Bibel 2000 (B2000)
17

171Åt Herren, din Gud, skall du inte offra en tjur eller ett får som har något fel eller lyte, ty detta väcker Herrens, din Guds, avsky.

2Om det hos dig, i någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig, finns en man eller kvinna som gör det som är ont i Herrens, din Guds, ögon och bryter förbundet med honom, 3någon som mot min befallning tjänar andra gudar och tillber dem eller solen, månen och himlens hela härskara, 4och om detta kommer till dina öron, då skall du noga undersöka saken. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i Israel, 5skall mannen eller kvinnan som har begått denna ogärning föras ut till stadsporten och stenas till döds. 6För att någon skall straffas med döden måste två eller tre personer vittna; ingen får dödas på ett enda vittnesmål. 7Vittnena skall vara de första som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra efter dem. Du skall utrota det onda ur folket.

Den högsta domstolen

8Om det blir för svårt för dig att döma i dråpmål, egendomsmål eller misshandelsmål, vid rättsfall i dina städer, skall du bege dig upp till den plats som Herren, din Gud, skall välja ut 9och vända dig till de levitiska prästerna och till den domare som då kommer att finnas där. Du skall fråga dem, och de skall meddela dig domslutet. 10Sedan skall du handla enligt det besked som de har gett dig på den platsen, den som Herren skall välja ut. Du skall troget följa alla deras anvisningar. 11Anvisningarna de ger och domen de avkunnar skall du följa. Från det besked som de har gett dig får du inte vika av åt vare sig höger eller vänster.

12Men om någon är så förmäten att han handlar utan att lyssna till prästen som står i tjänst hos Herren, din Gud, eller till domaren, så skall den mannen dö. Du skall utrota det onda ur Israel. 13Hela folket skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen vara så förmäten.

Kungalagen

14När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig, tar det i besittning och bosätter dig där och sedan säger att du vill ha en kung över dig liksom alla folk omkring dig, 15då skall du göra till kung över dig den man som Herren, din Gud, väljer ut. En av dina landsmän skall du göra till kung över dig; du får inte ha en utlänning över dig, en som inte är din broder. 16Men han skall inte skaffa sig en mängd hästar; han får inte skicka sitt folk tillbaka till Egypten för att skaffa mängder av hästar. Herren har ju sagt till er: »Ni skall aldrig ta den vägen tillbaka igen.« 17Han skall inte skaffa sig en mängd hustrur och förledas till avfall av dem. Inte heller skall han skaffa sig en stor mängd silver och guld.

18När kungen har bestigit tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag, den lag som de levitiska prästerna har hand om. 19Han skall ha den hos sig och läsa i den så länge han lever, så att han lär sig att frukta Herren, sin Gud, och troget följer allt som står i denna lag, alla dessa stadgar. 20Då förhäver han sig inte över sina bröder och viker inte av från lagen åt vare sig höger eller vänster, och då skall han och hans ättlingar regera länge i Israel.

18

Prästernas rättigheter

181De levitiska prästerna, hela Levis stam, skall till skillnad från de andra israeliterna inte få någon andel eller egendom. De skall leva av Herrens eldoffer och hans egendom. 2Någon egendom bland sina bröder skall de inte ha. Herren är deras egendom, så som han har lovat dem.

3Detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av den som offrar ett slaktoffer, vare sig det är en tjur eller ett får: prästen skall ha bogen, käkarna och löpmagen. 4Det första av din säd, ditt vin och din olja liksom den första ullen från dina får skall du också ge åt honom. 5Ty honom har Herren, din Gud, valt ut bland alla dina stammar, för att han och hans efterkommande genom alla tider skall göra tjänst i Herrens namn.

6En levit som har vistats i en av dina städer någonstans i Israel skall närhelst han vill få komma till den plats som Herren väljer ut 7och göra tjänst i Herrens, sin Guds, namn liksom alla sina levitiska bröder som tjänar Herren. 8De skall alla ha samma andel att leva av [---].

Falska och sanna profeter

9När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig får du inte ta efter de skändligheter som folken där begår. 10Hos dig får det inte finnas någon som offrar sin son eller sin dotter på bålet, ingen spåman, teckentydare, svartkonstnär eller trollkarl, 11ingen som ägnar sig åt besvärjelser, som rådfrågar de dödas andar eller spådomsandar och söker vägledning hos de avlidna. 12Herren avskyr alla som gör detta, och det är sådana skändligheter som gör att Herren, din Gud, driver undan folken för dig. 13Du skall vara fläckfri inför Herren, din Gud.

14Dessa folk som du skall driva undan lyssnar till teckentydare och spåmän, men dig har Herren, din Gud, inte tillåtit att göra så. 15Herren, din Gud, skall låta en profet lik mig träda fram hos dig ur dina bröders led. Honom skall ni lyssna till. 16Det var om detta du bad Herren, din Gud, när ni var församlade vid Horeb. Du sade: »Jag vill inte höra Herrens, min Guds, röst igen, och denna väldiga eld vill jag inte mera se, ty då kommer jag att dö.« 17Då sade Herren till mig: »Vad de säger är riktigt. 18Jag skall låta en profet lik dig träda fram ur deras bröders led. Jag skall lägga mina ord i hans mun, och han skall förkunna för dem allt vad jag befaller honom. 19Men om någon inte lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt namn, skall jag utkräva vedergällning av den mannen. 20Och den profet som är så förmäten att han i mitt namn förkunnar något som jag inte har befallt honom att säga, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö.«

21Kanske tänker du: »Hur skall vi veta att ett budskap inte kommer från Herren?« 22När profeten har talat i Herrens namn men hans ord inte slår in och går i uppfyllelse, då kommer det budskapet inte från Herren. Det är profeten som i sin förmätenhet har förkunnat det. Låt dig inte skrämmas av honom.

19

Asylstäderna

191När Herren, din Gud, krossar folken i det land han vill ge dig och du fördriver dem och slår dig ner i deras städer och hus, 2skall du avskilja tre städer i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning. 3När du tagit reda på hur vägarna går skall du indela det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom i tre områden, så att varje dråpare har en stad att fly till.

4Detta är villkoret för att en dråpare skall få leva när han har flytt dit: har han dödat en annan oavsiktligt utan att förut ha hyst agg mot honom — 5som när någon går ut i skogen med en kamrat och fäller träd, och järnet lossnar från skaftet när han svingar yxan för att hugga och det träffar den andre och dödar honom — då skall han få leva om han flyr till en av dessa städer. 6Vägen dit får inte vara så lång att blodshämnaren, när han i vredesmod förföljer dråparen, kan hinna upp honom och slå ihjäl honom, trots att han inte förtjänar döden, eftersom han förut inte hade hyst agg mot den andre. 7Därför befaller jag dig att avskilja tre städer.

8Om Herren, din Gud, utvidgar ditt område enligt sitt edsvurna löfte till dina fäder och ger dig hela det land som han lovade dem, 9eftersom du troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig och älskar Herren, din Gud, och alltid vandrar hans vägar, då skall du utöver dessa tre städer avskilja ytterligare tre, 10så att inte oskyldigt blod flyter i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och du drar blodskuld över dig.

11Men om någon hyser agg mot en annan och lägger sig i bakhåll för honom och överfaller och slår ihjäl honom och sedan flyr till en av dessa städer, 12skall de äldste i hans hemstad låta hämta honom och utlämna honom till blodshämnaren. Han skall dö. 13Visa honom ingen förskoning, utan utplåna skulden för oskyldigt blod i Israel, så går det dig väl.

Lagar om gränsstenar och vittnesmål

14Du skall inte flytta din grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning.

15Ett enda vittne är inte nog för att fälla någon för brott eller förseelser, vilken synd det än gäller. För att en sak skall avgöras måste två eller tre personer vittna.

16Om ett illvilligt vittne kommer med falska anklagelser mot någon, 17skall de båda parterna i tvisten träda fram inför Herren, inför de präster och domare som då kommer att finnas. 18Domarna skall noga undersöka saken, och om vittnet är en lögnare som har vittnat falskt mot sin broder, 19skall ni göra detsamma med honom som han hade tänkt ut mot sin broder. Du skall utrota det onda ur folket. 20Alla andra skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen mer göra något så ont hos dig. 21Visa ingen förskoning: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand och fot för fot.