Bibel 2000 (B2000)
11

111Om ni ändå kunde stå ut med lite dårskap hos mig — visst gör ni det. 2Jag vakar över er lika svartsjukt som Gud, jag har ju trolovat er med en enda man, Kristus, och vill överlämna en ren jungfru till honom. 3Men jag är rädd för att liksom ormen överlistade Eva med sin slughet, så skall också era tankar förföras och lockas bort från uppriktigheten och renheten gentemot Kristus. 4Ty om någon kommer och förkunnar en annan Jesus än den jag förkunnade, eller om ni får en annan ande än den ni en gång fick eller ett annat evangelium än det ni tog emot, då står ni gladeligen ut med det. 5Jag menar att jag inte på något vis är underlägsen dessa väldiga apostlar. 6Även om jag är klen som talare är jag inte klen i min kunskap, och den har alltid och i alla stycken varit tillgänglig för er.

Inga anspråk på ersättning

7Var det rent av en synd jag begick när jag gjorde mig ödmjuk för att ni skulle upphöjas och förkunnade Guds evangelium för er utan ersättning? 8Andra församlingar har jag plundrat genom att ta betalt av dem för att kunna hjälpa er. 9När jag var hos er och hade det svårt låg jag ändå ingen till last; bröderna som kom från Makedonien försåg mig med vad jag behövde. Jag har alltid varit noga med att inte ligga er till last och kommer alltid att vara det. 10Vid Kristi sanning som är i mig: min stolthet över detta skall ingen i hela Achaia kunna ta ifrån mig. 11Varför handlar jag så? För att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör.

12Jag kommer att fortsätta som hittills för att inte ge dem något tillfälle som vill kunna skryta med att de är lika goda som jag. 13Ty de är falska apostlar, ohederliga arbetare, som uppträder som Kristi apostlar. 14Och det är inget att förvåna sig över, Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel. 15Inte underligt då om hans tjänare uppträder som om de tjänade rättfärdigheten. Men de skall få ett slut som svarar mot deras gärningar.

En dåres tal i egen sak

16Jag upprepar: ta mig inte för en dåre, men om ni ändå gör det, så lyssna på denne dåre, så att jag kan få skryta lite, jag också. 17Vad jag här säger, det säger jag inte i Herrens anda utan som i dårskap, när det nu är fråga om skryt. 18När så många skryter på människors vis kan också jag göra det. 19Ni står ju villigt ut med dåraktiga människor, ni som är så kloka. 20Ni finner er i att man förslavar er, äter er ur huset, kuvar er, hunsar er, slår er i ansiktet. 21Till min skam måste jag medge att jag tydligen har varit svag. Men vad andra vågar komma med — nu talar jag i dårskap — det vågar också jag. 22De är hebreer — jag med; israeliter — jag med; Abrahams ättlingar — jag med. 23De tjänar Kristus — det gör jag ännu mer, för att nu tala som en dåre. Jag har arbetat mer än de flesta, suttit i fängelse mer än de flesta, fått prygel i övermått och ofta riskerat livet. 24Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio minus ett slag, 25tre gånger har jag slitit spö, en gång har jag stenats, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på öppna havet. 26Ofta har jag varit ute på resor, utsatt för faror i floder, faror från rövare, faror bland landsmän och bland hedningar, faror i städer, i öknar och på havet, faror bland falska bröder. 27Jag har arbetat och slitit och ofta vakat, jag har svultit och törstat och ofta fastat, jag har frusit och varit utan kläder. 28Till allt annat kommer det som trycker mig varje dag: mina bekymmer för alla församlingarna. 29Ingen är svag utan att jag blir svag. Ingen kommer på fall utan att jag prövas som i eld.

I svagheten visar sig Kristi kraft

30Om det ändå skall skrytas vill jag skryta med min svaghet. 31Vår herre Jesu Gud och fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. 32I Damaskus lät kung Aretas hövding bevaka staden för att gripa mig. 33Och från en öppning i muren firades jag ner i en korg och räddade mig undan honom.