19119:1 I en »västlig« läsart lyder versens första mening: »Då Paulus enligt sin plan ville resa till Jerusalem sade den heliga anden till honom att återvända till Asien, och efter att ha rest genom inlandet kom han till Efesos.« Text.Medan Apollos var i Korinth kom Paulus efter sin resa genom inlandet till Efesos. Där träffade han några lärjungar 2
Apg 2:38+
och frågade dem om de hade fått helig ande när de kom till tro. De svarade: »Vi har inte ens hört att det finns någon helig ande.« – 3
»Vilket dop blev ni då döpta med?« frågade Paulus, och de svarade: »Johannes-dopet.« 4Paulus sade: »Johannes dop var ett omvändelsedop, och han uppmanade folket att tro på den som skulle komma efter honom, det vill säga Jesus.« 5Då lät de döpa sig i herren Jesu namn. 6
8:17
Och när Paulus lade sina händer på dem kom den heliga anden över dem, och de talade med tungor och profeterade. 7Tillsammans var det väl tolv män.
8I synagogan talade Paulus under tre månader öppet och fritt och sökte övertyga dem om Guds rike. 919:9 Vägen Se not till 9:2.19:9 Tyrannos föreläsningssal Man känner varken till lokalen eller Tyrannos (ägaren eller någon filosof?). – En »västlig« läsart tillägger att Paulus brukade tala »från den femte till den tionde timmen«. Text.Men en del var oemottagliga och ville inte tro utan smädade Vägen inför alla de närvarande. Då vände han dem ryggen och höll också sina lärjungar därifrån. I stället talade han dagligen i Tyrannos föreläsningssal. 1019:10 Asien.Detta pågick i två års tid, så att alla i Asien, både judar och greker, fick höra ordet om Herren.
11
Apg 14:3
Gud gjorde märkliga under genom Paulus; 12
man tog till och med dukar och plagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka, och då blev de kvitt sina sjukdomar, och de onda andarna lämnade dem.
1319:13 judiska andeutdrivare Urkristendomen delade sin tro på demoner med samtida folktro inom både judendomen och andra religioner; jfr 13:6; Matt 12:27 med par. Namn och besvärjelser som ansågs ha magisk kraft lånades fritt från olika håll under tidens allmänna religionsblandning.Några kringvandrande judiska andeutdrivare tog sig också för att uttala herren Jesu namn över sådana som hade onda andar. De sade: »Jag besvär er vid den Jesus som Paulus förkunnar.« 1419:14 Skeuas Ingen judisk överstepräst med detta namn är känd. I en »västlig« läsart kallas mannen bara präst; Text.Så gjorde sju söner till en viss Skeuas, en judisk överstepräst. 15Men den onda anden svarade dem: »Jesus känner jag till, och vem Paulus är vet jag, men vilka är ni?« 16Och mannen som hade den onda anden i sig for på dem, övermannade dem alla och tilltygade dem så illa att de måste fly ut ur huset, nakna och blodiga. 17Detta blev känt i hela Efesos bland både judar och greker, och alla greps av fruktan, och herren Jesu namn blev ärat. 18Många som hade blivit troende kom och bekände öppet vad de hade ägnat sig åt, 1919:19 sina böcker Kataloger över besvärjelseformler och liknande.19:19 silverdrachmer Mynt och vikt.och åtskilliga av dem som bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man beräknade deras värde och kom fram till 50 000 silverdrachmer. 20
Så fick ordet genom Herrens kraft ökad framgång och styrka.
21
Rom 1:10–13+
19:21 bestämde sig Paulus Eller »beslöt sig Paulus under Andens ledning«. Den grekiska texten klargör inte om beslutet fattades av Paulus ensam, »i hans ande«, eller med gudomlig medverkan.19:21 över Makedonien och Achaia Resan skulle gå landvägen runt Egeiska havet, sedan sjövägen till Syrien. På sistnämnda punkt ändrades planen (20:3).19:21 fara till Jerusalem: »Och sedan … besöka Rom« Romarbrevet skrevs med denna resplan som förutsättning (Rom 15:23–29), troligen i samband med uppehållet i Grekland (20:2 f.). Under vistelsen i Efesos brevväxlade Paulus med församlingen i Korinth. I 1 Kor 16:3–9 nämns den planerade resan till Jerusalem.Efter alla dessa händelser bestämde sig Paulus för att över Makedonien och Achaia fara till Jerusalem: »Och sedan jag varit där måste jag också besöka Rom«, sade han. 2219:22 två av sina medhjälpare Beträffande Timotheos se 16:1 med not. Erastos är okänd, men namnet förekommer också i Rom 16:23 och 2 Tim 4:20.Emellertid sände han två av sina medhjälpare, Timotheos och Erastos, till Makedonien och stannade själv kvar en tid i Asien.
23Men just vid den tiden blev det ett allvarligt upplopp med anledning av Vägen. 2419:24 artemistempel av silver Artemis var en grekisk jaktgudinna men fick i Främre orienten drag av Ashera eller Astarte. Hennes tempel i Efesos räknades som ett av världens sju underverk. Antika texter bekräftar att man gjorde miniatyrer av det och av gudinnans bild.En silversmed som hette Demetrios tillverkade artemistempel av silver och skaffade därmed hantverkarna avsevärda inkomster. 25Nu kallade han samman dem och andra som hade samma slags sysselsättning och sade: »Ni vet att vi har den här verksamheten att tacka för vårt välstånd. 26
Jer 10:3
Vish 14:8
Men nu både ser och hör ni att den där Paulus har fått en mängd människor att ändra sig, inte bara här i Efesos utan i nästan hela Asien, när han säger att gudar som vi gör med våra händer inte är några gudar. 27Det är inte bara vårt hantverk som riskerar att få dåligt rykte, vi kan också befara att vår höga gudinna Artemis tempel mister sitt anseende och att hon själv blir berövad sin storhet, hon som hela Asien, ja hela världen, dyrkar.«
28Vid dessa ord blev de ursinniga och började ropa: »Stor är den efesiska Artemis!« 2919:29 teatern Friluftsanläggning av grekisk typ. Tämligen välbevarade ruiner återstår. Den rymde ca 25 000 personer.19:29 Gaius och Aristarchos Jfr 20:4 med not.Hela staden råkade i uppror, och från alla håll rusade folk till teatern, och man släpade med sig Gaius och Aristarchos, två makedonier som var reskamrater till Paulus. 30Paulus ville då gå in och tala till folket men hindrades av lärjungarna. 3119:31 Några i provinsrådet Troligen avses inhemska ämbetsmän som bl.a. ansvarade för kejsarkulten.Några i provinsrådet som var hans vänner skickade också bud till honom att inte visa sig i teatern. 3219:32 Mötet Meningen tycks vara att sammankomsten var en folkförsamling, fast improviserad och oordnad (v. 40), inte ett upplopp.Där ropade alla i munnen på varandra. Mötet var förvirrat, och de flesta visste inte varför de hade kommit dit. 3319:33 satte Alexandros in i saken när judarna skickade fram honom Eller »drog slutsatsen att det gällde Alexandros, eftersom judarna knuffade fram honom«. Grundtexten klargör inte om Alexandros hörde till de kristna eller till judarna. Han är även i övrigt okänd.Men några ur hopen satte Alexandros in i saken när judarna skickade fram honom. Han ville hålla ett försvarstal och gav tecken till tystnad. 34Men när man upptäckte att han var jude började alla på en gång ropa: »Stor är den efesiska Artemis!« och höll på så i ett par timmar.
3519:35 stenen från himlen Ordagrant »det från himlen fallna«. Det kan vara fråga om en meteorit; möjligen avses en legend om gudinnans staty.Stadens sekreterare fick folkmassan att lugna sig och sade: »Efesier, finns det någon människa som inte vet att staden Efesos vårdar den höga Artemis tempel och stenen från himlen? 36Ingen har förnekat detta, och därför skall ni hålla er lugna och inte göra något överilat. 37Männen som ni har fört hit har varken skändat vårt tempel eller hädat vår gudinna. 38Om Demetrios och hans hantverkare vill föra talan mot någon, så finns det en domstol som sammanträder, och det finns ståthållare. Där kan folk anklaga varandra. 39Men är det något mer ni yrkar på får det avgöras av den lagliga folkförsamlingen. 40Efter vad som har hänt här i dag riskerar vi att anklagas för uppror, eftersom vi inte har något att anföra till försvar för denna oordnade sammankomst.« Med de orden fick han mötet att skingras.