Bibel 2000 (B2000)
18

Davids segrar och rikets förvaltning

181En tid därefter slog David filisteerna och underkuvade dem och tog Gat med kringliggande byar ifrån dem. 2Också moabiterna besegrade han; de blev hans lydfolk och måste betala skatt till honom. 3Vidare drog David ut för att utsträcka sitt välde fram till Eufrat, och han besegrade då kungen av Sova, Hadadeser, vid Hamat. 4David tog 1 000 vagnar, 7 000 vagnskämpar och 20 000 fotsoldater och lät skära av senorna på alla vagnshästarna utom hundra. 5Då arameerna i Damaskus kom för att undsätta Hadadeser besegrade David dem och dödade 22 000. 6Därefter satte han fogdar över arameerna i Damaskus; de blev hans lydfolk och måste betala skatt till honom. Herren gav honom seger var han drog fram. 7De gyllene koger som Hadadesers officerare hade burit tog David som byte och förde till Jerusalem. 8Han tog också en stor mängd koppar från Hadadesers städer Tivchat och Kun. Därav gjorde Salomo sedan bronshavet, pelarna och bronskärlen.

9När kung Tou av Hamat fick höra att David hade besegrat kung Hadadesers här 10sände han sin son Hadoram för att lyckönska David till segern över Hadadeser; denne hade nämligen fört krig mot Tou. Han sände också alla slags kärl av guld, silver och koppar, 11och dem helgade David åt Herren liksom det silver och guld som han hade tagit från alla folken: arameer, moabiter, ammoniter, filisteer och amalekiter. 12Sedan Avishaj, Serujas son, hade slagit edomeerna i Saltdalen, 18 000 man, 13satte David fogdar över edomeerna; hela Edom blev Davids lydland. Herren gav honom seger var han drog fram.

14David regerade nu över hela Israel och sörjde för lag och rätt hos sitt folk. 15Joav, Serujas son, var överbefälhavare, och Joshafat, Achiluds son, var kansler. 16Sadok, Achituvs son, och Achimelek, Evjatars son, var präster, och Shavsha var kungens sekreterare. 17Benaja, Jojadas son, förde befälet över kereteerna och peleteerna, och Davids söner var de främsta vid kungens sida.

19

Seger över ammoniter och arameer

191En tid därefter dog kung Nachash av Ammon och efterträddes av sin son. 2Då sade David: »Jag vill visa Hanun samma vänskap som hans far Nachash visade mig.« Han skickade därför sändebud till Hanun för att beklaga faderns bortgång. Men då Davids män kom till Hanun i Ammon för att beklaga sorgen 3sade de ammonitiska furstarna till Hanun: »Du tror väl inte att det är för att hedra din far som David har skickat sändebud att beklaga sorgen? Nej, säkert är det för att spionera och spana och utforska landet.« 4Då grep Hanun Davids sändebud och lät raka av dem skägget och klippa av halva deras dräkt, upp till sätet; sedan fick de gå. 5När David fick bud om vad som hänt männen skickade han folk att möta dem, eftersom de hade blivit så grovt skymfade, och lät hälsa: »Stanna i Jeriko och kom inte tillbaka förrän skägget har växt ut på er igen!«

6Ammoniterna förstod att de hade ådragit sig Davids hat. Hanun och ammoniterna sände därför 1 000 talenter silver för att leja vagnar och ryttare från de arameiska rikena Naharajim och Maaka och från Sova. 7De lejde 32 000 vagnar och dessutom kungen av Maaka och hans här, som kom och slog läger framför Medeva. Ammoniterna samlades från sina städer och kom för att strida. 8När David fick reda på detta sände han ut Joav med hela sin här, alla kämparna. 9Ammoniterna ordnade sig till strid utanför stadsporten, medan de kungar som kommit dit stod för sig ute på öppna fältet. 10Då Joav märkte att han hade fiender både framför sig och i ryggen valde han ut de bästa krigarna i Israel och ställde upp dem mot arameerna. 11Resten av hären anförtrodde han åt sin bror Avishaj, och de ställde upp sig mot ammoniterna. 12Och Joav sade: »Om arameerna får övertaget skall du undsätta mig, och om ammoniterna får övertaget så undsätter jag dig. 13Fatta mod! Låt oss kämpa tappert för vårt folk och för vår Guds städer. I Herrens hand ligger utgången.«

14Joav och hans styrka angrep nu arameerna och jagade dem på flykten. 15När ammoniterna såg att arameerna flydde, flydde också de för hans bror Avishaj och drog sig in i staden. Joav återvände då till Jerusalem.

16Då arameerna fann sig besegrade av Israel sände de bud och bådade upp de arameer som bodde på andra sidan Eufrat. De stod under ledning av Shofak, Hadadesers överbefälhavare. 17När David fick bud om detta samlade han israeliterna. Han gick över Jordan, och när han nådde fram ställde han upp i slagordning. Arameerna ställde upp sig till kamp och öppnade strid med David. 18Men de drevs på flykten, och David kunde tillintetgöra besättningarna på 7 000 stridsvagnar samt 40 000 fotsoldater. Överbefälhavaren Shofak dödade han också. 19När Hadadesers män insåg att de var besegrade slöt de fred med David och gav sig under honom. Arameerna ville sedan aldrig mer undsätta ammoniterna.

20

Nytt krig med ammoniter och filisteer

201Vid årsskiftet, den tid då kungar drar i fält, drog Joav ut med krigshären, skövlade ammoniternas land och belägrade Rabba. Men David själv stannade i Jerusalem. Joav erövrade Rabba och förstörde staden.

2David tog kronan från huvudet på Milkom. Den var av guld och befanns väga över 30 kilo och var prydd med en ädelsten. Den sattes nu på Davids huvud. Han förde bort ett ofantligt byte från staden 3och tvingade ut invånarna att arbeta med sågar, järnhackor och yxor. På samma sätt behandlade David alla ammonitiska städer. Sedan återvände han med hären till Jerusalem.

4Efter en tid utkämpades åter en strid med filisteerna vid Geser, och Sibbekaj av Hushas släkt dräpte då Sippaj av Rafas ätt. Så blev de underkuvade. 5Ännu en strid utkämpades med filisteerna, och Elchanan, Jairs son, dödade då Lachmi, bror till Goljat från Gat, vars spjutskaft var tjockt som en vävbom. 6Ytterligare en strid utkämpades vid Gat. Där deltog en jättelik man som hade tolv fingrar och tolv tår, alltså tjugofyra; också han var ättling till Rafa. 7Han hånade och utmanade Israel men blev nerhuggen av Jonatan, son till Davids bror Shima. 8Dessa var ättlingar till Rafa i Gat, och de stupade alla för David och hans män.