Bibel 2000 (B2000)
8

Kött från hedniska offer

81I fråga om offerkött vet vi att vi alla har kunskap. Men kunskapen gör oss uppblåsta, det som bygger upp är kärleken. 2Den som tror sig ha kunskap har ännu inte fått den rätta kunskapen, 3men den som har kärlek, han är känd av Gud. 4När det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud än den ende. 5Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden — och det finns ju många gudar och många herrar — 6så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.

7Denna kunskap finns dock inte hos alla. Somliga sitter så fast i sin gamla avgudatro att de äter köttet just som offerkött, och det tynger deras samvete, osäkert som det är. 8Men det är inte maten som kommer att föra oss till Gud. Vi förlorar inget om vi inte äter, vinner heller inget om vi äter. 9Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra. 10För om någon får se hur du som äger kunskap ligger till bords i ett avgudatempel, kan han då inte bli så styrkt i sitt samvete att han äter offerkött fast han är osäker? 11Då går den osäkre förlorad genom din kunskap, denne broder som Kristus har dött för. 12Om ni på detta sätt försyndar er mot era bröder och våldför er på deras osäkra samveten syndar ni mot Kristus. 13Alltså: om maten bringar min broder på fall avstår jag från kött för evigt för att inte bli orsak till min broders fall.

9

Paulus avstår från ersättning

91Är jag inte fri? Är jag inte apostel? Har jag inte sett Jesus, vår herre? Är inte ni det verk som jag har utfört för Herren? 2Om jag inte är apostel för andra är jag det åtminstone för er. Ni är ju Herrens egen bekräftelse på mitt uppdrag som apostel.

3Detta är mitt svar till dem som kritiserar mig: 4Har vi inte rätt till mat och dryck? 5Har vi inte rätt att ta med oss en troende hustru liksom de andra apostlarna och Herrens bröder och Kefas? 6Är det bara jag och Barnabas som inte har rätt att slippa arbeta? 7Vem tar värvning utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av mjölken? 8Är detta bara mänskligt tal, eller säger inte lagen samma sak? 9Det står ju i Moses lag: Du skall inte binda ihop munnen på oxen som tröskar. Skulle Gud bekymra sig om oxar? 10Nej, det är klart att han säger det med tanke på oss. Det är för vår skull det står skrivet att den som plöjer och den som tröskar skall göra det med hopp om lön för sin möda. 11Om vi har sått vårt andliga utsäde hos er, är det då för mycket om ni ger oss något materiellt som avkastning? 12Om andra har rätt att ställa krav på er, har inte vi det ännu mer? Men vi har aldrig utnyttjat denna rätt utan finner oss i allt för att inte lägga hinder i vägen för evangeliet om Kristus. 13Ni vet ju att de som arbetar i templet lever av templets intäkter och att de som gör tjänst vid altaret får sin del av offren. 14Så har också Herren bestämt att de som förkunnar evangeliet skall få sitt uppehälle av evangeliet. 15Men jag har inte gjort bruk av några sådana förmåner, och jag skriver inte det här för att skaffa mig dem. Hellre dör jag — ingen skall få ta ifrån mig det som är min stolthet. 16Ty att jag sprider evangeliet är inget att vara stolt över, jag är ju tvungen till det. Ve mig om jag inte förkunnar evangeliet! 17Om jag gör det av eget val har jag ju lön att vänta. Men gör jag det därför att jag måste utför jag bara ett uppdrag. 18Vad får jag då för lön? Jo, att få förkunna evangeliet utan kostnad för någon och inte utnyttja den rätt evangeliet ger mig.

Allt för att vinna så många som möjligt

19Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. 20För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. 21För att vinna dem som är utan lag har jag för dem varit som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. 22För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. 23Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften.

24Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. 25Var och en som tävlar måste försaka allt — löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. 26Jag har målet i sikte när jag löper, och jag slår inte i luften när jag boxas. 27Jag går hårt åt min kropp och tvingar den till lydnad, för jag vill inte predika för andra och själv komma till korta.

10

Varning för avgudadyrkan

101Jag vill att ni skall ha kunskap om detta, bröder: våra fäder hade alla molnet över sig och gick alla genom havet. 2Alla blev de döpta i molnet och i havet till gemenskap med Mose. 3Alla åt de samma andliga mat, 4och alla drack de samma andliga dryck, de drack ur en andlig klippa som följde dem, och den klippan var Kristus. 5Men de flesta av dem fann inte nåd inför Gud utan blev liggande döda i öknen. 6Allt detta är exempel som säger oss att vi inte skall ha begär till det onda, som de hade. 7Bli inte avgudadyrkare som många av dem blev. Om dem står det i skriften: Folket slog sig ner för att äta och dricka och steg sedan upp och förlustade sig. 8Låt oss inte heller begå otukt som många av dem gjorde; så dödades också 23 000 på en enda dag. 9Och låt oss inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde; de föll offer för ormar. 10Knota inte som många av dem gjorde; de dödades av Förgöraren. 11Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. 12Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller. 13Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

14Håll er alltså borta från avgudadyrkan, mina kära. 15Jag talar till förnuftiga människor, bedöm själva vad jag säger. 16Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med Kristi kropp? 17Eftersom brödet är ett enda är vi — fast många — en enda kropp, för alla får vi vår del av ett och samma bröd. 18Se på israeliterna: har inte de som äter av offren gemenskap med offeraltaret? 19Vad vill jag säga med detta? Att det som offras till avgudar är något i sig eller att avgudar är något? 20Nej, men att det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna. 21Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. 22Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?

Frihet eller hänsyn

23Allt är tillåtet — men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet — men allt bygger inte upp. 24Sök inte ert eget bästa utan andras. 25Allt som säljs i köttstånden kan ni äta utan att undersöka det för ert samvetes skull — 26jorden är Herrens med allt den rymmer. 27Om en som inte tror bjuder hem er och ni tackar ja, ät då allt som sätts fram för er utan att för samvetets skull undersöka vad det är. 28Men om någon säger: »Det här är offerkött«, ät det då inte, av hänsyn till den som säger det och för samvetets skull — 29jag menar inte det egna samvetet utan den andres. Varför då? Skall jag låta min frihet bestämmas av en annans samvete? 30Äter jag med tacksamhet, varför skall jag klandras för det som jag tackar Gud för? 31Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. 32Väck inte anstöt vare sig bland judar eller greker eller inom Guds församling. 33Själv försöker jag alltid rätta mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, för att de skall bli räddade.