Bibel 2000 (B2000)
21

Mord med okänd gärningsman

211Om man ser en människa ligga ihjälslagen på marken i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning och man inte vet vem gärningsmannen är, 2skall dina äldste och dina domare gå ut och fastställa avståndet från den döde till städerna i närheten. 3De äldste i den stad som ligger närmast skall ta en kviga som inte har nyttjats till arbete, en som inte har gått under ok, 4och de äldste i staden skall föra kvigan ner i en ravin där bäcken aldrig torkar ut och ingen plöjer eller sår, och nere i ravinen skall de bryta nacken av kvigan. 5Sedan skall prästerna träda fram, Levis söner, ty Herren, din Gud, har utvalt dem att tjäna honom och välsigna i Herrens namn, och de har att fälla utslaget i alla tvistemål och brottmål. 6Alla de äldste i den närmaste staden skall tvätta sina händer över kvigan som man bröt nacken av i ravinen, 7och de skall försäkra: »Våra händer har inte utgjutit detta blod, och våra ögon har ingenting sett. 8Herre, ge försoning åt ditt folk Israel, som du har befriat. Låt ingen skuld för oskyldigt blod belasta ditt folk Israel.« Så får de försoning för blodskulden. 9Du skall utplåna skulden för oskyldigt blod, du skall göra det som är rätt i Herrens ögon.

Familje- och straffrätt

10När du drar ut till strid mot dina fiender och Herren, din Gud, ger dem i ditt våld och du tar fångar, 11får du bland fångarna kanske se en vacker kvinna, som du förälskar dig i och vill gifta dig med. 12Då skall du ta henne hem till ditt hus, och där måste hon raka sitt huvud och klippa sina naglar 13och lägga av de kläder hon bar när hon tillfångatogs. Sedan skall hon bo i ditt hus och sörja sin far och mor i en månad, innan du får vara tillsammans med henne och äga henne, så att hon blir din hustru. 14Men om du tröttnar på henne skall du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar, inte behandla henne som en handelsvara, efter att ha lägrat henne.

15Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han inte älskar, och båda föder honom söner, både den han älskar och den han inte älskar, och hans förstfödde är son till den han inte älskar, 16får han inte vid fördelningen av arvet låta sonen till den han älskar få förstfödslorätten på bekostnad av sonen till den han inte älskar, den förstfödde. 17Mannen måste erkänna den förstfödde, sonen till den han inte älskar, och ge honom dubbla andelen av allt han äger. Det var honom han avlade först, honom tillkommer förstfödslorätten.

18Om en son är trotsig och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens när de tuktat honom, 19skall de ta honom med sig och föra honom till de äldste i staden, till hemstadens port. 20De skall säga till stadens äldste: »Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk och lyder oss inte, han bara festar och super.« 21Då skall alla männen i staden stena honom till döds. Du skall utrota det onda ur folket. Hela Israels folk skall känna fruktan när de får höra talas om detta.

22Om någon döms till döden för ett brott och avrättas och du hänger upp honom på en påle, 23får hans lik inte hänga kvar på pålen över natten. Du måste begrava honom samma dag, ty den som hängs upp är förbannad av Gud, och du får inte besudla det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom.