Bibel 2000 (B2000)
15

Det sjunde året: befrielse för skuldsatta och slavar

151Vart sjunde år skall du avskriva skulder. 2Så skall avskrivningen gå till: Var och en som har en fordran skall efterskänka vad han har att fordra, det som han har lånat en annan. Han får inte kräva sin broder och landsman när skuldavskrivning har kungjorts till Herrens ära. 3En utlänning får du kräva, men det som din broder är skyldig måste du efterskänka. 4Dock kommer det inte att finnas någon fattig hos dig då Herren välsignar dig i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och låta dig ta i besittning, 5om du bara lyssnar till Herren, din Gud, så att du troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig. 6När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig själv behöva låna, och du skall härska över många folk, men de skall aldrig härska över dig.

7Om det finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i någon av städerna i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla handen sluten för din fattige broder. 8Nej, du skall öppna din hand för honom och låta honom låna så mycket han behöver. 9Akta dig för den gemena tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder och vägrar låna honom något. Då klagar han över dig inför Herren, och du får en synd att svara för. 10Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger, ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör och allt du företar dig. 11Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

12Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du frige honom. 13När han friges och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt, 14utan du skall förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt honom. 15Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.

16Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus, därför att han håller av dig och din familj och har det bra hos dig, 17skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det gäller en slavinna.

18Du skall inte gräma dig över att du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer att välsigna dig i allt du gör.

Lag om förstfödda djur

19Allt förstfött av hankön som föds bland dina nötkreatur och din småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får inte klippa en förstfödd bagge. 20Varje år skall du och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud, på den plats som Herren väljer ut. 21Men ett djur som har något fel, hälta, blindhet eller något annat allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22Hemma i dina städer skall du äta det, och då får både orena och rena vara med, liksom när man äter gasell eller hjort. 23Men djurets blod får du inte förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.