Bibel 2000 (B2000)
1

Hälsning

11Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i Pontos, Galatien, Kappadokien, Asien och Bithynien, 2utvalda enligt Guds, vår faders, plan, helgade av Anden och bestämda till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid åt er i rikaste mått.

Ett levande hopp

3Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora barmhärtighet har han fött oss på nytt till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda, 4till ett arv som inte kan förstöras, fläckas eller vissna och som väntar på er i himlen. 5Ty Guds makt beskyddar er genom tron fram till den frälsning som finns beredd att uppenbaras i den sista tiden.

6Därför kan ni jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå prövningar av olika slag, 7för att det som är äkta i er tro — och detta är långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld — skall ge pris, härlighet och ära när Jesus Kristus uppenbaras. 8Ni har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje 9då ni nu står nära målet för er tro: era själars räddning.

10Det var denna räddning som profeterna sökte och forskade efter när de profeterade om den nåd som ni skulle få. 11De ville utröna vilken och vad slags tid som Kristi ande i dem syftade på när den förutsade de lidanden Messias måste utstå och den härlighet som skulle följa. 12Det uppenbarades för dem att det inte var sig själva utan er som de tjänade med sitt budskap. Detta har nu kungjorts för er av dem som i helig ande, sänd från himlen, kommit till er med evangeliet, detta som änglarna längtar efter att få blicka in i.

Ett heligt liv

13Var därför beredda att bryta upp, och håll er vakna. Sätt allt ert hopp till den nåd som kommer er till del när Jesus Kristus uppenbaras. 14Ni är lydnadens barn, låt er inte styras av de begär som behärskade er medan ni ännu var okunniga. 15Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. 16Det står ju skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig. 17Om ni säger Fader när ni åkallar honom som dömer var och en efter hans gärningar utan hänsyn till person, lev då i gudsfruktan under den tid ni vistas här. 18Ni vet att det inte var med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. 19Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. 20Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut, för er skull som tror. 21Genom honom tror ni på Gud, som har uppväckt honom från de döda och förhärligat honom, så att ni i er tro också kan hoppas på Gud.

22Ni har renat era själar genom att lyda sanningen och kan leva i uppriktig kärlek till era bröder. Älska då varandra av hela ert hjärta. 23Ni är ju födda på nytt, inte ur en förgänglig sådd utan ur en oförgänglig, Guds levande och bestående ord, 24ty:

Människan är som gräset

och all hennes härlighet som blommorna i gräset.

Gräset vissnar och blommorna faller av.

25Men Herrens ord består i evighet.

Det är detta ord som har förkunnats för er.
2

21Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och förställning, avund och förtal. 2Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade. 3Ni har ju fått smaka Herrens godhet.

Det andliga templet

4När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, 5då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus. 6Det står ju i skriften: Se, på Sion lägger jag en hörnsten, utvald och ärad; den som tror på den skall inte stå där med skam. 7Äran tillfaller alltså er som tror. Men för dem som inte tror har stenen som husbyggarna ratade blivit en hörnsten, 8en sten som de snavar på, en klippa som de stöter emot. De stöter emot därför att de inte lyder ordet. Så är det förutbestämt för dem.

9Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk. Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk. Ni som förut inte fann barmhärtighet har nu funnit barmhärtighet.

Kristna i världen

11Mina kära, jag uppmanar er som bor här som främlingar att akta er för köttets begär, som för krig mot själen. 12Uppför er väl bland hedningarna, så att de som säger att ni är onda människor ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han kommer.

13Underordna er för Herrens skull all samhällsordning, det må vara kejsaren, som har den högsta makten, 14eller ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda. 15Ty sådan är Guds vilja: genom att göra det goda skall ni tysta munnen på de okunniga och tanklösa. 16Var fria människor, men missbruka inte er frihet till att göra det onda, utan var tjänare åt Gud. 17Hedra alla, älska era trosbröder, frukta Gud och ära kejsaren.

18Ni som är slavar, underordna er era herrar, lyd och respektera dem, inte bara de goda och hyggliga utan också de orättvisa. 19Den som härdar ut i oförtjänta lidanden därför att han har Gud för ögonen, han gör något stort. 20Vad är det för berömvärt i att tåligt ta emot hugg och slag när ni har felat? Men om ni står ut med att misshandlas när ni har gjort rätt, då är det något stort i Guds ögon. 21Det är vad ni har kallats till, ty också Kristus led, för er skull, och gav er ett exempel för att ni skall följa i hans fotspår. 22Han begick inte någon synd, och svek fanns inte i hans mun. 23Han svarade inte med skymford när han skymfades. Han svarade inte med hotelser när han fick lida. Han överlät sin sak åt honom som dömer rättvist. 24Våra synder bar han i sin egen kropp upp på träpålen, för att vi skulle dö bort från synden och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår har ni blivit botade. 25Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare.

3

31Och ni kvinnor, underordna er era män, så att också de som inte vill tro på ordet kan vinnas utan ord tack vare sina hustrur, 2när de ser hur ni lever i lydnad och renhet. 3Er prydnad skall inte vara något utvärtes, håruppsättningar, guldsmycken och fina kläder, 4utan den inre, dolda människan med sitt oförgängliga smycke, ett milt och stilla sinnelag. Det är dyrbart i Guds ögon. 5Så prydde sig också förr de heliga kvinnorna som hoppades på Gud. De underordnade sig sina män, 6så som Sara lydde Abraham och kallade honom herre. Hennes döttrar är ni om ni gör det rätta och aldrig låter skrämma er.

7Och ni män, låt den kunskap ni har fått prägla ert samliv med hustrun, hon är ju den svagare. Visa henne aktning, ty också hon skall få del av livets gåva. Då skall ingenting stå i vägen för era böner.

8Till sist, ni skall alla leva i endräkt och inbördes förståelse, i broderskärlek, barmhärtighet och ödmjukhet. 9Löna inte ont med ont eller skymf med skymf, utan tvärtom: välsigna. Ty ni är själva kallade att få välsignelse.

10Den som älskar livet och vill ha goda dagar,

han skall avhålla sin tunga från det som är ont

och sina läppar från svekfulla ord.

11Han skall undvika det onda och göra det goda,

han skall sträva efter att hålla fred.

12Ty Herrens ögon ser de rättfärdiga,

och hans öron hör deras bön.

Men han vänder sig mot dem som gör det onda.

Lidandet leder till liv

13Vem kan göra er något ont om ni arbetar för det goda? 14Om ni också får lida för rättfärdighetens skull är ni saliga. Var inte rädda, låt dem inte skrämma er. 15Men Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp. 16Men gör det ödmjukt och respektfullt i medvetande om er goda sak, så att de som talar illa om ert fromma liv i Kristus får skämmas för sitt förtal. 17Bättre lida för goda gärningar, om det är Guds vilja, än för onda.

18Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, 19och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.

20De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet. 21På motsvarande sätt räddas ni nu av vattnet i dopet, som inte innebär att kroppen görs ren från smuts utan att man med gott uppsåt vänder sig till Gud. Och ni räddas genom att Jesus Kristus har uppstått, 22han som har stigit upp till himlen och sitter på Guds högra sida, sedan änglar, makter och krafter har lagts under honom.