Bibel 2000 (B2000)
10

101Då sade Herren till mig: »Hugg ut två stentavlor, likadana som de förra, och gå upp till mig på berget. Du skall också göra en ark av trä. 2På tavlorna skall jag skriva samma ord som på de tavlor du förut slog sönder, och sedan skall du lägga dem i arken.« 3Jag gjorde en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och jag tog med mig de båda tavlorna upp på berget. 4På dessa tavlor skrev han detsamma som förra gången, de tio budorden, som Herren förkunnade för er ur elden, när ni var församlade vid berget. Herren gav dem till mig, 5och jag gick ner från berget. I arken jag hade gjort lade jag tavlorna, så som Herren hade befallt mig, och där låg de sedan kvar.

6Israeliterna bröt upp från Beerot Bene-Jaakan och gick till Mosera. Där dog Aron, och där blev han begravd. Hans son Elasar blev präst efter honom. 7De bröt upp därifrån och gick till Gudgoda och från Gudgoda vidare till Jotvata, en trakt med många bäckar.

8Vid samma tid avdelade Herren Levis stam att bära Herrens förbundsark, att stå inför Herren som hans tjänare och att välsigna i hans namn, så som ännu sker. 9Till skillnad från sina bröder har de därför inte fått någon andel eller egendom. Herren är deras egendom, så som Herren, din Gud, har lovat dem.

10Jag stannade kvar på berget lika länge som förut, i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Herren lyssnade till mig även denna gång, ty han ville inte låta dig gå under. 11Herren sade till mig: »Ställ dig i spetsen för folket och låt dem bryta upp för att ta i besittning det land jag med ed har lovat deras fäder att ge dem.«

Älska Herren och håll hans bud

12Och nu, Israel, vad begär Herren, din Gud, av dig? Bara att du fruktar Herren, din Gud, så att du alltid vandrar hans vägar, älskar honom och tjänar Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ 13och håller Herrens bud och hans stadgar, som jag i dag ger dig, allt till gagn för dig själv. 14Himlen, himlarnas himmel, tillhör ju Herren, din Gud, liksom jorden och allt vad den rymmer. 15Ändå var det bara dina fäder Herren fäste sig vid och fattade kärlek till. Han har gjort er, deras efterkommande, till sina utvalda bland alla folk, och det är ni än i dag. 16Skär därför bort era hjärtans förhud och sluta upp att vara så styvnackade. 17Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store Gud och fruktansvärde hjälte som aldrig är partisk och inte kan mutas, 18som ger den faderlöse och änkan deras rätt och som älskar invandraren och ger honom mat och kläder. 19Även ni skall visa invandraren kärlek, ty ni har själva varit invandrare i Egypten. 20Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, honom skall du hålla dig till, och vid hans namn skall du svära. 21Han är din stolthet, han är din Gud. Du har själv blivit vittne till dessa stora och överväldigande gärningar som han har utfört för dig. 22Sjuttio var dina fäder när de kom till Egypten, men nu har Herren, din Gud, gjort er lika talrika som stjärnorna på himlen.

11

111Därför skall du älska Herren, din Gud, och alltid rätta dig efter vad han befallt, hans stadgar, lagar och bud.

2Nu skall ni veta att jag inte talar till era barn, ty de känner inte till och har inte erfarit Herrens, er Guds, fostran och hans storhet, hans starka hand och lyftade arm. 3De har inte sett de tecken och storverk som han gjorde bland egypterna, mot farao, den egyptiske kungen, och hela hans land, 4inte heller vad han gjorde med den egyptiska hären, dess hästar och stridsvagnar, hur han lät Sävhavets vatten välla in över dem när de förföljde er — Herren gjorde slut på dem för alltid. 5De har inte sett vad han gjorde med er i öknen, innan ni kom hit, 6eller vad han gjorde med Datan och Aviram, sönerna till Rubens son Eliav, hur jorden öppnade sitt gap och slukade dem och deras familjer och tält och varje levande varelse i deras följe — och detta skedde mitt bland alla israeliterna. 7Det är ni som med egna ögon har sett den väldiga gärning som Herren har utfört. 8Följ därför hela den lag som jag i dag ger er. Då får ni styrka att inta det land som ni går över till och skall ta i besittning, 9och då får ni leva länge på den mark som Herren med ed har lovat att ge era fäder och deras efterkommande, ett land som flödar av mjölk och honung.

10Landet som ni skall komma till och ta i besittning liknar inte Egypten, det land som ni drog ut ur, där du måste gå och vattna den säd du sått, liksom i en köksträdgård. 11Nej, det land som ni går över till och skall ta i besittning är ett land där berg och dalar vattnas av himlens regn. 12Det är ett land som Herren, din Gud, vårdar sig om; Herrens, din Guds, ögon vakar ständigt över det, från årets början till årets slut.

13Om ni lyder mina bud, som jag i dag ger er, så att ni älskar Herren, er Gud, och tjänar honom av hela ert hjärta och med hela er själ, 14då skall jag ge ert land regn i rätt tid, både höstregn och vårregn, och du skall få skörda din säd, ditt vin och din olja. 15Jag skall låta din boskap ha gräs att beta, och du skall få äta dig mätt. 16Men akta er så att ni inte låter er dåras och avfaller, tjänar andra gudar och tillber dem. 17Då vredgas Herren på er och stänger till himlen, så att inget regn faller och marken inte ger någon gröda, och då utplånas ni snart från det rika land som Herren vill ge er.

18Dessa mina ord skall ni ta till er och lägga på hjärtat. Ni skall binda dem som ett tecken kring er arm, och de skall vara ett kännemärke på er panna. 19Lär ut dem till era barn genom att tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. 20Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar. 21Då kommer ni och era ättlingar att få leva länge i det land som Herren med ed lovade att ge era fäder, lika länge som himlen välver sig över jorden.

22Om ni troget följer hela denna lag som jag ger er, om ni älskar Herren, er Gud, alltid vandrar hans vägar och håller er till honom, 23skall Herren driva undan alla dessa folk för er; ni kommer att fördriva folk som är större och mäktigare än ni själva. 24Varje fotsbredd mark ni trampar skall bli er. Från öknen och Libanon, från floden, floden Eufrat, ända till havet i väster skall ert område sträcka sig. 25Ingen kommer att kunna hålla stånd mot er. Herren, er Gud, skall sprida skräck och fruktan för er över hela det land ni beträder, så som han har lovat er.

Välsignelse och förbannelse

26Se, jag ställer er i dag inför välsignelse och förbannelse: 27välsignelse om ni lyder Herrens, er Guds, bud, som jag i dag ger er, 28förbannelse om ni inte lyder Herrens, er Guds, bud utan lämnar den väg jag i dag befaller er att gå och i stället följer andra gudar, som ni inte känner.

29När Herren, din Gud, för dig in i det land som du skall ta i besittning skall du uttala välsignelsen på Gerisimberget och förbannelsen på Evalberget. 30Dessa berg ligger på andra sidan Jordan bortom Västvägen i det land som tillhör kanaaneerna, de som bor i Jordandalen, nära Gilgal, invid Orakellunden.

31Ni skall nu gå över Jordan för att komma till det land som Herren, er Gud, vill ge er, och ta det i besittning. När ni intar det och bosätter er där 32skall ni troget följa alla de stadgar och föreskrifter som jag i dag ger er.

12

En enda plats för gudstjänsten

121Detta är de stadgar och föreskrifter som ni troget skall följa i det land som Herren, dina fäders Gud, har gett dig att ta i besittning. Följ dem så länge ni lever på jorden.

2Förstör alla de platser där folken ni fördriver har dyrkat sina gudar, på höga berg och kullar och under alla grönskande träd. 3Bryt ner deras altaren, krossa deras stenstoder, bränn deras asherapålar och hugg sönder deras gudabilder — utplåna deras namn från dessa platser.

4När ni dyrkar Herren, er Gud, skall ni inte göra som de 5utan uppsöka den plats som Herren, er Gud, väljer ut hos någon av era stammar och gör till hemvist för sitt namn, där det skall bo. Dit skall du gå, 6och dit skall ni föra era brännoffer och slaktoffer, era tionden och offergärder, era löftesoffer och frivilliga offer liksom kornas och fårens förstfödda. 7Håll måltid där inför Herren, er Gud, och gläd er tillsammans med era familjer över allt vad era mödor gett, över Herrens, din Guds, välsignelse.

8Ni skall inte göra som vi gör här i dag, när var och en gör som han vill. 9Ni har ju ännu inte nått fram och kommit till ro i det land som Herren, din Gud, vill ge dig. 10När ni har gått över Jordan och slagit er ner i det land som Herren, er Gud, vill göra till ert, och när ni har fått ro för alla fiender runt omkring och lever tryggt, 11skall Herren, er Gud, välja ut en plats där han vill låta sitt namn bo. Dit skall ni föra allt jag ålägger er: era brännoffer och slaktoffer, era tionden och offergärder, liksom alla de utvalda löftesoffer ni vill ge åt Herren. 12Där skall ni glädja er inför Herren, er Gud, tillsammans med era söner och döttrar, slavar och slavinnor, liksom med leviterna i era städer, som till skillnad från er inte har fått någon andel eller egendom.

13Akta dig för att offra dina brännoffer på vilken plats som helst. 14Bara på den plats som Herren, din Gud, väljer ut hos en av dina stammar får du offra dina brännoffer, och där skall du utföra allt vad jag ålägger dig.

15Däremot får du i alla dina städer slakta och äta kött, så mycket du vill, allt efter vad Herren, din Gud, välsignar dig med. Då får både orena och rena äta, liksom när man äter gasell eller hjort. 16Men blodet får du inte förtära. Du skall hälla ut det på marken som vatten.

17I städerna ute i landet är det inte tillåtet för dig att äta det tionde du tar från din säd, ditt vin och din olja eller kornas och fårens förstfödda, inte heller något av de löftesoffer du har lovat att ge eller dina frivilliga offer och dina offergärder. 18Det är inför Herren, din Gud, på den plats som Herren, din Gud, väljer ut, som du skall äta detta tillsammans med din son och din dotter, din slav och din slavinna, liksom med leviterna i dina städer, och du skall glädja dig inför Herren, din Gud, över allt vad dina mödor gett. 19Så länge du lever i ditt land skall du akta dig för att försumma leviterna.

20När Herren, din Gud, utvidgar ditt område, så som han har lovat dig, och du får lust att äta kött och säger: »Jag vill ha kött«, då får du äta så mycket du vill. 21Om du har långt till den plats som Herren, din Gud, väljer ut till hemvist för sitt namn, kan du i enlighet med mina befallningar slakta kor och får som Herren har gett dig och äta så mycket du vill av köttet i dina städer. 22Du får äta det så som man äter gasell eller hjort; både orena och rena får äta det. 23Men håll orubbligt fast vid att inte förtära blodet. Blodet är livet, och du får inte äta livet tillsammans med köttet. 24Ät det inte, häll ut det på marken som vatten. 25Ät det inte, så går det väl för dig och dina efterkommande, därför att du gör det som är rätt i Herrens ögon.

26Men de heliga gåvor som du skall ge och dina löftesoffer skall du ta med dig till den plats som Herren väljer ut. 27Dina brännoffer, köttet såväl som blodet, skall du offra på Herrens, din Guds, altare. Blodet från dina slaktoffer skall hällas ut över Herrens, din Guds, altare, men köttet får du själv äta.

28Lyd noga alla dessa föreskrifter som jag ger dig, så går det alltid väl för dig och dina efterkommande, därför att du gör det som är rätt och riktigt i Herrens, din Guds, ögon.

Varning för avgudadyrkan

29När Herren, din Gud, krossar de folk du kommer till och driver undan dem för dig, och när du fördriver dem och slår dig ner i deras land, 30skall du akta dig för att gå efter dem i fällan sedan de själva har gått under och för att söka dig till deras gudar och säga: »Hur gjorde dessa folk när de dyrkade sina gudar? Så vill jag också göra.« 31Du skall inte göra som de när du dyrkar Herren, din Gud, ty allt som Herren avskyr och hatar gjorde de till sina gudars ära. De offrade till och med sina söner och döttrar i eld åt sina gudar.

32Alla de föreskrifter som jag ger er skall ni troget följa. Lägg inte till något och dra inte ifrån något.