Bibel 2000 (B2000)
15

Det sjunde året: befrielse för skuldsatta och slavar

151Vart sjunde år skall du avskriva skulder. 2Så skall avskrivningen gå till: Var och en som har en fordran skall efterskänka vad han har att fordra, det som han har lånat en annan. Han får inte kräva sin broder och landsman när skuldavskrivning har kungjorts till Herrens ära. 3En utlänning får du kräva, men det som din broder är skyldig måste du efterskänka. 4Dock kommer det inte att finnas någon fattig hos dig då Herren välsignar dig i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och låta dig ta i besittning, 5om du bara lyssnar till Herren, din Gud, så att du troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig. 6När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig själv behöva låna, och du skall härska över många folk, men de skall aldrig härska över dig.

7Om det finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i någon av städerna i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla handen sluten för din fattige broder. 8Nej, du skall öppna din hand för honom och låta honom låna så mycket han behöver. 9Akta dig för den gemena tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder och vägrar låna honom något. Då klagar han över dig inför Herren, och du får en synd att svara för. 10Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger, ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör och allt du företar dig. 11Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

12Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du frige honom. 13När han friges och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt, 14utan du skall förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt honom. 15Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.

16Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus, därför att han håller av dig och din familj och har det bra hos dig, 17skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det gäller en slavinna.

18Du skall inte gräma dig över att du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer att välsigna dig i allt du gör.

Lag om förstfödda djur

19Allt förstfött av hankön som föds bland dina nötkreatur och din småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får inte klippa en förstfödd bagge. 20Varje år skall du och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud, på den plats som Herren väljer ut. 21Men ett djur som har något fel, hälta, blindhet eller något annat allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22Hemma i dina städer skall du äta det, och då får både orena och rena vara med, liksom när man äter gasell eller hjort. 23Men djurets blod får du inte förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.

16

De tre stora högtiderna

161Ge akt på månaden aviv och fira påsk till Herrens, din Guds, ära, ty en natt i månaden aviv förde Herren, din Gud, dig ut ur Egypten. 2Du skall offra ett påskoffer från fåren eller korna åt Herren, din Gud, på den plats som Herren väljer ut och där han vill låta sitt namn bo. 3Till det får du inte äta någonting syrat; i sju dagar skall du äta osyrat bröd, utsatthetens bröd — ty du drog ut ur Egypten i hast. Så skall du i hela ditt liv minnas den dag då du drog ut ur Egypten. 4Under sju dagar får ingen surdeg finnas någonstans i ditt land, och inget av det kött som du offrar den första dagens kväll får finnas kvar på morgonen. 5Du får inte offra påskoffret i vilken som helst av de städer som Herren, din Gud, ger dig, 6utan du skall gå till den plats som Herren, din Gud, väljer ut och där han vill låta sitt namn bo. Där skall du offra påskoffret på kvällen, när solen går ner, den stund då du drog ut ur Egypten. 7Du skall laga till det och äta det på den plats som Herren, din Gud, väljer ut, och på morgonen skall du vända hem. 8I sex dagar skall du äta osyrat bröd, och den sjunde är det en högtidssamling till Herrens, din Guds, ära. Då skall du inte utföra något arbete.

9Därefter skall du låta det gå sju veckor. Från det att säden börjar skäras skall du låta det gå sju veckor, 10och sedan skall du fira veckohögtiden till Herrens, din Guds, ära med frivilliga offergåvor, så stora som du frivilligt kan ge, allt efter vad Herren, din Gud, välsignar dig med. 11På den plats som Herren, din Gud, väljer ut och där han vill låta sitt namn bo skall du glädja dig inför Herren, din Gud, tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna i dina städer samt invandrarna, de faderlösa och änkorna som du har hos dig. 12Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten, och följ troget dessa stadgar.

13Lövhyddefesten skall du fira i sju dagar, när du har samlat in vad du fått från din tröskplats och din vinpress. 14Gläd dig under din fest tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna, de faderlösa och änkorna i dina städer. 15I sju dagar skall du hålla fest till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Ty Herren, din Gud, skall välsigna dig och hela din skörd och allt ditt arbete, och du skall bara glädja dig.

16Tre gånger om året skall alla män hos dig träda fram inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut: vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddefesten. Ingen skall träda fram inför Herren med tomma händer, 17utan var och en skall ge vad han kan, allt efter den välsignelse som Herren, din Gud, har gett dig.

Regler för domare

18Inom dina stammar skall du tillsätta domare med biträden i alla städer som Herren, din Gud, ger dig, och de skall skipa rätt åt folket med rättvisa domar. 19Du skall inte vränga rätten och inte vara partisk. Du skall inte ta mutor, ty mutor gör den vise blind och fördärvar saken för den som har rätt. 20Det rätta, endast det rätta, skall vara din strävan. Då får du leva och ta i besittning det land som Herren, din Gud, vill ge dig.

Regler för gudstjänstens renhet

21Du skall inte resa någon asherapåle eller något annat föremål av trä invid Herrens, din Guds, altare, som du skall bygga, 22och du skall inte ställa upp någon stenstod. Sådant hatar Herren, din Gud.

17

171Åt Herren, din Gud, skall du inte offra en tjur eller ett får som har något fel eller lyte, ty detta väcker Herrens, din Guds, avsky.

2Om det hos dig, i någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig, finns en man eller kvinna som gör det som är ont i Herrens, din Guds, ögon och bryter förbundet med honom, 3någon som mot min befallning tjänar andra gudar och tillber dem eller solen, månen och himlens hela härskara, 4och om detta kommer till dina öron, då skall du noga undersöka saken. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i Israel, 5skall mannen eller kvinnan som har begått denna ogärning föras ut till stadsporten och stenas till döds. 6För att någon skall straffas med döden måste två eller tre personer vittna; ingen får dödas på ett enda vittnesmål. 7Vittnena skall vara de första som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra efter dem. Du skall utrota det onda ur folket.

Den högsta domstolen

8Om det blir för svårt för dig att döma i dråpmål, egendomsmål eller misshandelsmål, vid rättsfall i dina städer, skall du bege dig upp till den plats som Herren, din Gud, skall välja ut 9och vända dig till de levitiska prästerna och till den domare som då kommer att finnas där. Du skall fråga dem, och de skall meddela dig domslutet. 10Sedan skall du handla enligt det besked som de har gett dig på den platsen, den som Herren skall välja ut. Du skall troget följa alla deras anvisningar. 11Anvisningarna de ger och domen de avkunnar skall du följa. Från det besked som de har gett dig får du inte vika av åt vare sig höger eller vänster.

12Men om någon är så förmäten att han handlar utan att lyssna till prästen som står i tjänst hos Herren, din Gud, eller till domaren, så skall den mannen dö. Du skall utrota det onda ur Israel. 13Hela folket skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen vara så förmäten.

Kungalagen

14När du kommer till det land som Herren, din Gud, vill ge dig, tar det i besittning och bosätter dig där och sedan säger att du vill ha en kung över dig liksom alla folk omkring dig, 15då skall du göra till kung över dig den man som Herren, din Gud, väljer ut. En av dina landsmän skall du göra till kung över dig; du får inte ha en utlänning över dig, en som inte är din broder. 16Men han skall inte skaffa sig en mängd hästar; han får inte skicka sitt folk tillbaka till Egypten för att skaffa mängder av hästar. Herren har ju sagt till er: »Ni skall aldrig ta den vägen tillbaka igen.« 17Han skall inte skaffa sig en mängd hustrur och förledas till avfall av dem. Inte heller skall han skaffa sig en stor mängd silver och guld.

18När kungen har bestigit tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag, den lag som de levitiska prästerna har hand om. 19Han skall ha den hos sig och läsa i den så länge han lever, så att han lär sig att frukta Herren, sin Gud, och troget följer allt som står i denna lag, alla dessa stadgar. 20Då förhäver han sig inte över sina bröder och viker inte av från lagen åt vare sig höger eller vänster, och då skall han och hans ättlingar regera länge i Israel.