FÖLJESKRIVELSER TILL BOKEN (1:1–2:18)
Ett brev om tempelinvigningsfesten
111:1 Judarna i Jerusalem … hälsar sina judiska bröder Andra Mackabeerboken är inte en fortsättning av den första utan en parallell skildring; Berättande skrifter. Bokens kärna (kap. 3–15) inleds med ett företal (2:19–32) av en för oss okänd författare, som förkortat och bearbetat ett tidigare verk (se 2:23 med not). De två dokument som nu inleder boken (1:1–2:18) har troligen lagts till i efterhand, ovisst när, av ytterligare en bearbetare. Han kan också ha gjort ingrepp i huvudtexten. Det första dokumentet (1:1–10) är sannolikt ett autentiskt brev, skrivet på 120-talet f.Kr. Det andra dokumentet inleds i v. 10 (se not).Judarna i Jerusalem och i Judeen hälsar sina judiska bröder i Egypten och önskar er fred och välgång. 2
3~Mos 26:42
Luk 1:72–75
Må Gud vara god mot er och minnas det förbund han slöt med sina trogna tjänare Abraham, Isak och Jakob. 3Må han ge er alla ett gudfruktigt sinnelag, så att ni gör hans vilja helhjärtat och villigt, 4
må han öppna era hjärtan för sin lag och sina bud. Må han skapa fred 5och höra era böner, må han stilla sin vrede mot er och inte överge er i nödens tid.
6Vi är nu samlade här till förbön för er. 7
1:7 Demetrios Demetrios II regerade 145–140 och 129–125 f.Kr.; jfr 1 Mack 10:67 med not.1:7 år 169 Dvs. 144 eller 143 f.Kr., kort innan judarna vann full självständighet; se 1 Mack 13:41 f. En redogörelse för den föregående svåra krisen hade alltså vid det tillfället sänts till Egypten. Den sammanfattas i v. 7–8.1:7 Jason Den överstepräst som enligt 2 Mack utlöste periodens olyckor. Se 4:7 ff.Under kung Demetrios regering, år 169, skrev vi judar till er i den överväldigande nöd som vi var drabbade av under de åren, sedan Jason och hans anhängare svikit det heliga landet och riket. 8
2~Mack 8:331~Mack 4:50–53
2~Mack 10:3
1:8 De brände ner porten En antydan om templets vanhelgande; jfr 1 Mack 4:38.De brände ner porten och utgöt oskyldigt blod, men vi bad till Herren och blev bönhörda. Vi bar fram slaktoffer och matoffer, tände lamporna och lade fram bröden. 9
2~Mack 10:5
1:9 den lövhyddefest som hålls i månaden kislev Dvs. tempelinvigningsfesten, som utformats efter mönster av lövhyddefesten i månaden tishri (v. 18; 10:5 f.). Uppmaningen att fira den uttrycker en förväntan om allmän judisk solidaritet med templet i Jerusalem. Detta är ett huvudtema i 2 Mack.Nu uppmanar vi er att fira den lövhyddefest som hålls i månaden kislev.
101:10 år 188 Dvs. 125 eller 124 f.Kr.1:10 Judas hälsar Aristoboulos Med Judas avses frihetskämpen och huvudpersonen i 2 Mack, med Aristoboulos troligen en judisk filosof, som hade tillägnat kung Ptolemaios VI av Egypten en bibelkommentar. Brevet är odaterat men borde enligt dessa utgångspunkter vara skrivet på 160-talet f.Kr. Troligen är det dock en litterär konstprodukt. Temat liknar det föregående brevets (jfr v. 9, 18; 2:16) men har utvidgats med legendartat material som förhärligar templet.Skrivet år 188.
Ett brev om tempelinvigningsfestens bakgrund
Invånarna i Jerusalem och Judeen, de äldstes råd och Judas hälsar Aristoboulos, kung Ptolemaios lärare, av de smorda prästernas ätt, samt judarna i Egypten och önskar er välgång.
11Eftersom vi räddats ur stora faror av Gud kommer vi till honom med stora tacksägelser, redo till strid mot kungen om så skulle krävas. 12Ty Gud själv jagade bort dem som hade samlats till strid mot den heliga staden.
13
2~Mack 9:1–29
1:13 härskaren Antiochos IV, som iscensatte religionsförföljelsen mot judarna. Han dog 164 f.Kr. Beskrivningen av händelsen (kap. 9; 1 Mack 6:1–17) har påverkats av faderns öde: Antiochos III dog i samband med en planerad tempelplundring.1:13 Nanaias tempel Fruktbarhetsgudinnan Nanaia hade ett ryktbart tempel i Susa, huvudstaden i Elam norr om Persiska viken. Det heliga bröllopet (v. 14) mellan kungen och en prästinna, gudinnans representant, var en gammal fruktbarhetsrit. Kungen iscensätter den för att komma åt templets skatter.När härskaren kom till Persien, följd av en här som tycktes oövervinnelig, blev de nerhuggna i Nanaias tempel, sedan de överlistats av gudinnans prästerskap. 141:14 Vän.Antiochos kom till platsen med sitt följe av vänner under förevändning att fira bröllop med gudinnan, detta för att kunna lägga beslag på de stora rikedomarna som en hemgift. 15Prästerna lade fram skatterna, och Antiochos gick med några få följeslagare in på helgedomens område. Men så snart han hade gått in i templet stängde prästerna det, 16öppnade lönnluckan i kassettaket och vräkte ner stenar, som drabbade härskaren med åskans kraft. Kropparna höggs i stycken, och de avhuggna huvudena kastades ut till folket utanför. 17Lovad i allt vare vår Gud, som prisgav helgerånarna!
181:18 När vi nu skall fira templets rening Brevet tänks vara skrivet i den situation som skildras i 10:1 ff.; jfr 1 Mack 4:36 ff.1:18 Nehemja Enligt Neh 2–6 byggde Nehemja upp Jerusalems murar ca 100 år efter folkets återkomst från fångenskapen i Babylonien (i v. 19 kallat Persien). Templet hade enligt Esr 3–6 återställts ca 70 år tidigare.När vi nu skall fira templets rening den tjugofemte kislev har vi ansett det lämpligt att underrätta er, för att också ni skall kunna fira dessa dagar som en lövhyddefest och som en fest för den eld man fann då Nehemja bar fram offer, sedan han hade byggt upp templet och altaret.
19
När våra fäder skulle föras bort till Persien tog nämligen den tidens fromma präster i hemlighet eld från altaret och placerade den i ett hålrum nere i en uttorkad brunn, där de gömde den på ett sådant sätt att ingen skulle kunna finna stället. 20
13:6–14,30
Men sedan många år hade gått blev enligt Guds vilja Nehemja utsänd av den persiske kungen. Han uppdrog åt ättlingarna till de präster som hade gömt elden att hämta den. 21De kom tillbaka och bedyrade att de inte kunde finna någon eld utan bara en tjock vätska. Då befallde han dem att ösa upp och komma dit med en del av den. När allt som behövdes för offret hade staplats upp befallde Nehemja prästerna att stänka vätskan över veden och det som låg på den. 22
De gjorde så, och en stund förflöt. Då lyste solen fram genom molntäcket, som dittills hade skymt den, och till allas häpnad flammade det upp en stor eld. 23
Medan offret förbrändes bad prästerna en bön, som alla de närvarande deltog i. Jonatan ledde bönen; de andra stämde in, och med dem Nehemja. 24
Bönen löd så:
»Herre, Herre Gud, alltings skapare, du fruktansvärde, starke, rättfärdige, barmhärtige, du som ensam är konung, du som ensam är god, 25
som ensam sörjer för alla, som ensam är rättfärdig, allhärskare och evig, du som räddar Israel ur allt ont och som har utvalt våra fäder och helgat dem! 26Ta emot detta offer för hela ditt folk Israel, bevara din egendom och helga den! 27
1~Mack 4:11
Samla dem av oss som är skingrade, befria dem som lever i slaveri bland hedningarna! Vänd din blick till dem som är föraktade och utstötta, och låt hedningarna känna att du är vår Gud! 28Straffa dem som i övermod förtrycker och misshandlar oss! 29
2~Sam 7:10
Ps 44:3
1:29 så som Mose sade Se 2 Mos 15:17 och jfr 5 Mos 30:1–5.Plantera ditt folk på din heliga plats, så som Mose sade!«
30Sedan sjöng prästerna lovsångerna. 31Men när offergåvorna hade förbränts befallde Nehemja att det som fanns kvar av vätskan skulle hällas över några stora stenar. 321:32 men den slocknade Den grekiska texten är oklar. Poängen tycks vara att templets altareld är helig och evig. Vätskan har förmedlat elden från det förra templet men behövs sedan inte mer.När detta skedde slog det upp en låga, men den slocknade när skenet från altaret träffade den.
33Då saken blev allmänt känd berättade man också för kungen i Persien att vätskan hade kommit i dagen på den plats där de bortförda prästerna gömt elden, och att Nehemja och hans män sedan hade använt den för att rena offergåvorna. 34När kungen hade undersökt saken lät han inhägna platsen och förklarade den helig. 351:35 Den grekiska texten är oklar i hela denna vers.Han delade också ut stora summor åt dem han ville visa sin välvilja.
361:36 nefthar, vilket betyder rening Med anknytning till ett hebreiskt ord för »befria« ges en uppbygglig innebörd åt det vanliga ordet för petroleum, náfta.Nehemja och hans män kallade ämnet nefthar, vilket betyder rening, men de flesta kallar det nafta.