha, liksom rätta och riktiga mått. Då får du leva länge i det land som Herren, din Gud, vill ge dig. 16Herren, din Gud, avskyr var och en som gör orätt i sådana ting.

17Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig när ni drog ut ur Egypten. 18När de mötte dig på din väg och du var trött och utmattad, högg de ner alla dina eftersläntrare utan att frukta Gud. 19När Herren, din Gud, har låtit dig få ro för alla fiender runt omkring, i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och låta dig ta i besittning, skall du utplåna minnet av amalekiterna från jorden. Glöm aldrig detta!

26

Gudstjänstordning vid första skörden

261När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och du tar det i besittning och bosätter dig där, 2skall du ta en del av det första du skördar av markens gröda i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, lägga det i en korg och bege dig till den plats som Herren, din Gud, väljer ut och där han vill låta sitt namn bo. 3Du skall gå till den präst som då kommer att finnas där och säga till honom: »I dag bekräftar jag för Herren, din Gud, att jag har kommit till det land som Herren med ed lovade våra fäder att ge oss.« 4Prästen skall ta emot din korg och ställa den framför Herrens, din Guds, altare.

5Inför Herren, din Gud, skall du sedan säga: »Min fader var en nödställd aramé, som flyttade ner till Egypten med en liten skara människor. Där bodde de och blev ett stort, starkt och talrikt folk. 6Men egypterna behandlade oss illa, förtryckte oss och tvingade oss till tungt arbete. 7Då åkallade vi Herren, våra fäders Gud, och Herren hörde våra rop och såg hur vi förtrycktes, plågades och led. 8Herren förde oss ut ur Egypten med stark hand och lyftad arm, med fruktansvärd makt, med tecken och under. 9Han lät oss komma hit och gav oss detta land, ett land som flödar av mjölk och honung. 10Och nu kommer jag med det första av skörden från den mark som du, Herre, har gett mig.«

Du skall ställa korgen inför Herren, din Gud, och du skall falla ner inför honom. 11Och över allt det goda som Herren, din Gud, har gett dig och din familj skall du sedan glädja dig tillsammans med de leviter och invandrare som du har hos dig.

Bön när fattigtiondet har lämnats

12När du det tredje året, året för tiondet, har samlat ihop allt tionde av din skörd och gett det till leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna, så att de har kunnat äta sig mätta i dina städer, 13skall du säga inför Herren, din Gud: »Nu har jag tagit ut det heliga ur mitt hus, och jag har gett det till leviterna och invandrarna, de faderlösa och änkorna, alldeles som du har befallt mig. Jag har inte överträtt eller försummat något av dina bud. 14Jag har inte ätit av tiondet när jag haft sorg, jag har inte varit oren när jag tog ut det och jag har inte gett något av det som gravgåva. Jag har lytt Herren, min Gud, jag har gjort allt som du har befallt mig. 15Se ner från din heliga boning, från himlen, och välsigna ditt folk Israel och den mark du har gett oss, så som du med ed lovade våra fäder, ett land som flödar av mjölk och honung.«

Förbundet mellan Herren och Israel

16I dag befaller dig Herren, din Gud, att lyda dessa stadgar och föreskrifter. Av hela ditt hjärta och med hela din själ skall du troget följa dem. 17Du har i dag försäkrat att Herren skall vara din Gud och att du skall vandra hans vägar, följa hans stadgar, bud och föreskrifter och lyda honom. 18Herren har i dag försäkrat att du skall vara hans dyrbara egendom, så som han har lovat dig. Du skall hålla alla hans bud, 19och han skall upphöja dig över alla andra folk han har skapat, till pris, berömmelse och ära, och du skall vara ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, så som han har lovat.