Bibel 2000 (B2000)
13

131Om en profet eller drömskådare träder fram hos dig, utlovar ett tecken eller under 2och vill övertala dig att tjäna andra gudar, som du inte känner, och om detta tecken eller under inträffar, 3skall du inte lyssna till vad en sådan profet eller drömskådare säger, ty Herren, er Gud, vill sätta er på prov för att se om ni verkligen älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och med hela er själ. 4Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, honom skall ni lyda, honom skall ni tjäna och hålla er till. 5Men profeten eller drömskådaren skall dödas, eftersom han manade till trolöshet mot Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten och befriat er ur slavlägret. Han ville locka dig bort från den väg som Herren, din Gud, har befallt dig att gå. Du skall utrota det onda ur folket.

6Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, 7sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, 8då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte 9utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt. 10Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. 11Hela Israels folk skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen göra något så ont hos dig.

12Skulle du om någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig att bo i få höra 13att ondsinta män ur ditt folk har förlett invånarna och övertalat dem att tjäna andra gudar, som du inte känner, 14skall du noga undersöka detta, göra efterforskningar och anställa förhör. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i ditt folk 15skall du hugga ner stadens invånare med svärd, du skall viga staden och alla som finns där åt förintelse. Också djuren skall huggas ner. 16Samla på torget allt du tar som byte, och bränn staden och allt byte som ett heloffer åt Herren, din Gud. Den skall förbli en ruinhög för all framtid och får aldrig byggas upp igen. 17Ingenting som har vigts åt förintelse får bli kvar i din ägo. Så stillas Herrens glödande vrede, han förbarmar sig över dig och gör dig i sin barmhärtighet till ett talrikt folk, så som han med ed lovade dina fäder, 18därför att du lyssnar till Herren, din Gud, håller alla hans bud, som jag i dag ger dig, och gör det som är rätt i Herrens, din Guds, ögon.

14

Förbjudna sorgeriter

141Ni är barn till Herren, er Gud. Ni skall inte sörja de döda genom att rista er blodiga eller raka er på huvudet. 2Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud, och dig har Herren utvalt att vara hans dyrbara egendom framför alla andra folk på jorden.

Rena och orena djur

3Du skall inte äta något avskyvärt. 4Detta är de fyrfotadjur ni får äta: oxe, får och get, 5dovhjort, gasell och rådjur, stenget, vildoxe, antilop, vildfår 6och alla andra djur som har helt tvekluvna klövar och som idisslar — de djuren får ni äta. 7Men dessa får ni inte äta, fast de idisslar eller har tudelade klövar: kamelen, haren och klippgrävlingen, ty de idisslar men har inga klövar, de skall vara orena för er, 8samt svinet, ty det har visserligen helt kluvna klövar men idisslar inte, det skall vara orent för er. Av deras kött får ni inte äta, och deras döda kroppar får ni inte vidröra.

9Detta är vad ni får äta av allt som lever i vatten: allt som har fenor och fjäll får ni äta. 10Men ni får inte äta något som saknar fenor eller fjäll, det skall vara orent för er.

11Ni får äta alla rena fåglar, 12men dessa får ni inte äta: örnen, lammgamen, grågamen, 13gladan, falkar av alla arter, 14korpar av alla arter, 15berguven, jordugglan, hornugglan och hökar av alla arter, 16kattugglan, tornugglan, minervaugglan, 17pelikanen, smutsgamen, fiskuven, 18hägern, pipare av alla arter, härfågeln och fladdermusen.

19Alla bevingade smådjur skall vara orena för er, de får inte ätas. 20Men alla rena djur med vingar får ni äta.

21Ni skall inte äta ett självdött djur. Ge det att äta till invandraren i dina städer eller sälj det till en utlänning. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren, din Gud.

Du skall inte koka en killing i moderns mjölk.

Regler för tiondet

22Du skall lägga undan tionde av allt du skördar, av vad åkern årligen ger. 23Detta skall du äta inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut och där han vill låta sitt namn bo: tiondet av din säd, ditt vin och din olja, likaså kornas och fårens förstfödda. Så lär du dig att alltid frukta Herren, din Gud. 24Men om vägen är för lång, så att du inte orkar bära med dig det som Herren, din Gud, har välsignat dig med, därför att du bor för långt från den plats som Herren, din Gud, väljer ut till hemvist för sitt namn, 25skall du sälja allt och bära pengarna i en pung till den plats som Herren, din Gud, väljer ut. 26Där kan du köpa vad du önskar — kor och får, vin och öl, allt du vill ha. Håll sedan måltid där inför Herren, din Gud, och gläd dig tillsammans med din familj. 27Och leviterna i dina städer får du inte försumma, eftersom de till skillnad från dig inte har fått någon andel eller egendom.

28Vart tredje år skall du ta allt tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det där. 29Leviterna, som till skillnad från dig inte har fått någon andel eller egendom, liksom invandrarna, de faderlösa och änkorna som bor i dina städer, skall då få komma och äta sig mätta. Då skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt vad du företar dig.

15

Det sjunde året: befrielse för skuldsatta och slavar

151Vart sjunde år skall du avskriva skulder. 2Så skall avskrivningen gå till: Var och en som har en fordran skall efterskänka vad han har att fordra, det som han har lånat en annan. Han får inte kräva sin broder och landsman när skuldavskrivning har kungjorts till Herrens ära. 3En utlänning får du kräva, men det som din broder är skyldig måste du efterskänka. 4Dock kommer det inte att finnas någon fattig hos dig då Herren välsignar dig i det land som Herren, din Gud, vill göra till din egendom och låta dig ta i besittning, 5om du bara lyssnar till Herren, din Gud, så att du troget följer hela denna lag som jag i dag ger dig. 6När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig själv behöva låna, och du skall härska över många folk, men de skall aldrig härska över dig.

7Om det finns någon fattig hos dig, en av dina landsmän, i någon av städerna i det land som Herren, din Gud, vill ge dig, skall du inte vara hårdhjärtad och hålla handen sluten för din fattige broder. 8Nej, du skall öppna din hand för honom och låta honom låna så mycket han behöver. 9Akta dig för den gemena tanken att det sjunde året, avskrivningsåret, närmar sig, så att du ser med oginhet på din fattige broder och vägrar låna honom något. Då klagar han över dig inför Herren, och du får en synd att svara för. 10Ge honom villigt, utan att gräma dig över att du ger, ty för detta skall Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör och allt du företar dig. 11Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

12Om en landsman, en hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig, skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall du frige honom. 13När han friges och lämnar dig skall du inte låta honom gå tomhänt, 14utan du skall förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla, din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt honom. 15Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig. Därför ger jag dig i dag denna befallning.

16Men om slaven säger att han inte vill lämna ditt hus, därför att han håller av dig och din familj och har det bra hos dig, 17skall du ta en syl och sticka den genom hans öra in i dörren. Sedan skall han vara din slav för alltid. På samma sätt skall du göra om det gäller en slavinna.

18Du skall inte gräma dig över att du måste låta slaven lämna dig, ty du har under sex år tjänat in en dubbel dagsverkarlön på det arbete han har gjort åt dig. Och Herren, din Gud, kommer att välsigna dig i allt du gör.

Lag om förstfödda djur

19Allt förstfött av hankön som föds bland dina nötkreatur och din småboskap skall du helga åt Herren, din Gud. Du får inte ta en förstfödd tjurkalv till arbete, och du får inte klippa en förstfödd bagge. 20Varje år skall du och din familj äta sådana djur inför Herren, din Gud, på den plats som Herren väljer ut. 21Men ett djur som har något fel, hälta, blindhet eller något annat allvarligt fel, får du inte offra åt Herren, din Gud. 22Hemma i dina städer skall du äta det, och då får både orena och rena vara med, liksom när man äter gasell eller hjort. 23Men djurets blod får du inte förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.