Bibel 2000 (B2000)
25

Sidkia bröt med kungen av Babylonien, 251och under hans nionde regeringsår, på tionde dagen i tionde månaden, kom den babyloniske kungen Nebukadnessar tågande mot Jerusalem med hela sin här. Han inringade staden och kastade upp en vall omkring den. 2Belägringen varade ända till kung Sidkias elfte regeringsår. 3På nionde dagen i fjärde månaden, när hungersnöden blivit så svår att folket inte hade någonting att äta, 4inleddes stormningen av staden. Under natten lämnade kungen och alla soldaterna den omringade staden genom en port mellan de båda murarna invid den kungliga trädgården. Han tog vägen mot Jordandalen, 5men den kaldeiska hären förföljde honom och hann upp honom i öknen vid Jeriko. Då övergav alla hans krigare honom och skingrades. 6Kaldeerna grep honom och förde honom till den babyloniske kungen i Rivla. Denne rannsakade Sidkia 7och lät inför hans ögon avrätta hans söner. Därefter fick Sidkia ögonen utstuckna. Han slogs i bojor och fördes till Babylon.

Folket förs bort till Babylonien. Templet plundras

8På sjunde dagen i femte månaden — det var i kung Nebukadnessars nittonde regeringsår i Babylonien — kom Nebusaradan, som var befälhavare för livgardet och en av den babyloniske kungens betrodda män, till Jerusalem. 9Han brände ner Herrens hus och kungens palats, ja, alla hus i Jerusalem, alla stormanshus, stack han i brand. 10Och de kaldeiska trupper som stod under hans befäl rev ner murarna runt Jerusalem. 11De soldater som var kvar i staden och de som deserterat till den babyloniske kungen fördes bort av gardesbefälhavaren Nebusaradan, liksom de kvarvarande hantverkarna. 12Men av de fattigaste i landet lämnade han kvar några som skulle bruka vingårdar och åkrar.

13Kaldeerna slog sönder bronspelarna i Herrens hus, liksom stativen och Havet av brons som fanns där, och förde bort bronsen till Babylonien. 14De tog också grytorna, skovlarna, knivarna, pannorna och alla andra föremål av brons som använts i gudstjänsten. 15Gardesbefälhavaren lade beslag på ämbaren och offerskålarna, som var av guld eller silver alltigenom. 16Två pelare, Havet, stativen som Salomo lät tillverka för Herrens hus — det gick inte att väga bronsen i alla dessa föremål. 17De båda pelarna var 18 alnar höga och hade pelarhuvuden av brons som var tre alnar höga och omgavs av ett flätverk med granatäpplen, allt av brons.

18Gardesbefälhavaren grep översteprästen Seraja, prästen närmast under honom, Sefanja, och de tre tröskelväktarna. 19Av dem som fanns i staden grep han den man vid hovet som var krigskommissarie, fem av kungens närmaste män i staden, stabschefens sekreterare, som skrev ut medborgarna till krigstjänst, samt 60 andra män i staden. 20Gardesbefälhavaren Nebusaradan grep dem och förde dem till den babyloniske kungen i Rivla. 21Där lät kungen avliva dem, i Rivla i Hamat. Så fördes Judas folk bort från sitt land.

Gedalja ståthållare i Juda

22Över dem som var kvar i landet, dem som den babyloniske kungen Nebukadnessar hade låtit stanna, satte han som ståthållare Gedalja, son till Achikam, son till Shafan. 23När officerarna och deras soldater fick höra att den babyloniske kungen hade gjort Gedalja till ståthållare sökte de sig till denne i Mispa. Det var Ismael, Netanjas son, Jochanan, Kareachs son, Seraja, Tanchumets son, från Netofa och Jaasanja, son till en man från Maaka, dessa och deras män.

24Gedalja gav dem då alla sitt ord på att de utan fruktan kunde underkasta sig kaldeerna. »Stanna här i landet och tjäna den babyloniske kungen, så går det er väl«, sade han. 25Men i den sjunde månaden kom en man av kunglig börd, Ismael, son till Netanja, son till Elishama, med tio man till Mispa. Där slog de ihjäl Gedalja och de judeer och kaldeer som var hos honom. 26Hela folket, unga såväl som gamla, gav sig då tillsammans med officerarna i väg till Egypten, ty de var rädda för kaldeerna.

Jojakin benådas

27Under det trettiosjunde året som Judas kung Jojakin var i fångenskap, på tjugosjunde dagen i tolfte månaden, blev han benådad av den babyloniske kungen Evil Merodak, samma år som denne blev kung. Han släppte ut honom ur fängelset 28och behandlade honom vänligt; han gav honom den förnämsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babylon. 29Jojakin fick lägga av sin fångdräkt, och sedan åt han alltid vid kungens bord, så länge han levde. 30Det han behövde för sitt uppehälle fick han regelbundet av kungen, en viss tilldelning för varje dag, så länge han levde.