Bibel 2000 (B2000)
9

Samuel möter Saul

91I Benjamins stam fanns en rik och mäktig man som hette Kish. Han var son till Aviel, som var son till Seror, son till Bekorat, son till Afiach av Benjamins stam. 2Kish hade en son som hette Saul, en ståtlig ung man. Det fanns ingen ståtligare i hela Israel, han var huvudet högre än alla andra.

3En gång hade några åsnor kommit bort för Kish, Sauls far. Kish sade till sin son Saul: »Ta med dig en av tjänarna och gå och leta rätt på åsnorna.« 4De gick genom Efraims bergsbygd och Shalishalandet men fann dem inte. De sökte också i Shaalimlandet, men förgäves. Så fortsatte de genom Benjamins land men hittade inga åsnor där heller. 5När de hade kommit till Sufs land sade Saul till tjänaren som han hade med sig: »Vi går hem igen, annars börjar min far oroa sig mer för oss än för åsnorna.« 6Men tjänaren sade: »I staden där framme finns en gudsman med stort anseende: allt vad han förutsäger slår in. Låt oss gå dit, han kanske kan ge oss besked.« — 7»Men om vi går dit, vad skall vi då ha med oss till honom?« undrade Saul. »Brödet är slut i våra ränslar och någonting annat har vi inte att ge honom. Eller vad skulle det vara?« 8Men tjänaren hade ett svar: »Här har jag en kvarts silversikel«, sade han, »den kan jag lämna honom, så ger han oss besked.« ( 9När israeliterna förr i tiden skulle söka råd hos Gud sade de: »Kom, så går vi till siaren!« Det som numera heter profet kallades då siare.) 10»Bra«, sade Saul till tjänaren, »låt oss gå dit.« Så gick de till staden där gudsmannen fanns.

11I backen upp mot stadsporten mötte de några flickor som skulle hämta vatten, och de frågade dem om siaren var där. 12»Ja, han är där framme«, svarade de, »men skynda er. Han har just kommit hit, eftersom folket har en offerfest på kullen. 13Om ni går in i staden kan ni få tag i honom innan han har hunnit i väg till måltiden uppe på offerplatsen. Den börjar inte förrän han har kommit, för han måste välsigna offret innan gästerna kan börja äta. Gå genast, det är nu ni kan träffa honom.« 14Då fortsatte de, och just som de gick in genom stadsporten kom Samuel emot dem på väg till offerplatsen.

15Dagen innan Saul kom hade Herren varskott Samuel och sagt: 16»I morgon sänder jag till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste över mitt folk Israel. Han skall rädda det ur filisteernas våld, ty jag har sett mitt folks nöd och lyssnat till dess klagan.«

17När Samuel fick se Saul, sade Herren till honom: »Där är mannen som jag talade om, han som skall styra mitt folk.« 18Saul gick fram till Samuel i stadsporten och frågade: »Kan du säga mig var siaren bor?« 19Samuel svarade: »Det är jag som är siaren. Gå före mig upp på offerplatsen. I dag skall ni äta tillsammans med mig. I morgon bitti kan du fortsätta din färd, och då skall jag också ge dig svar på det som du undrar över. 20Åsnorna som försvann för tre dagar sedan behöver du inte oroa dig för, de har kommit till rätta. Och för övrigt: skall inte allt åtråvärt i Israel tillfalla dig och din släkt?« 21Men Saul sade: »Jag tillhör Benjamins stam, den minsta av Israels stammar, och min släkt är den obetydligaste i hela Benjamins stam. Varför talar du då till mig på det sättet?«

22Samuel tog med sig Saul och hans tjänare och förde dem in i offerhallen och gav dem plats främst bland gästerna, som var omkring trettio. 23Sedan sade han till kocken: »Ta nu fram köttet som jag lämnade dig och bad dig förvara.« 24Kocken tog då fram ett lår och en fettsvans och lade för Saul. »Se här vad jag har låtit lägga undan«, sade Samuel. »Ta för dig! Det har sparats åt dig för det här tillfället.«

Så åt Saul tillsammans med Samuel den dagen. 25Sedan gick de ner från offerplatsen och in i staden. Man ordnade en bädd åt Saul på taket, 26och han lade sig att sova.

Saul blir smord till furste över Israel

I gryningen ropade Samuel till Saul uppe på taket: »Stig upp, så skall jag följa dig ett stycke på väg!« Saul steg upp, och de gick ut tillsammans. 27När de kom ner till utkanten av staden sade Samuel: »Skicka tjänaren i förväg, men stanna själv kvar en stund, så skall jag tala om vad Gud har sagt.«