Bibel 2000 (B2000)
8

Insamlingen till de kristna i Jerusalem

81Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud. 2Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. 3Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant 4till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. 5Och de gav inte bara det jag hade hoppats — efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig. 6Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. 7Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.

8Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. 9Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. 10Det är ett råd jag ger er, och det kan ni ha nytta av, ni som i fjol påbörjade arbetet, och det med god vilja. 11Fullfölj nu arbetet, så att resultatet svarar mot den goda viljan — allt efter er förmåga. 12Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. 13Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; 14nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, 15som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.

Hur insamlingen har organiserats

16Gud vare tack som har låtit Titus känna samma hängivenhet för er. 17Han sade ja då jag bad honom, och han var så ivrig att han självmant gav sig i väg till er. 18I hans sällskap har jag skickat den andre brodern. Hans arbete för evangeliet får beröm i alla församlingar, 19ja inte bara det, församlingarna har utsett honom till att vara min följeslagare när jag till Herrens ära och för att visa min goda vilja tar hand om den här kärleksgåvan. 20Jag vill undvika klander för mitt sätt att ta hand om alla dessa pengar; 21jag tänker på vad som är riktigt inte bara inför Herren utan också inför människor. 22Samtidigt har jag skickat ytterligare en broder, som har gett mig många olika prov på sin hängivenhet och nu är ännu ivrigare, därför att han har sådan tilltro till er. 23Titus är min kamrat och hjälper mig i mitt arbete för er, och våra bröder är församlingarnas sändebud och en heder för Kristus. 24Ge dem nu bevis på er kärlek så att församlingarna ser det, och visa att det är med rätta jag har skrutit över er.

9

Gud älskar en glad givare

91Egentligen är det onödigt att jag skriver till er om hjälpen till de heliga. 2Jag känner ju er goda vilja, och inför makedonierna skryter jag med er och säger: »Achaia har förberett sig sedan i fjol.« Er iver har sporrat de flesta här. 3Men jag har skickat bröderna, för att det jag sagt om er i det här sammanhanget inte skall framstå som tomt skryt, och för att ni skall visa er redo, så som jag sade. 4Annars får jag — för att inte tala om er själva — stå där med skam i den här saken, om några makedonier följer med mig och finner att ni inte är förberedda. 5Därför har jag ansett det nödvändigt att be bröderna resa till er i förväg och redan nu ordna med den rikliga gåva som ni har utlovat, så att den kan ligga färdig och visa att ni ger rikligt och inte motvilligt.

6Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd. 7Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 8Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 9Det står ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. 10Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning. 11Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan. 12Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda. 13När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla. 14De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. 15Gud vare tack för hans oerhörda gåva.

10

Paulus kan uppträda myndigt

101Jag, Paulus, som är så beskedlig när jag är hos er och så myndig mot er när jag är långt borta, jag besvär er vid Kristi mildhet och godhet: 2tvinga mig inte att hos er visa den djärvhet och myndighet som jag dock inte tänker dra mig för att använda mot somliga som menar att jag drivs av världsliga motiv. 3Jag lever i världen men strider inte med världsliga vapen. 4Ty de vapen jag brukar i min kamp hör inte denna världen till utan får kraft av Gud att bryta ner starka fästen. Jag bryter ner tankebyggnader 5och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om Gud, jag gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus 6och är beredd att straffa all olydnad, så snart er lydnad har blivit fullständig.

7Ni ser bara till det yttre. Om någon är säker på att han tillhör Kristus, då bör han också göra klart för sig att liksom han tillhör Kristus gör också jag det. 8Även om jag skulle skryta väl mycket med den fullmakt som Herren har gett mig för att bygga upp er, inte för att bryta ner, kommer jag inte att behöva skämmas. 9Tro inte att det bara är med breven jag kan sätta mig i respekt hos er. 10Breven, säger man, är myndiga och kraftfulla, men när vi har honom här är det slut med kraften och ingen bryr sig om vad han säger. 11Det skall vederbörande göra klart för sig, att så som jag talar till er i mina brev långt bortifrån, så kommer jag också att handla när jag är hos er.

Paulus självmedvetande: han har grundat församlingen

12Jag skulle aldrig komma på tanken att likställa eller jämföra mig med somliga som rekommenderar sig själva. De är oförståndiga nog att mäta sig med sig själva och jämföra sig med sig själva. 13Men när jag berömmer mig gör jag det inte måttlöst utan använder den måttstock som Gud har tilldelat mig: att jag skulle nå fram ända till er. 14Om jag inte hade kommit ända till er, då hade jag verkligen överdrivit min insats. Men nu var jag den förste hos er med evangeliet om Kristus. 15Jag saknar inte måttstock för min stolthet och tar inte åt mig äran av andras mödor. Men när er tro växer till hoppas jag vinna ännu större ära hos er enligt det mått som gäller för mig. 16Jag hoppas få förkunna evangeliet också i länder ännu längre bort och slippa använda någon annans måttstock och vara stolt över vad som redan är gjort. 17Den stolte skall ha sin stolthet i Herren. 18Den som rekommenderar sig själv är inte att lita på, bara den som Herren rekommenderar.