Bibel 2000 (B2000)
10

Motstånd mot kung Rehabeam. Riket delas

101Rehabeam begav sig till Shekem, där hela Israel hade samlats för att göra honom till kung. 2Jerobeam, Nevats son, var i Egypten, dit han hade flytt undan kung Salomo, men när han fick höra vad som hänt vände han tillbaka. 3Man skickade bud efter honom, och Jerobeam och hela Israel gick till Rehabeam och sade: 4»Din far gjorde vårt ok tungt. Lätta nu vår arbetsbörda, det tunga ok din far lade på oss, så skall vi tjäna dig.« 5Han sade åt dem att komma igen två dagar senare, och de gick sin väg.

6Kung Rehabeam rådgjorde med de gamla som hade varit i tjänst hos hans far Salomo medan han levde: »Vad råder ni mig att svara dessa människor?« 7De sade: »Om du är vänlig och tillmötesgående mot dem och talar välvilligt med dem, då kommer de i all framtid att tjäna dig.« 8Men Rehabeam förkastade de gamlas råd och hörde sig för hos de unga som vuxit upp tillsammans med honom och nu var i hans tjänst. 9»Vad tycker ni att vi skall svara dessa människor?« frågade han dem. »De begär att jag skall lätta det ok som min far lade på dem.« 10Då svarade de unga, de som hade vuxit upp tillsammans med honom: »Så här skall du säga till dem som klagar på din fars tunga ok och begär att du skall lätta deras börda, säg så här: Min lem är grövre än min fars lår. 11Och det skall ni veta: Om min far lade ett tungt ok på er skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.«

12Efter två dagar kom Jerobeam och folket tillbaka till Rehabeam; han hade ju sagt åt dem att komma tillbaka då. 13Kung Rehabeam gav dem ett hårt svar. Han förkastade de gamlas råd 14och svarade så som de unga hade rått honom att göra: »Om min far gjorde ert ok tungt skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag göra det med skorpiongissel.« 15Kungen lyssnade inte på folket; så hade Gud styrt det för att det ord skulle uppfyllas som Herren talat till Jerobeam, Nevats son, genom Achia från Shilo.

16När israeliterna märkte att kungen inte lyssnade på dem svarade de:

»Vad har vi för del i David?

Vi har inget gemensamt med Jishajs son.

Vänd hem, israeliter!

Sköt ditt eget rike, David!«

Därefter återvände alla israeliterna hem. 17Men över de israeliter som bodde i Judas städer var Rehabeam kung.

18När Rehabeam skickade fram Adoram, som förestod tvångsarbetena, stenade israeliterna honom till döds. Kung Rehabeam måste rädda sig upp i sin vagn och fly till Jerusalem.

19Så bröt Israel med Davids ätt. De är skilda åt än i dag.

11

111När Rehabeam kom tillbaka till Jerusalem bådade han upp judeerna och benjaminiterna, 180 000 utvalda krigare, som skulle strida mot Israel och återföra kungamakten till Rehabeam. 2Men Herrens ord kom till gudsmannen Shemaja: 3»Säg till kungen av Juda, Rehabeam, Salomos son, och till alla israeliter i Juda och Benjamin: 4Så säger Herren: Ni skall inte dra ut och strida mot era bröder. Vänd tillbaka, var och en till sitt, ty det som har skett är mitt verk.« De lyssnade till Herrens ord och avstod från att tåga mot Jerobeam.

Rehabeam stärker kungamakten

5Rehabeam bodde i Jerusalem, och han byggde upp befästa städer i Juda. 6Betlehem, Etam, Tekoa, 7Bet-Sur, Soko, Adullam, 8Gat, Maresha, Sif, 9Adorajim, Lakish, Aseka, 10Sora, Ajalon och Hebron, som alla ligger i Juda och Benjamin, gjorde han till befästningsstäder. 11Han förstärkte deras befästningar, han tillsatte kommendanter, lade upp förråd av livsmedel, olja och vin 12och försåg varje stad med sköldar och spjut. Han gjorde städerna mycket starka.

Rehabeam härskade nu över Juda och Benjamin, 13och prästerna och leviterna i Israel kom från alla sina områden och inställde sig hos honom. 14Leviterna övergav sina betesmarker och egendomar och begav sig till Juda och Jerusalem, eftersom Jerobeam och hans söner hindrade dem att tjäna Herren som präster 15och i stället skaffade sig andra präster för offerplatserna och bockdemonerna och för tjurkalvarna som Jerobeam hade gjort. 16Och från alla Israels stammar kom i leviternas efterföljd de som bestämt sig för att söka sig till Herren, Israels Gud. De kom till Jerusalem för att offra till Herren, sina fäders Gud. 17Genom dem stärktes kungamakten i Juda, och i tre års tid var de ett stöd för Rehabeam, Salomos son. I tre år var David och Salomo deras föredömen.

18Rehabeam tog Machalat till hustru, en dotter till Jerimot, Davids son, och till Avihajil, dotter till Eliav, Jishajs son. 19Hon födde honom sönerna Jeush, Shemarja och Saham. 20Han tog också Maaka, Absaloms dotter, och hon födde honom Avia, Attaj, Sisa och Shelomot. 21Rehabeam älskade Maaka, Absaloms dotter, mer än alla sina andra hustrur och bihustrur — han hade 18 hustrur och 60 bihustrur och fick 28 söner och 60 döttrar — 22och han gjorde därför Maakas son Avia till överhuvud och furste över bröderna, ty han tänkte göra honom till kung. 23[---]

12

Shishaks anfall mot Jerusalem

121När nu Rehabeams kungamakt var säkrad och hans ställning var stark övergav han Herrens lag, och med honom hela Israel.

2Under Rehabeams femte regeringsår tågade Shishak, kungen av Egypten, mot Jerusalem, ty folket hade varit trolöst mot Herren. 3Han kom med 1 200 vagnar och 60 000 ryttare och en oräknelig skara som följt honom från Egypten: libyer, suckeer och kushiter. 4Han intog befästningsstäderna i Juda och nådde ända fram till Jerusalem.

5Profeten Shemaja kom till Rehabeam och Judas furstar, som hade samlats i Jerusalem inför hotet från Shishak, och sade till dem: »Så säger Herren: Ni har övergett mig, därför skall jag överge er och lämna er i Shishaks våld.« 6Då ödmjukade sig Israels furstar och kungen och sade: »Herren är rättfärdig.« 7När Herren såg att de ödmjukade sig kom Herrens ord till Shemaja: »Eftersom de ödmjukar sig skall jag inte utplåna dem utan snart skänka dem räddning. Jag skall inte utgjuta min vrede över Jerusalem genom Shishak, 8men de skall bli hans tjänare för att de skall förstå skillnaden mellan att tjäna mig och att tjäna främmande kungariken.«

9Shishak angrep nu Jerusalem och plundrade både Herrens hus och kungens palats på deras skatter. Allt tog han, också de guldsköldar som Salomo låtit göra. 10I stället för dem lät kung Rehabeam tillverka sköldar av koppar; dem anförtrodde han åt officerarna i livgardet, som höll vakt vid ingången till kungens palats. 11Var gång kungen gick in i Herrens hus gick livgardet med och bar sköldarna och förde dem sedan tillbaka till vaktrummet. 12Eftersom Rehabeam ödmjukade sig vändes Herrens vrede från honom, och han krossades inte helt. Det fanns också något gott i Juda.

13Kung Rehabeam stärkte sin ställning i Jerusalem och fortsatte att regera där. Han var fyrtioett år då han blev kung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad som Herren utvalt bland alla Israels stammar till hemvist för sitt namn. Hans mor hette Naama och var från Ammon. 14Han gjorde det som var ont, ty han lade sig inte vinn om att rådfråga Herren.

15Rehabeams historia, från början till slut, har nedtecknats i profeten Shemajas och siaren Iddos krönika, med släkttavlor. Hela tiden rådde krig mellan Rehabeam och Jerobeam. 16Rehabeam gick till vila hos sina fäder och begravdes i Davids stad. Hans son Avia blev kung efter honom.