Bibel 2000 (B2000)
14

Jerobeam och profeten Achia

141En gång blev Jerobeams son Avia sjuk. 2Då sade Jerobeam till sin hustru: »Du skall förklä dig, så att ingen kan känna igen dig som Jerobeams hustru. Gå sedan till Shilo. Där bor profeten Achia, han som förutsade att jag skulle bli kung över detta folk. 3Ta med dig tio bröd, några kakor och en kruka honung och sök upp honom, så talar han om för dig hur det går med pojken.« 4Hon gjorde som han sagt, gav sig i väg till Shilo och kom till Achias hus. Achia kunde inte längre se, han hade blivit blind på sin ålderdom. 5Men Herren hade sagt till honom: »Jerobeams hustru är på väg hit för att fråga dig om sin son, som är sjuk.« Achia fick också veta vad han skulle svara henne och att hon hade förklätt sig. 6Då Achia hörde hennes steg vid dörren sade han: »Kom in, Jerobeams hustru, varför är du förklädd? Jag har fått ett tungt budskap att framföra till dig. 7Gå och säg till Jerobeam: Så säger Herren, Israels Gud: Jag lyfte dig upp ur folket och gjorde dig till furste över mitt folk Israel. 8Jag ryckte kungadömet från Davids ätt och gav det åt dig. Men du har inte varit lik min tjänare David, som följde mina bud och höll sig till mig av hela sitt hjärta, så att han bara gjorde det som var rätt i mina ögon. 9Du har gjort mer ont än någon före dig, du har väckt min vrede genom att göra dig andra gudar, gjutna beläten, och du har vänt ryggen åt mig. 10Därför skall jag låta olycka drabba Jerobeams ätt; jag skall utrota vartenda manfolk i Israel av din släkt, hög som låg, och jag skall rensa upp efter Jerobeams ätt som när man mockar rent i ett stall. 11De av Jerobeams släkt som dör inne i staden, dem skall hundarna äta upp, och de som dör ute på åkrarna, dem skall himlens fåglar äta. Herren har talat. — 12Nu skall du gå hem, och i samma ögonblick du sätter din fot i staden skall pojken dö. 13Hela Israel skall hålla dödsklagan över honom och begrava honom. Han ensam i Jerobeams släkt skall läggas i en grav, eftersom han är den ende av dem hos vilken Herren, Israels Gud, har funnit något gott. 14Men Herren skall låta en kung över Israel träda fram, och han skall utrota Jerobeams ätt. [---] 15Herren skall slå Israel tills det vajar som säv i vattnet. Han skall rycka upp israeliterna ur den goda jord han gav deras fäder och sprida ut dem på andra sidan Eufrat, eftersom de väckt Herrens vrede med de asherapålar som de rest. 16Han skall lämna Israel åt dess öde för de synders skull som Jerobeam själv begått och som han har förlett Israel till.«

17Jerobeams hustru bröt upp och återvände till Tirsa. I samma stund som hon trädde över tröskeln till huset dog pojken. 18De begravde honom, och hela Israel höll dödsklagan. Så fullbordades det som Herren hade sagt genom sin tjänare, profeten Achia.

19Jerobeams historia i övrigt, hans krig och hans regering, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 20I tjugotvå år var Jerobeam kung. Därefter gick han till vila hos sina fäder, och hans son Nadav blev kung efter honom.

Rehabeams regering i Juda

21Rehabeam, Salomos son, var kung över Juda. Han var fyrtioett år då han blev kung, och han regerade sjutton år i Jerusalem, den stad som Herren utvalt bland alla Israels stammar till hemvist för sitt namn. Hans mor hette Naama och var från Ammon. 22Juda gjorde det som var ont i Herrens ögon. Med de synder folket begick väckte de Herrens vrede ännu mer än deras fäder hade gjort. 23Också de inrättade offerplatser åt sig med stenstoder och asherapålar på alla höga kullar och under alla grönskande träd. 24De hade till och med kulttjänare i landet; de tog efter alla skändligheter hos de folk som Herren hade drivit undan för israeliterna.

25Under Rehabeams femte regeringsår tågade Shishak, kungen av Egypten, mot Jerusalem 26och plundrade både Herrens hus och kungens palats på deras skatter. Allt tog han, också alla guldsköldar som Salomo låtit göra. 27I stället för dem lät kung Rehabeam tillverka sköldar av koppar; dem anförtrodde han åt officerarna i livgardet, som höll vakt vid ingången till kungens palats. 28Var gång kungen gick in i Herrens hus bar livgardet sköldarna och förde dem sedan tillbaka till vaktrummet.

29Rehabeams historia i övrigt, hans bedrifter, har nedtecknats i krönikan om Juda kungar. 30Hela tiden låg Rehabeam och Jerobeam i krig med varandra. 31Rehabeam gick till vila hos sina fäder och begravdes bland dem i Davids stad. Hans son Aviam blev kung efter honom.

15

Aviam kung över Juda

151Under Jerobeams, Nevats sons, artonde regeringsår blev Aviam kung över Juda, 2och han regerade tre år i Jerusalem. Hans mor hette Maaka och var dotter till Avishalom. 3Aviam begick samma synder som hans far före honom, och han höll sig inte till Herren, sin Gud, av hela sitt hjärta som hans fader David hade gjort. 4Men för Davids skull lät Herren, hans Gud, en lampa brinna för honom i Jerusalem: Herren upphöjde hans son till kung efter honom och lät Jerusalem bestå. 5Ty David hade gjort det som var rätt i Herrens ögon och aldrig försummat något av det som Herren hade befallt honom, utom i fråga om hettiten Uria.

7Aviams historia i övrigt, hans bedrifter, har nedtecknats i krönikan om Juda kungar. Aviam och Jerobeam låg i krig med varandra. 8Aviam gick till vila hos sina fäder och begravdes i Davids stad. Hans son Asa blev kung efter honom.

Asa kung över Juda

9Under Jerobeams tjugonde regeringsår i Israel blev Asa kung över Juda, 10och han regerade fyrtioett år i Jerusalem. Hans mor hette Maaka och var dotter till Avishalom. 11Asa gjorde det som var rätt i Herrens ögon liksom hans fader David. 12Han fördrev kulttjänarna ur landet och avlägsnade alla gudabilder som hans fäder hade låtit göra. 13Sin mor Maaka berövade han ställningen som kungamoder, därför att hon hade rest ett beläte åt Ashera. Asa högg sönder belätet och brände upp det i Kidrondalen. 14Men offerplatserna fick vara kvar. Asa höll sig dock till Herren av hela sitt hjärta så länge han levde. 15Sin fars offergåvor och sina egna förde han till Herrens hus: silver, guld och tempelkärl.

16Asa och Israels kung Basha låg under hela sin tid i krig med varandra. 17Kung Basha av Israel tågade mot Juda och befäste Rama för att på det sättet avskära förbindelserna för kung Asa av Juda. 18Då tog Asa det silver och guld som fanns kvar i skattkammaren i Herrens hus och dessutom skatterna i kungapalatset och skickade allt detta med sändebud till arameerkungen i Damaskus, Ben-Hadad, son till Tavrimmon, son till Hesjon, och lät säga: 19»Ett förbund består mellan mig och dig, liksom mellan min far och din far. Jag sänder dig här silver och guld som gåva; bryt nu ditt förbund med kung Basha av Israel, så att han lämnar mig i fred.« 20Ben-Hadad gick med på kung Asas förslag och skickade sina befälhavare mot Israels städer och erövrade Ijon, Dan, Avel Bet-Maaka och området kring Kinneret samt hela Naftalis land. 21När Basha fick underrättelse om detta avbröt han befästningsarbetena vid Rama och återvände till Tirsa. 22Då bådade kung Asa upp alla judeer, utan undantag, och de förde bort sten och virke som Basha använt till befästningarna vid Rama. Asa befäste med detta Geva i Benjamins område och Mispa.

23Asas historia i övrigt, hans framgångar, hans bedrifter och städerna han befäste, har nedtecknats i krönikan om Juda kungar. På sin ålderdom drabbades han emellertid av en sjukdom i fötterna. 24Asa gick till vila hos sina fäder och begravdes bland dem i sin fader Davids stad. Hans son Joshafat blev kung efter honom.

Nadav kung över Israel

25Nadav, Jerobeams son, blev kung över Israel under Asas andra regeringsår i Juda, och han regerade två år. 26Han gjorde det som var ont i Herrens ögon: han följde i sin fars spår och begick de synder som denne hade förlett Israel till. 27Men Basha, Achias son, en man av Isaskars stam, stämplade mot kungen och dödade honom vid Gibbeton, en filisteisk stad som Nadav och israeliterna höll på att belägra. 28Basha dödade honom under kung Asas tredje regeringsår i Juda och blev själv kung efter honom. 29När han väl blivit kung dödade han alla av Jerobeams ätt: inte en levande varelse lämnade han kvar, han utrotade dem alla. Så fullbordades det som Herren hade sagt genom sin tjänare Achia från Shilo, 30och det skedde för de synders skull som Jerobeam själv begått och som han hade förlett Israel till, ty med dem hade han väckt Herrens, Israels Guds, vrede. 31Nadavs historia i övrigt, hans bedrifter, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 32Asa och Israels kung Basha låg under hela sin tid i krig med varandra.

33Under Asas tredje regeringsår i Juda blev Basha, Achias son, kung över Israel, och han regerade tjugofyra år i Tirsa. 34Han gjorde det som var ont i Herrens ögon: han följde i Jerobeams spår och begick de synder som denne hade förlett Israel till.

16

161Herrens ord kom till Jehu, Hananis son, och var riktat mot Basha: 2»Jag lyfte dig upp ur stoftet och gjorde dig till furste över mitt folk Israel. Men du har följt Jerobeam, Nevats son, i spåren och förlett israeliterna till synder som väckt min vrede. 3Därför skall jag rensa upp efter Basha och hans ätt. Jag skall låta det gå med din ätt som det gick med Jerobeams, Nevats sons, ätt. 4De i Bashas släkt som dör inne i staden, dem skall hundarna äta upp, och de som dör ute på åkrarna, dem skall himlens fåglar äta.«

5Bashas historia i övrigt, hans bedrifter och hans framgångar, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 6Basha gick till vila hos sina fäder och begravdes i Tirsa. Hans son Ela blev kung efter honom.

7Genom profeten Jehu, Hananis son, hade Herren talat till Basha och hans ätt: därför att han hade gjort så mycket ont i Herrens ögon och väckt hans vrede med sina gärningar och därför att han hade dödat Jerobeams ätt skulle Basha och hans ätt själva gå samma öde till mötes.

Ela kung över Israel

8Under Asas tjugosjätte regeringsår i Juda blev Ela, Bashas son, kung över Israel, och han regerade två år i Tirsa. 9Simri, som stod i hans tjänst och förde befälet över hälften av vagnstrupperna, stämplade mot honom. En gång drack sig kungen berusad i Tirsa, hemma hos Arsa, som förvaltade de kungliga egendomarna där. 10Då kom Simri dit och slog ihjäl Ela och blev kung i hans ställe. Detta hände under kung Asas tjugosjunde regeringsår i Juda. 11När Simri väl hade blivit kung och bestigit tronen dödade han hela Bashas ätt; inte ett enda manfolk lämnade han kvar, varken släktingar eller vänner. 12Simri utrotade hela Bashas ätt i enlighet med det ord som Herren hade talat till Basha genom profeten Jehu, 13och det skedde för de synders skull som Basha och hans son Ela hade begått och som de hade förlett israeliterna till, så att de med sina tomma avgudar väckte Herrens, Israels Guds, vrede. 14Elas historia i övrigt, hans bedrifter, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar.

Simri kung över Israel

15Under Asas tjugosjunde regeringsår i Juda blev Simri kung, och han regerade sju dagar i Tirsa. Hären höll på att belägra den filisteiska staden Gibbeton 16när soldaterna fick höra att Simri hade stämplat mot kungen och att han redan dödat honom. I lägret utropade israeliterna samma dag överbefälhavaren Omri till kung över Israel. 17Omri och alla israeliterna lämnade Gibbeton och tågade mot Tirsa, som de omringade. 18När Simri såg att staden var förlorad gick han in i tornet i kungapalatset, satte eld på palatset och brände sig inne. 19Så gick det på grund av alla hans synder: han gjorde det som var ont i Herrens ögon, följde i Jerobeams spår och begick samma synder som denne begått och som han hade förlett Israel till. 20Simris historia i övrigt och hans sammansvärjning har nedtecknats i krönikan om Israels kungar.

21Nu delades folket i två partier. Det ena höll sig till Tivni, Ginats son, och ville ha honom till kung, det andra höll sig till Omri. 22Omris anhängare fick övertaget över Tivnis; Tivni dog och Omri blev kung.

Achav kung över Israel

23Under Asas trettioförsta regeringsår i Juda blev Omri kung över Israel, och han regerade tolv år, därav sex i Tirsa. 24Han köpte berget Samaria av Semer för två talenter silver och byggde där en stad, som han kallade Samaria efter Semer, som hade ägt berget. 25Omri gjorde det som var ont i Herrens ögon, han gjorde mer ont än alla sina företrädare. 26Han följde på allt sätt Jerobeam, Nevats son, i spåren och begick de synder som denne hade förlett israeliterna till, så att de med sina tomma avgudar väckte Herrens, Israels Guds, vrede. 27Omris historia i övrigt, hans bedrifter och hans framgångar, har nedtecknats i krönikan om Israels kungar. 28Omri gick till vila hos sina fäder och begravdes i Samaria. Hans son Achav blev kung efter honom.

29Achav, Omris son, blev kung över Israel under Asas trettioåttonde regeringsår i Juda, och han regerade tjugotvå år i Samaria. 30Achav gjorde det som var ont i Herrens ögon, mer än alla sina företrädare. 31Inte nog med att han begick samma synder som Jerobeam, Nevats son, han gifte sig dessutom med Isebel, dotter till fenikiernas kung Etbaal, och började tjäna Baal och tillbe honom. 32Han reste ett altare åt Baal i baalstemplet som han hade byggt i Samaria. 33Achav lät också göra en asherapåle, och mer än alla de som före honom hade varit kungar över Israel handlade han så, att han väckte Herrens, Israels Guds, vrede.

34På Achavs tid återuppbyggdes Jeriko av Hiel från Betel. Att lägga grunden till staden kostade honom hans förstfödde son, Aviram, och att resa porten kostade honom hans yngste son, Seguv. Så fullbordades det som Herren hade sagt genom Josua, Nuns son.