Bibel 2000 (B2000)
7

71Mina kära barn, detta är de löften vi har. Låt oss därför rena oss från allt som befläckar kropp och ande och i gudsfruktan nå fram till helighet.

Glädje över korinthiernas ånger

2Ge rum åt mig i era hjärtan! Jag har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon, inte utnyttjat någon. 3Detta säger jag inte för att döma er — jag har redan sagt att ni finns i mitt hjärta för att dö och leva tillsammans med mig. 4Till er kan jag tala öppet, över er kan jag vara stolt. Jag har fått all tröst jag kan önska, jag har glädje i överflöd, mitt i alla mina lidanden. 5När jag kom till Makedonien fick jag visserligen ingen ro utan plågades på alla sätt, utifrån av strider och inifrån av fruktan. 6Men Gud som tröstar de förödmjukade tröstade mig genom att Titus kom, 7och inte bara genom hans ankomst, utan också genom den tröst han hade fått hos er. Han berättade för mig om er längtan, er förtvivlan, er omtanke om mig, och detta har glatt mig ännu mer.

8Ty även om jag gjorde er bedrövade med mitt brev, så ångrar jag det inte. Först ångrade jag det kanske, jag inser ju att brevet bedrövade er, åtminstone för en tid. 9Men nu gläder jag mig, inte över att ni blev bedrövade utan över att sorgen ledde till omvändelse. Ni blev ju bedrövade på det sätt som Gud vill och har därför inte lidit någon skada genom mig. 10En sorg efter Guds vilja leder till en omvändelse som ger frälsning och som ingen behöver ångra, medan världens sätt att sörja leder till död. 11Just detta att ni kom att känna en sorg efter Guds vilja — vilken hängivenhet har det inte medfört bland er, vilka förklaringar, vilken harm, vilken oro, vilken längtan, vilken iver, vilken räfst. På alla sätt har ni gjort er skuldfria i den här saken. 12Om jag skrev till er var det alltså inte med tanke på den som gjort orätt, inte heller med tanke på den som lidit orätt, utan för att ni själva inför Gud skulle se med vilken iver ni sluter upp bakom mig. 13Detta har tröstat mig.

Till denna tröst kom den ännu större glädjen att se Titus så lycklig; ni hade alla gett honom nytt mod. 14Och att jag hade skrutit med er inför honom skall jag inte behöva skämmas för. Tvärtom, liksom allt jag sagt er varit sant, så har också mina lovord om er till Titus visat sig vara sanna. 15Han minns er med särskild värme, när han tänker på hur villigt ni alla lydde honom och hur ni tog emot honom med respekt och vördnad. 16Jag är glad att jag så helt kan lita på er.

8

Insamlingen till de kristna i Jerusalem

81Jag vill tala om för er, bröder, vilken nådegåva församlingarna i Makedonien har fått av Gud. 2Under många svåra prövningar har deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom överflödat i den rikaste givmildhet. 3Jag kan försäkra: efter sin förmåga, ja, över sin förmåga har de gett. De kom självmant 4till mig och tiggde och bad om att få vara med och hjälpa de heliga. 5Och de gav inte bara det jag hade hoppats — efter Guds vilja gav de först och främst sig själva, åt Herren och åt mig. 6Därför kunde jag be Titus fortsätta som han börjat och se till att även denna frikostighetens gåva blir fulländad hos er. 7Ni som har allt i överflöd: tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek som jag har uppväckt hos er, se till att ni också ger överflödande prov på denna nådegåva.

8Det här är ingen befallning. Men jag vill pröva äktheten i er kärlek genom att ställa den mot andras hängivenhet. 9Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom. 10Det är ett råd jag ger er, och det kan ni ha nytta av, ni som i fjol påbörjade arbetet, och det med god vilja. 11Fullfölj nu arbetet, så att resultatet svarar mot den goda viljan — allt efter er förmåga. 12Har någon bara den goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte efter vad han inte har. 13Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; 14nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt, 15som det står skrivet: Han med mycket fick inte för mycket, han med litet fick inte för litet.

Hur insamlingen har organiserats

16Gud vare tack som har låtit Titus känna samma hängivenhet för er. 17Han sade ja då jag bad honom, och han var så ivrig att han självmant gav sig i väg till er. 18I hans sällskap har jag skickat den andre brodern. Hans arbete för evangeliet får beröm i alla församlingar, 19ja inte bara det, församlingarna har utsett honom till att vara min följeslagare när jag till Herrens ära och för att visa min goda vilja tar hand om den här kärleksgåvan. 20Jag vill undvika klander för mitt sätt att ta hand om alla dessa pengar; 21jag tänker på vad som är riktigt inte bara inför Herren utan också inför människor. 22Samtidigt har jag skickat ytterligare en broder, som har gett mig många olika prov på sin hängivenhet och nu är ännu ivrigare, därför att han har sådan tilltro till er. 23Titus är min kamrat och hjälper mig i mitt arbete för er, och våra bröder är församlingarnas sändebud och en heder för Kristus. 24Ge dem nu bevis på er kärlek så att församlingarna ser det, och visa att det är med rätta jag har skrutit över er.

9

Gud älskar en glad givare

91Egentligen är det onödigt att jag skriver till er om hjälpen till de heliga. 2Jag känner ju er goda vilja, och inför makedonierna skryter jag med er och säger: »Achaia har förberett sig sedan i fjol.« Er iver har sporrat de flesta här. 3Men jag har skickat bröderna, för att det jag sagt om er i det här sammanhanget inte skall framstå som tomt skryt, och för att ni skall visa er redo, så som jag sade. 4Annars får jag — för att inte tala om er själva — stå där med skam i den här saken, om några makedonier följer med mig och finner att ni inte är förberedda. 5Därför har jag ansett det nödvändigt att be bröderna resa till er i förväg och redan nu ordna med den rikliga gåva som ni har utlovat, så att den kan ligga färdig och visa att ni ger rikligt och inte motvilligt.

6Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd. 7Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare. 8Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål. 9Det står ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet. 10Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning. 11Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan. 12Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda. 13När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla. 14De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er. 15Gud vare tack för hans oerhörda gåva.