Bibel 2000 (B2000)
12

Samuels avskedstal

121Sedan talade Samuel till de församlade israeliterna: »Jag har gjort allt vad ni begärt av mig och satt en kung att härska över er. 2Hädanefter är det han som skall leda er. Själv är jag gammal och grå, och mina söner har ni ibland er. Jag har varit er ledare från min ungdom ända till denna dag. 3Här står jag nu, kom med era anklagelser mot mig inför Herren och hans smorde. Har jag tagit någons oxe? Har jag tagit någons åsna? Har jag kränkt eller förtryckt någon? Har jag tagit mutor eller panter av någon? Kom med era krav, så skall jag ersätta er.« 4De svarade: »Nej, du har inte kränkt eller förtryckt oss, du har inte tagit från någon.«

5Samuel sade: »Herren och hans smorde är i dag vittnen till att ni inte funnit mig skyldig till något.« De bekräftade detta, 6och Samuel fortsatte: »Herren är vittne, han som gav er Mose och Aron och som förde era fäder ut ur Egypten. 7Träd nu fram, så skall jag gå till rätta med er inför Herren och påminna er om hur trofast Herren alltid har handlat mot er och era fäder. 8När Jakob hade kommit till Egypten och folket levde under förtryck, ropade era fäder till Herren. Han sände Mose och Aron, som förde dem ut ur Egypten och lät dem bosätta sig här. 9Men de glömde Herren, sin Gud, och då utlämnade han dem åt Sisera, Hasors befälhavare, åt filisteerna och åt kungen av Moab; alla dessa förde krig mot Israel. 10Då ropade de till Herren: Vi har syndat, vi har övergett Herren och dyrkat baalsgudarna och astartegudinnorna. Rädda oss från våra fiender, så skall vi dyrka dig. 11Herren sände då Jerubbaal och Bedan och Jefta och Samuel och räddade er från fienderna runt omkring, så att ni kunde leva i fred. 12Men när ni såg att Nachash, kungen av Ammon, angrep er kom ni till mig och begärde att få en kung — och det fastän Herren, er Gud, är er kung. 13Här är nu den kung ni ville ha, och honom har Herren satt över er. 14Frukta Herren, tjäna honom och lyd honom! Sätt er inte upp mot Herrens befallningar! Både ni och den kung som regerar över er måste följa Herren, er Gud. 15Lyder ni inte Herren utan sätter er upp mot honom, då skall han vända sin vrede mot er och er kung.

16Nu skall ni med egna ögon få se det stora under som Herren utför. 17Jag skall ropa till Herren, och fastän det är mitt i veteskörden skall han låta det åska och regna. Då måste ni inse att det i Herrens ögon var en stor synd som ni begick när ni begärde en kung.«

18Samuel ropade till Herren, och Herren lät det åska och regna den dagen, så att alla överväldigades av fruktan för Herren och för Samuel 19och sade: »Be för oss, dina tjänare, till Herren, din Gud, att vi slipper dö, fastän vi har rågat våra synders mått med att begära en kung.« 20Då lugnade Samuel folket. »Det ni har gjort är en svår synd, men vänd er inte för den skull bort från Herren utan tjäna honom av hela ert hjärta. 21Vänd er inte bort från honom för att följa tomma avgudar, som varken kan gagna eller rädda, eftersom de inte är något annat än tomhet. 22För sitt höga namns skull vill Herren inte förskjuta sitt folk; han har ju valt att göra er till sitt folk. 23Och själv skulle jag synda svårt mot Herren om jag upphörde att be för er; i stället vill jag lära er vad som är gott och rätt. 24Frukta Herren och tjäna honom uppriktigt och av hela ert hjärta — kom ihåg allt det stora han har gjort för er. 25Om ni däremot fortsätter med era onda gärningar, då är det ute både med er och er kung.«