Bibel 2000 (B2000)
8

Salomos fortsatta verksamhet

81Efter de tjugo år som det tog för Salomo att uppföra Herrens hus och sitt eget hus — 2han byggde också upp de städer som Hiram gett honom och lät israeliterna bosätta sig där — 3drog Salomo ut mot Hamat Sova och lade det under sig. 4Han befäste Tadmor i öknen och alla de förrådsstäder han byggt i Hamat. 5Han byggde också upp Övre Bet-Horon och Nedre Bet-Horon, befästa städer med murar, portar och bommar, 6och Baalat, alla sina förrådsstäder och alla städerna för vagnar och för hästar. Han byggde allt det han längtat efter att bygga i Jerusalem och på Libanon och överallt i det rike han härskade över. 7Alla som var kvar av hettiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jevuseerna, dessa som inte hörde till Israel — 8de av deras efterkommande som var kvar i landet, därför att israeliterna inte hade gjort slut på dem — alla dessa satte Salomo till tvångsarbete; så är det än i dag. 9Av israeliterna däremot tog han inte några till slavar vid sina arbeten; de var i stället soldater, officerare, vagnskämpar och befälhavare för hans stridsvagnsstyrkor.

10Fogdarna hos kung Salomo hade under sig 250 förmän som befallde över arbetarna.

11Salomo flyttade faraos dotter från Davids stad till det hus som han uppfört åt henne. »Jag kan inte låta en kvinna bo i Davids, Israels kungs, hus«, sade han, »det är en helig plats, eftersom Herrens ark har stått där.«

12Salomo offrade brännoffer till Herren på Herrens altare, som han hade byggt framför förhallen. 13Enligt ordningen för varje dag offrade han, så som Mose befallt, på sabbaterna, på nymånadsdagarna och på de tre årliga högtiderna: det osyrade brödets högtid, veckohögtiden och lövhyddefesten. 14I enlighet med sin far Davids anvisningar inrättade han avdelningarna för prästerna och deras tjänstgöring, för leviterna som utförde sin uppgift att lovsjunga och att göra tjänst under prästerna, enligt ordningen för varje dag, och för dörrvaktarnas avdelningar vid varje port, ty så hade gudsmannen David befallt. 15Man avvek inte i något avseende från vad kungen befallt prästerna och leviterna, inte heller när det gällde förråden.

16Nu var alla Salomos arbeten slutförda, från templets grundläggning till dess fullbordande. Herrens hus var färdigt.

17Sedan for Salomo till Esjon-Gever och till Elot vid kusten i Edom. 18Genom sina underlydande sände Hiram honom skepp med erfaren besättning. De seglade tillsammans med Salomos män till Ofir och hämtade därifrån 450 talenter guld till kung Salomo.

9

Drottningen av Saba besöker Salomo

91Drottningen av Saba hade hört ryktet om Salomo och kom till Jerusalem för att sätta Salomo på prov med svåra frågor. Hon hade med sig stora rikedomar, kameler lastade med kryddor, guld i mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade tänkt på, 2och han gav henne svar på alla hennes frågor. Det fanns ingenting som Salomo inte kände till och kunde ge besked om. 3När drottningen av Saba såg Salomos vishet, såg huset som han hade byggt 4och rätterna på hans bord, såg hovmännen sitta där och tjänarna och munskänkarna i sina dräkter passa upp, såg offren han frambar i Herrens hus, då blev hon andlös av häpnad. 5Och hon sade till kungen: »Det var alltså sant, det jag hörde i mitt land om dig och din vishet. 6Jag kunde inte tro vad man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte ens berättat hälften för mig om vidden av din vishet, du överträffar allt jag fått höra. 7Lyckliga dina män, och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet. 8Herren, din Gud, vare lovad, som har funnit behag i dig och satt dig på sin tron som kung inför Herren, din Gud. I sin kärlek till Israel vill han låta sitt folk bestå i evighet och har satt dig till kung över det, för att du skall sörja för lag och rätt.« 9Och hon skänkte kungen 120 talenter guld, kryddor i mängd och ädelstenar. Sådana kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo hade man aldrig sett.

10Hirams män och Salomos män, som förde hem guld från Ofir, hade också med sig almugträ och ädelstenar. 11Av almugträet gjorde kungen utsmyckningar till Herrens hus och sitt eget hus och dessutom lyror och harpor åt sångarna. Sådant hade aldrig förr skådats i Juda.

12Kung Salomo gav i gengäld drottningen av Saba allt hon önskade förutom vad han gav henne som tack för det hon hade fört med till honom. Sedan återvände hon till sitt land med sina tjänare.

Salomos rikedom

13Vikten på det guld som kom in till Salomo under ett enda år uppgick till 666 talenter, 14förutom vad affärsmännens ombud och handelsmännen kom med. Dessutom kom alla arabkungar och ståthållarna i landet med guld och silver till Salomo.

15Kung Salomo lät göra 200 långsköldar av hamrat guld, var och en på 600 siklar guld, 16och 300 rundsköldar, var och en på 300 siklar guld. Alla dessa sköldar lät han hänga upp i Libanonskogshuset.

17Kungen lät också göra en stor elfenbenstron, som han belade med rent guld. 18Sex trappsteg och en plattform av guld satt ihop med tronen. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och vid dem stod två lejon. 19Ytterst på de sex trappstegen stod tolv lejon, sex på var sida. Aldrig har någonting liknande tillverkats i något annat kungarike.

20Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och även alla föremålen i Libanonskogshuset var av gediget guld; på Salomos tid satte man inget värde på silver. 21Kungen hade skepp som seglade på Tarshish med Hirams män ombord, och en gång vart tredje år kom de hem, lastade med guld, silver och elfenben samt apor och påfåglar.

22Kung Salomo överträffade alla kungar på jorden i rikedom och vishet. 23Alla jordens kungar besökte Salomo för att lyssna till den vishet Gud hade skänkt honom. 24Alla medförde gåvor, föremål av silver och guld, klädnader, rökelse, kryddor, hästar och mulor. Så fortsatte det år efter år.

25Salomo hade 4 000 stallplatser med hästar och vagnar och ytterligare 12 000 hästar, som var förlagda dels i vagnsstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 26Han härskade över alla kungar från Eufrat ända fram till filisteernas land och fram till gränsen mot Egypten. 27Tack vare Salomo blev silver lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ blev något lika vanligt som sykomorer i Låglandet. 28Hästar importerades till Salomo från Musri och från alla andra länder.

Salomos död

29Resten av Salomos historia, från början till slut, har nedtecknats i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son. 30I fyrtio år regerade han i Jerusalem över hela Israel. 31Därefter gick han till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

10

Motstånd mot kung Rehabeam. Riket delas

101Rehabeam begav sig till Shekem, där hela Israel hade samlats för att göra honom till kung. 2Jerobeam, Nevats son, var i Egypten, dit han hade flytt undan kung Salomo, men när han fick höra vad som hänt vände han tillbaka. 3Man skickade bud efter honom, och Jerobeam och hela Israel gick till Rehabeam och sade: 4»Din far gjorde vårt ok tungt. Lätta nu vår arbetsbörda, det tunga ok din far lade på oss, så skall vi tjäna dig.« 5Han sade åt dem att komma igen två dagar senare, och de gick sin väg.

6Kung Rehabeam rådgjorde med de gamla som hade varit i tjänst hos hans far Salomo medan han levde: »Vad råder ni mig att svara dessa människor?« 7De sade: »Om du är vänlig och tillmötesgående mot dem och talar välvilligt med dem, då kommer de i all framtid att tjäna dig.« 8Men Rehabeam förkastade de gamlas råd och hörde sig för hos de unga som vuxit upp tillsammans med honom och nu var i hans tjänst. 9»Vad tycker ni att vi skall svara dessa människor?« frågade han dem. »De begär att jag skall lätta det ok som min far lade på dem.« 10Då svarade de unga, de som hade vuxit upp tillsammans med honom: »Så här skall du säga till dem som klagar på din fars tunga ok och begär att du skall lätta deras börda, säg så här: Min lem är grövre än min fars lår. 11Och det skall ni veta: Om min far lade ett tungt ok på er skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.«

12Efter två dagar kom Jerobeam och folket tillbaka till Rehabeam; han hade ju sagt åt dem att komma tillbaka då. 13Kung Rehabeam gav dem ett hårt svar. Han förkastade de gamlas råd 14och svarade så som de unga hade rått honom att göra: »Om min far gjorde ert ok tungt skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.« 15Kungen lyssnade inte på folket; så hade Gud styrt det för att det ord skulle uppfyllas som Herren talat till Jerobeam, Nevats son, genom Achia från Shilo.

16När israeliterna märkte att kungen inte lyssnade på dem svarade de:

»Vad har vi för del i David?

Vi har inget gemensamt med Jishajs son.

Vänd hem, israeliter!

Sköt ditt eget rike, David!«

Därefter återvände alla israeliterna hem. 17Men över de israeliter som bodde i Judas städer var Rehabeam kung.

18När Rehabeam skickade fram Adoram, som förestod tvångsarbetena, stenade israeliterna honom till döds. Kung Rehabeam måste rädda sig upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

19Så bröt Israel med Davids ätt. De är skilda åt än i dag.